Claes Sjölin; Advokatsekretessen hotas
1987
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
CLAES SJÖLIN:
Advokatsekretessen hotas
l stort sett samtliga rättsordningar värnar om advokatens fullständiga tystnadsplikt även vid
konflikt med andra intressen.
Men nu hotas advokatsekretessen i Sverige.
Taxeringsmyndigheterna vill
ha obegränsade möjligheter att
göra masskontroller hos t ex
banker, advokater och revisorer.
Lagstiftaren hotar med nya regler för att göra det lagligt att
efterforska uppgifter hos bl a
advokater.
Claes Sjölin är advokat.
A
lldeles oavsett var den politiska
maktens gränser från tid till
annan har dragits, har advokaten i alla tider i lag tillförsäkrats en särställning. Advokaten har givits rättighet
och ålagts skyldighet att iakttaga fullständig tystnadsplikt om sådant han erfarit i
sin egenskap av advokat.
I Sverige har regler om advokaters
tystnadsplikt kunnat återfinnas så tidigt
som i 1555 års Kammergerichtsordnung
och 1615 års rättegångsprocess. I dag
återfinns reglerna i rättegångsbalken och
Advokatsamfundets vägledande regler
om god advokatsed. I rättegångsbalken
stadgas bl a att ”… advokat är skyldig att
där god advokatsed så fordrar, förtiga
vad han erfar i sin yrkesutövning . ..”
Det yttersta lagstödet finns i regeringsformen (2:6) som värnar mot husrannsakan,
Lagstiftaren hotar med nya regler
för attgöra det lagligtatt efterforska
uppgifter hos bl a advokater.
undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse och mot hemlig avlyssning
eller bandupptagning av telefonsamtal.
Advokatsekretessen omfattar såväl
muntlig som skriftlig kommunikation och
gäller alltså även sådana handlingar som
klienten överlämnat till advokaten. Kommunikationen behöver inte ha skett med
förbehåll om diskretion eller liknande.
Det är tillräckligt att uppgifterna lämnats
till advokaten under sådana omständigheter att man med fog kan anta att de
lämnats i förtroende. Aven till synes triviala upplysningar, som t ex om en klients
adress, kan anses vara lämnade i förtroende.
I så gott som samtliga länder utanför
östblocket har advokaten ålagts motsvarande totala tystnadsplikt som den som
gäller i Sverige; ett fåtalländer i Asien utgör enda undantagen från universella regler om advokatsekretess. I International
Bar Associations Code of Ethics framhålles advokatens fullständiga tystnadsplikt
såsom en grundläggande norm.
Ett ökat intresse
I ett internationellt perspektiv kan man
konstatera att intresset för hur advokatsekretessen förhåller sig till olika typer av
administrativa ingripanden har ökat. Det
Den obegränsade maktutövningen i
en 51-procentsdiktatur leder till ett
samhälle med mycket skarpa motsättningar.
ökade intresset för advokatsekretessen
har i princip två förklaringar. Den ena är
att relationen mellan advokat och klient
blivit mer komplex på så sätt att klienten
ofta söker råd inom ett bredare område
bl a beroende på den ökande lagstiftningstakten. Den andra orsaken till att
advokatens tystnadsplikt fått ökad
aktualitet är att moderna lagstiftningsprodukter i allmänhet – och skattelagstiftning i synnerhet – ofta produceras i avsevärt snabbare takt än tidigare, vilket i sin
tur lett till bristfälligare lagar med fler
”gummiparagrafer”. Att värna advokatsekretessen anses vara en fråga om
grundläggande mänskliga rättigheter.
