Lennart Hedquist; Mandat för förnyelse – ett nytt Uppsala
1988
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
LENNART HEDQUIST:
Mandat för förnyelse
– ett nytt Uppsala
G
enom resultatet av kommunalvalet 1985 fick Uppsala ånyo en
borgerlig kommunledning efter
tre års socialdemokratiskt styre. Denna
gång leds kommunen av moderaterna,
vilket inte skett sedan 1934.
Grundvalen för den goda borgerliga
framryckningen i kommunalvalet var en
delvis gemensam valplattform, vilken under valrörelsen bl a presenterades i en
unik samannonsering från de tre partierna.
skattesänkning
Den första konkreta åtgärd som sedan
vidtogs omedelbart efter maktskiftet var
en rejäl kommunal skattesänkning, en av
de största som beslutats i landet. Summan
var 75 milj kr, en hel skattekrona, vilket
för de vanliga hushållen innebar
1000-2000 kr. skattesänkningen har
vidmakthållits hela mandatperioden och
uppgår för de tre åren ti11250 milj kr eller
3000-6000 kr för vanliga hushåll.
Det var av utomordentligt stort värde
att den i valrörelsen av oss moderater utlovade skattesänkningen kom till stånd.
På ett åskådligt sätt visades för Uppsalaväljarna att de kunde rösta på ett program, som sedan omedelbart efter valet
också förverkligades på denna viktiga och
konkreta punkt. Det var en fin upplevelse
att som politiker få fatta ett kommunalt
beslut med denna positiva innebörd för
alla hushåll i kommunen.
Lennart Hedquist är finanskommunalråd och kommunstyrelsens ordförande i Uppsala.
skattesänkningen var i hög grad en
markering av en delvis ny inriktning av
politiken i Uppsala. Jag skall här försöka
beskriva några fler resultat av det mandat
förförnyelse vi fick 1985.
Tre riktlinjer
Den borgerliga kommunledningen har
mycket klart deklarerat att utvecklingsarbetet skall ske efter tre parallella linjer:
l. Den egna kommunala verksamheten
skall effektiviseras. Det sker bl a genom att den organiseras i så företagslika enheter som möjligt, s k resultatenheter. Det kan gälla barnstugor, fritidsanläggningar eller rektorsområden.
2. Entreprenader skall i ökad utsträckning användas, då det är fördelaktigt.
Konkurrensutsättning av kommunal
verksamhet spelar en stor roll i arbetet
på att utveckla också den egna verksamheten. I och med att entreprenadalternativet finns leder det till att den
omfattande egna verksamheten lättare
utvecklas i rätt riktning.
3. Privata initiativ från företag och organisationer på tjänstesektorn skall uppmuntras. Man skall veta att går man till
kommunen med en god ide till ökad
mångfald i tjänsteutbudet möts man av
ett mycket positivt intresse.
Nytänkande
Med utgångspunkt från dessa punkter
följer här ett litet axplock på exempel och .
händelser under de senaste åren som successivt leder kommunen till en delvis ny
struktur på serviceutbudet.
82
a) barnomsorgen har byggts ut med
1700 platser på två år (att jämföra
med ca l 000 platser på tre år under
s-styret, då skatten höjdes i stället för
som nu sänkas). Utbyggnaden består
nästan helt av familjedaghem och daghem i föräldrakooperativ. Ett nytt system har beslutats som ger dagbarnvårdare förtur till barnomsorg i hemmiljö för egna barn, när man kan placera minst ett småbarn till i hemmet.
Det egna barnet placeras enligt närhetsprincipen, dvs i regel i det egna
hemmet. I avvaktan på en annan familjepolitik på riksplanet ger detta
system en valfrihet för föräldrar att
kunna stanna hemma under barnens
uppväxt genom att ta en projektanställning som kommunal dagbarnvårdare. Utbudet på goda kommunala
småbarnsplatser ökar samtidigt utan
att kommunen behöver bygga ut de
orimligt dyra och kvalitetsmässigt
tveksamma småbarnsplatserna på dagis.
b) hemtjänsten för äldre har kompletterats med entreprenader på bl a städning, i samverkan med lokala bostadsföretag.
all hämtning i kommunal regi). Försö-
ket har hittills inneburit ca 30 % lägre
kostnader i de berörda distrikten.
t) tillnyktringsenheten har kunnat läggas
ut på entreprenad på ett privat vaktbolag med unik kompetens för ändamålet. Exemplet visar att man inte alltid i förväg vet vad som lämpar sig
bäst för entreprenader. Med en helt
öppen attityd kan man dock få intressanta verksamhetsformer. Kritiken
mot just denna entreprenad var ovanligt hård från socialdemokraterna före
verksamhetsstarten. Nu hörs ingen
kritik!