Vid en genomgång av regler om advokaters tystnadsplikt i andra länder kan
man konstatera att i stort sett samtliga
165
rättsordningar värnar om advokatens
fullständiga tystnadsplikt även vid konflikt med andra intressen. För en svensk
kan det kanske verka överraskande att till
och med myndigheters möjligheter att
kontrollera att medborgama betalar rätt
skatt får stå tillbaka till förmån för advokatsekretessen. Man resonerar ungefär så
här: Hur viktigt intresset att erhålla en
tillfredsställande taxeringskontroll än må
vara, så måste det få vika för advokatens
tystnadsplikt som givits till medborgamas
skydd och som tillgodoser samhälleliga
värden av mycket högre valör. Västerländska demokratier hyllar och värnar
dessa ideal utan prutningar även om andra viktiga intressen står på spel.
Advokatsekretessen hotas
För närvarande är advokatsekretessen
hotad i Sverige. Taxeringsmyndigheter
vill ha obegränsade möjligheter att göra
masskontroller hos t ex banker, advokater och revisorer. Trots att Regeringsrätten förra året underkände Riksskatteverkets begäran om generell uppgiftsinsamling i det s k Hägglöfmålet, har lagstiftaren hotat komma tillbaka med nya
regler för att göra det lagligt att efterforska uppgifter hos bl a advokater.
51-procentsdiktatur
Det är möjligen en typisk svensk företeelse att vissa ”godkända” typer av integritet
respekteras medan andra anses mindre
skyddsvärda. Vi värnar ju vår nationella
integritet. Vi är ense om att detta är en
fråga om frihet. Såvitt gäller den personliga integriteten tolererar politikerna däremot betydande intrång. Att döma av visl
l
\
l
166
sa uttalanden – senast Carl Lidbom i
SvD den 3 januari i år – skulle det räcka
med minsta möjliga majoritet i riksdagen
för att undanröja sådana värden som
västvärlden i övrigt anser omistliga. Tala
om 51-procentsdiktatur.
Den politiska makten bör ha gränser
och harockså gränser, låt vara att de inte
alltid är knivskarpa och att de förändras.
Den obegränsade maktutövningen i en
51-procentsdiktatur leder till.ett samhälle
med mycket skarpa motsättningar. Ett så-
dant samhälle vill ingen ha. Om den
grupp politiker som för stunden råkar sitta vid makten utnyttjar maktens redskap
försiktigt men likväl mot ett bestämt mål,
kan man möjligen på kort sikt undvika
starka spänningar i samhället. Dock måste man likväl räkna med olika former av
reaktioner från ”de 49 procenten”. I det
svenska samhället har vi redan hunnit
vänja oss vid ett antal olika reaktioner.
Det var ju flera år sedan Gunnar Myrdal
slog fast att svensken blivit en fifflare.
Andra talar om ”brain-drain”; andra åter
är oroliga att företagandets villkor undergräver möjligheterna att starta nya vinstrika företag, som kan ta vid och komplettera när dagens börsjättar spelat ut sin
roll.
Politiska makthavare har på skilda sätt
försökt offra den personliga integriteten
till förmån för en effektiv statsapparat i
strid mot grundlagens fri- och rättighetsregler. Integritetskränkningar kan aldrig
legitimeras enbart med hänvisning till att
kränkningen fått formen av lag. För att
accepteras krävs därutöver att en kränkning i varje enskilt fall är förenlig med de
värderingar som bär upp de grundlagsskyddade fri- och rättigheterna. Annorlunda uttryckt får frihetsbegränsningar
göras endast för att tillgodose ändamål
som är godtagbara i ett demokratiskt
Effektiviteten i statsapparaten får
aldrig motivera inskränkningar
advokatsekretessen.
samhälle. I en demokrati av västerländsk
modell får effektiviteten i statsapparaten
aldrig i sig motivera inskränkningar i
advokatsekretessen. Den som önskar
prioritera statsintressen på bekostnad av
advokatsekretessen tvingas motivera ändringar i vår grundlag. Men det räcker inte.
Det svåra steget blir att för omvärlden
motivera varför Sverige skulle hylla andra
värderingar än västerlandet i övrigt. Missbrukas 51-procentsmakten blir skadorna
irreparabla alldeles oavsett om grundlagen trampats på tårna eller ej.
Advokatsekretessen hotas
l stort sett samtliga rättsordningar värnar om advokatens fullständiga tystnadsplikt även vid
konflikt med andra intressen.
Men nu hotas advokatsekretessen i Sverige.
Taxeringsmyndigheterna vill
ha obegränsade möjligheter att
göra masskontroller hos t ex
banker, advokater och revisorer.
Lagstiftaren hotar med nya regler för att göra det lagligt att
efterforska uppgifter hos bl a
advokater.
Claes Sjölin är advokat.
A
lldeles oavsett var den politiska
maktens gränser från tid till
annan har dragits, har advokaten i alla tider i lag tillförsäkrats en särställning. Advokaten har givits rättighet
och ålagts skyldighet att iakttaga fullständig tystnadsplikt om sådant han erfarit i
sin egenskap av advokat.
I Sverige har regler om advokaters
tystnadsplikt kunnat återfinnas så tidigt
som i 1555 års Kammergerichtsordnung
och 1615 års rättegångsprocess. I dag
återfinns reglerna i rättegångsbalken och
Advokatsamfundets vägledande regler
om god advokatsed. I rättegångsbalken
stadgas bl a att ”… advokat är skyldig att
där god advokatsed så fordrar, förtiga
vad han erfar i sin yrkesutövning . ..”
Det yttersta lagstödet finns i regeringsformen (2:6) som värnar mot husrannsakan,
Lagstiftaren hotar med nya regler
för attgöra det lagligtatt efterforska
uppgifter hos bl a advokater.
undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse och mot hemlig avlyssning
eller bandupptagning av telefonsamtal.
Advokatsekretessen omfattar såväl
muntlig som skriftlig kommunikation och
gäller alltså även sådana handlingar som
klienten överlämnat till advokaten. Kommunikationen behöver inte ha skett med
förbehåll om diskretion eller liknande.
Det är tillräckligt att uppgifterna lämnats
till advokaten under sådana omständigheter att man med fog kan anta att de
lämnats i förtroende. Aven till synes triviala upplysningar, som t ex om en klients
adress, kan anses vara lämnade i förtroende.
I så gott som samtliga länder utanför
östblocket har advokaten ålagts motsvarande totala tystnadsplikt som den som
gäller i Sverige; ett fåtalländer i Asien utgör enda undantagen från universella regler om advokatsekretess. I International
Bar Associations Code of Ethics framhålles advokatens fullständiga tystnadsplikt
såsom en grundläggande norm.
Ett ökat intresse
I ett internationellt perspektiv kan man
konstatera att intresset för hur advokatsekretessen förhåller sig till olika typer av
administrativa ingripanden har ökat. Det
Den obegränsade maktutövningen i
en 51-procentsdiktatur leder till ett
samhälle med mycket skarpa motsättningar.
ökade intresset för advokatsekretessen
har i princip två förklaringar. Den ena är
att relationen mellan advokat och klient
blivit mer komplex på så sätt att klienten
ofta söker råd inom ett bredare område
bl a beroende på den ökande lagstiftningstakten. Den andra orsaken till att
advokatens tystnadsplikt fått ökad
aktualitet är att moderna lagstiftningsprodukter i allmänhet – och skattelagstiftning i synnerhet – ofta produceras i avsevärt snabbare takt än tidigare, vilket i sin
tur lett till bristfälligare lagar med fler
”gummiparagrafer”. Att värna advokatsekretessen anses vara en fråga om
grundläggande mänskliga rättigheter.