Ett nyttsystem harbeslutats som ger
dagbarnvårdare förtur till barnomsorg i hemmiljöför egna barn.
g) en ridanläggning och en ishall som tidigare planerats i kommunal drift har
nu uppförts resp uppförs i föreningsregi. Kostnaderna blir avsevärt lägre
än med kommunalt byggansvar och
förvaltning, eftersom föreningslivets
engagerade medlemmar nu svarar för
viktiga insatser. Och de är nöjda eftersom de ser länge efterlängtade anlägg-c) privata servicehus för äldre har uppmuntrats. Ett par nya har startat i
kommunen på senare år. Bl a Ekeby- h)
hus som står modell för liknande proningar komma till stånd.
turistbyrån har avkommunaliserats.
Ett turist- och kongressbolag har biljekt i flera kommuner.
d) städning har i ökad utsträckning lagts
ut på entreprenad, bl a hela det nya
huvudbiblioteket Genom upphandlingsförfarandet har också den egna
verksamheten förbättrats påtagligt då
den nu konkurrensutsätts.
e) upphandling har på försök skett av ett
par sophämtningsdistrikt (tidigare var
dats tillsammans med näringslivet och
i detta är kommunen minoritetsägare.
i) i ett antal kommunala hyreshus har
hyresgästerna fått överta sina lägenheter med bostadsrätt.
k) kommunen har bildat ett internt bolag, AB Uppsala kommunfinans, som
tillser att kommunens och de kommunala bolagens likviditet och upplåning
hanteras på ett för invånarna bästa
möjliga sätt. Ett koncernkonto har
upphandlats och effekten av åtgärderna första året har varit mycket betydande rent ekonomiskt.
l) skolor i ett nytt stort bostadsområde
programupphandlas men med en
skisserad lösning av innebörd att företag skall sköta förvaltning, fastighetsskötsel, städning och skolmat – kommunen koncentrerar sina insatser till
själva undervisningen (och kanske går
det på sikt att ta ett steg till).
Genom upphandlingsförfarandet
har också den egna verksamheten
förbättrats påtagligt då den nu konkurrensutsätts.
Samtidigt med att strukturen genom denna typ av genomförda åtgärder ändras,
genomgår kommunorganisationen även
andra förändringar genom en långtgående decentralisering av verksamhetsansvar
ut till fåltet. Ekonomiska incitament skapas genom att överskott resp underskott
följer med över till nästföljande verksamhetsår. Det lönar sig aldrig att förbruka
mer pengar än nödvändigt. Ränteincita- 83
ment för de verksamhetsansvariga skapas
också genom en utveckling av koncernkontot (se ovan under k).
Dynamisk utveckling
Uppsala är ju en av landets snabbast växande kommuner. Befolkningsökningen
har uthålligt legat på mellan 2000-3000
personer per år. Det ställer stora krav på
utbyggnad och planering i enlighet med
människors efterfrågan. Problemen i en
sådan kommun ter sig säkert annorlundaän för många andra kommuner i dagens
Sverige. Vi får t ex bygga skolor medan
andra kommuner har överskott på skollokaler. Det är en fascinerande uppgift att i
en sådan kommun försöka ändra strukturer så att medborgarna märker ett långsiktigt resultat.
När därför kommunalvalet 1988 närmar sig är det viktigt att innebörden av det
förnyelsearbete som pågått ånyo kan
konkretiseras för de röstande kommuninvånarna. Därför har vi inför 1989 lagt in
ytterligare en skattesänkning i vår ekonomiska plan. Den skattesänkningen, denna
gång på 50 öre, skall ses som en direkt
funktion av de resultat som växer fram i
en borgerligt styrd kommun av innebörd
att medborgama får behålla en större andel av sina pengar att själva besluta om
och att politikerna tar mindre för sina beslut.