Vid en genomgång av regler om advokaters tystnadsplikt i andra länder kan
man konstatera att i stort sett samtliga
165
rättsordningar värnar om advokatens
fullständiga tystnadsplikt även vid konflikt med andra intressen. För en svensk
kan det kanske verka överraskande att till
och med myndigheters möjligheter att
kontrollera att medborgama betalar rätt
skatt får stå tillbaka till förmån för advokatsekretessen. Man resonerar ungefär så
här: Hur viktigt intresset att erhålla en
tillfredsställande taxeringskontroll än må
vara, så måste det få vika för advokatens
tystnadsplikt som givits till medborgamas
skydd och som tillgodoser samhälleliga
värden av mycket högre valör. Västerländska demokratier hyllar och värnar
dessa ideal utan prutningar även om andra viktiga intressen står på spel.
Advokatsekretessen hotas
För närvarande är advokatsekretessen
hotad i Sverige. Taxeringsmyndigheter
vill ha obegränsade möjligheter att göra
masskontroller hos t ex banker, advokater och revisorer. Trots att Regeringsrätten förra året underkände Riksskatteverkets begäran om generell uppgiftsinsamling i det s k Hägglöfmålet, har lagstiftaren hotat komma tillbaka med nya
regler för att göra det lagligt att efterforska uppgifter hos bl a advokater.
51-procentsdiktatur
Det är möjligen en typisk svensk företeelse att vissa ”godkända” typer av integritet
respekteras medan andra anses mindre
skyddsvärda. Vi värnar ju vår nationella
integritet. Vi är ense om att detta är en
fråga om frihet. Såvitt gäller den personliga integriteten tolererar politikerna däremot betydande intrång. Att döma av visl
l
\
l
166
sa uttalanden – senast Carl Lidbom i
SvD den 3 januari i år – skulle det räcka
med minsta möjliga majoritet i riksdagen
för att undanröja sådana värden som
västvärlden i övrigt anser omistliga. Tala
om 51-procentsdiktatur.
Den politiska makten bör ha gränser
och harockså gränser, låt vara att de inte
alltid är knivskarpa och att de förändras.
Den obegränsade maktutövningen i en
51-procentsdiktatur leder till.ett samhälle
med mycket skarpa motsättningar. Ett så-
dant samhälle vill ingen ha. Om den
grupp politiker som för stunden råkar sitta vid makten utnyttjar maktens redskap
försiktigt men likväl mot ett bestämt mål,
kan man möjligen på kort sikt undvika
starka spänningar i samhället. Dock måste man likväl räkna med olika former av
reaktioner från ”de 49 procenten”. I det
svenska samhället har vi redan hunnit
vänja oss vid ett antal olika reaktioner.
Det var ju flera år sedan Gunnar Myrdal
slog fast att svensken blivit en fifflare.
Andra talar om ”brain-drain”; andra åter
är oroliga att företagandets villkor undergräver möjligheterna att starta nya vinstrika företag, som kan ta vid och komplettera när dagens börsjättar spelat ut sin
roll.
Politiska makthavare har på skilda sätt
försökt offra den personliga integriteten
till förmån för en effektiv statsapparat i
strid mot grundlagens fri- och rättighetsregler. Integritetskränkningar kan aldrig
legitimeras enbart med hänvisning till att
kränkningen fått formen av lag. För att
accepteras krävs därutöver att en kränkning i varje enskilt fall är förenlig med de
värderingar som bär upp de grundlagsskyddade fri- och rättigheterna. Annorlunda uttryckt får frihetsbegränsningar
göras endast för att tillgodose ändamål
som är godtagbara i ett demokratiskt
Effektiviteten i statsapparaten får
aldrig motivera inskränkningar
advokatsekretessen.
samhälle. I en demokrati av västerländsk
modell får effektiviteten i statsapparaten
aldrig i sig motivera inskränkningar i
advokatsekretessen. Den som önskar
prioritera statsintressen på bekostnad av
advokatsekretessen tvingas motivera ändringar i vår grundlag. Men det räcker inte.
Det svåra steget blir att för omvärlden
motivera varför Sverige skulle hylla andra
värderingar än västerlandet i övrigt. Missbrukas 51-procentsmakten blir skadorna
irreparabla alldeles oavsett om grundlagen trampats på tårna eller ej.