Mandat för förnyelse
– ett nytt Uppsala
G
enom resultatet av kommunalvalet 1985 fick Uppsala ånyo en
borgerlig kommunledning efter
tre års socialdemokratiskt styre. Denna
gång leds kommunen av moderaterna,
vilket inte skett sedan 1934.
Grundvalen för den goda borgerliga
framryckningen i kommunalvalet var en
delvis gemensam valplattform, vilken under valrörelsen bl a presenterades i en
unik samannonsering från de tre partierna.
skattesänkning
Den första konkreta åtgärd som sedan
vidtogs omedelbart efter maktskiftet var
en rejäl kommunal skattesänkning, en av
de största som beslutats i landet. Summan
var 75 milj kr, en hel skattekrona, vilket
för de vanliga hushållen innebar
1000-2000 kr. skattesänkningen har
vidmakthållits hela mandatperioden och
uppgår för de tre åren ti11250 milj kr eller
3000-6000 kr för vanliga hushåll.
Det var av utomordentligt stort värde
att den i valrörelsen av oss moderater utlovade skattesänkningen kom till stånd.
På ett åskådligt sätt visades för Uppsalaväljarna att de kunde rösta på ett program, som sedan omedelbart efter valet
också förverkligades på denna viktiga och
konkreta punkt. Det var en fin upplevelse
att som politiker få fatta ett kommunalt
beslut med denna positiva innebörd för
alla hushåll i kommunen.
Lennart Hedquist är finanskommunalråd och kommunstyrelsens ordförande i Uppsala.
skattesänkningen var i hög grad en
markering av en delvis ny inriktning av
politiken i Uppsala. Jag skall här försöka
beskriva några fler resultat av det mandat
förförnyelse vi fick 1985.
Tre riktlinjer
Den borgerliga kommunledningen har
mycket klart deklarerat att utvecklingsarbetet skall ske efter tre parallella linjer:
l. Den egna kommunala verksamheten
skall effektiviseras. Det sker bl a genom att den organiseras i så företagslika enheter som möjligt, s k resultatenheter. Det kan gälla barnstugor, fritidsanläggningar eller rektorsområden.
2. Entreprenader skall i ökad utsträckning användas, då det är fördelaktigt.
Konkurrensutsättning av kommunal
verksamhet spelar en stor roll i arbetet
på att utveckla också den egna verksamheten. I och med att entreprenadalternativet finns leder det till att den
omfattande egna verksamheten lättare
utvecklas i rätt riktning.
3. Privata initiativ från företag och organisationer på tjänstesektorn skall uppmuntras. Man skall veta att går man till
kommunen med en god ide till ökad
mångfald i tjänsteutbudet möts man av
ett mycket positivt intresse.
Nytänkande
Med utgångspunkt från dessa punkter
följer här ett litet axplock på exempel och .
händelser under de senaste åren som successivt leder kommunen till en delvis ny
struktur på serviceutbudet.
82
a) barnomsorgen har byggts ut med
1700 platser på två år (att jämföra
med ca l 000 platser på tre år under
s-styret, då skatten höjdes i stället för
som nu sänkas). Utbyggnaden består
nästan helt av familjedaghem och daghem i föräldrakooperativ. Ett nytt system har beslutats som ger dagbarnvårdare förtur till barnomsorg i hemmiljö för egna barn, när man kan placera minst ett småbarn till i hemmet.
Det egna barnet placeras enligt närhetsprincipen, dvs i regel i det egna
hemmet. I avvaktan på en annan familjepolitik på riksplanet ger detta
system en valfrihet för föräldrar att
kunna stanna hemma under barnens
uppväxt genom att ta en projektanställning som kommunal dagbarnvårdare. Utbudet på goda kommunala
småbarnsplatser ökar samtidigt utan
att kommunen behöver bygga ut de
orimligt dyra och kvalitetsmässigt
tveksamma småbarnsplatserna på dagis.
b) hemtjänsten för äldre har kompletterats med entreprenader på bl a städning, i samverkan med lokala bostadsföretag.
all hämtning i kommunal regi). Försö-
ket har hittills inneburit ca 30 % lägre
kostnader i de berörda distrikten.
t) tillnyktringsenheten har kunnat läggas
ut på entreprenad på ett privat vaktbolag med unik kompetens för ändamålet. Exemplet visar att man inte alltid i förväg vet vad som lämpar sig
bäst för entreprenader. Med en helt
öppen attityd kan man dock få intressanta verksamhetsformer. Kritiken
mot just denna entreprenad var ovanligt hård från socialdemokraterna före
verksamhetsstarten. Nu hörs ingen
kritik!
Ett nyttsystem harbeslutats som ger
dagbarnvårdare förtur till barnomsorg i hemmiljöför egna barn.
g) en ridanläggning och en ishall som tidigare planerats i kommunal drift har
nu uppförts resp uppförs i föreningsregi. Kostnaderna blir avsevärt lägre
än med kommunalt byggansvar och
förvaltning, eftersom föreningslivets
engagerade medlemmar nu svarar för
viktiga insatser. Och de är nöjda eftersom de ser länge efterlängtade anlägg-c) privata servicehus för äldre har uppmuntrats. Ett par nya har startat i
kommunen på senare år. Bl a Ekeby- h)
hus som står modell för liknande proningar komma till stånd.
turistbyrån har avkommunaliserats.
Ett turist- och kongressbolag har biljekt i flera kommuner.
d) städning har i ökad utsträckning lagts
ut på entreprenad, bl a hela det nya
huvudbiblioteket Genom upphandlingsförfarandet har också den egna
verksamheten förbättrats påtagligt då
den nu konkurrensutsätts.
e) upphandling har på försök skett av ett
par sophämtningsdistrikt (tidigare var
dats tillsammans med näringslivet och
i detta är kommunen minoritetsägare.
i) i ett antal kommunala hyreshus har
hyresgästerna fått överta sina lägenheter med bostadsrätt.
k) kommunen har bildat ett internt bolag, AB Uppsala kommunfinans, som
tillser att kommunens och de kommunala bolagens likviditet och upplåning
hanteras på ett för invånarna bästa
möjliga sätt. Ett koncernkonto har
upphandlats och effekten av åtgärderna första året har varit mycket betydande rent ekonomiskt.
l) skolor i ett nytt stort bostadsområde
programupphandlas men med en
skisserad lösning av innebörd att företag skall sköta förvaltning, fastighetsskötsel, städning och skolmat – kommunen koncentrerar sina insatser till
själva undervisningen (och kanske går
det på sikt att ta ett steg till).
Genom upphandlingsförfarandet
har också den egna verksamheten
förbättrats påtagligt då den nu konkurrensutsätts.
Samtidigt med att strukturen genom denna typ av genomförda åtgärder ändras,
genomgår kommunorganisationen även
andra förändringar genom en långtgående decentralisering av verksamhetsansvar
ut till fåltet. Ekonomiska incitament skapas genom att överskott resp underskott
följer med över till nästföljande verksamhetsår. Det lönar sig aldrig att förbruka
mer pengar än nödvändigt. Ränteincita- 83
ment för de verksamhetsansvariga skapas
också genom en utveckling av koncernkontot (se ovan under k).
Dynamisk utveckling
Uppsala är ju en av landets snabbast växande kommuner. Befolkningsökningen
har uthålligt legat på mellan 2000-3000
personer per år. Det ställer stora krav på
utbyggnad och planering i enlighet med
människors efterfrågan. Problemen i en
sådan kommun ter sig säkert annorlundaän för många andra kommuner i dagens
Sverige. Vi får t ex bygga skolor medan
andra kommuner har överskott på skollokaler. Det är en fascinerande uppgift att i
en sådan kommun försöka ändra strukturer så att medborgarna märker ett långsiktigt resultat.
När därför kommunalvalet 1988 närmar sig är det viktigt att innebörden av det
förnyelsearbete som pågått ånyo kan
konkretiseras för de röstande kommuninvånarna. Därför har vi inför 1989 lagt in
ytterligare en skattesänkning i vår ekonomiska plan. Den skattesänkningen, denna
gång på 50 öre, skall ses som en direkt
funktion av de resultat som växer fram i
en borgerligt styrd kommun av innebörd
att medborgama får behålla en större andel av sina pengar att själva besluta om
och att politikerna tar mindre för sina beslut.