Carl Johan Ljungberg; En okänd international
1988
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
123
att Pierre Schori inte var intresserad av om samtalet med Schori. Armando Vallahennes mans öde. När hon gick fick hon dares kommenterade: ”Kanske han inte
tillsägelse att inte säga något till pressen ville utmana Fidels passionerade vrede”.
CARL JOHAN LJUNGBERG:
En okänd international
G
enom det svenska KDS litenhet
kan man lätt tro, att kristdemokratin internationellt sett skulle
vara betydelselös. Detta är dock fel. På
den politiska världskartan är kristdemokratin väl företrädd.
Nils Arb0l: Kristdemokraterna en
världsrörelse. Samhällsgemenskaps förlag 1987
Kristdemokratins rötter finns i 1800-talet, inte minst i katolicismens strävan att
skapa ett politiskt alternativ till socialism
och liberal ekonomism. I vår tid har en
”andra våg” av kristdemokratiska partier
grundats. Dessa uppstod ur önskan att
motverka politikens polarisering under
trycket av fascism och kommunism, och
söker idag utforma en ”tredje väg” mellan
höger och vänster. Kristdemokratin har
efter 1945 varit vital för många länders
återuppbyggnad och demokratiska revitalisering.
Om Kristdemokraterna en världsrörelse
handlar den danske författaren Nils Arb01s bok, som det KDS närstående Samhällsgemenskaps förlag nu översatt. I boken ges en värdefull översikt av kristdemokratins bakgrund och aktuella program i olika länder. Den inledande analysen är både elegant och insiktsfull. Arb0l
pekar på strävan att erbjuda ett klart,
etiskt grundat alternativ till de icke-konfessionella, på (relativt) distinkta yrkesgrupper byggda partierna. Familjen samt
tanke-, tros- och yttrandefriheten sätts i
centrum. Kollektivism och förstatligande
kritiseras. Ekonomisk frihet värdesätts,
men på flera håll har kristdemokrater
motarbetat stora företags makt och genomförtjordreformer. För en fri skola har
kristdemokrater till sist kämpat hårt.
Till kristdemokratins goda sidor hör
inflytandet från en lång kristet-klassisk
tradition i analysen av olika samhällsfrå-
gor. Till svagheterna hör en benägenhet
att något svepande avfärda andra alternativ till socialismen. ”Både liberalismen
och socialismen är böjda att uppfatta
människan som en rent fysisk individ,”
skriver t ex Arb0l. Gäller detta al/liberalism? Till skillnad från konservatismen
sägs kristdemokratin också vara en ”reformistisk och progressiv” rörelse. Men
ett grunddrag i modern konservatism har
ju ofta sagts vara ”att reformera för att bevara”!
Möjligen räcker den kristna grundvalen ändå inte helt till för att ge den moderna kristdemokratin full enhetlighet. Denna rörelse har också den dragits in i spänningsfältet mellan traditionell kristendom
och modernism, vilket medfört många
djupgående inkonsekvenser. De kristdemokratiska partierna har därför den samlande inspirationen till trots, också vä-
sentliga inbördes olikheter.
att Pierre Schori inte var intresserad av om samtalet med Schori. Armando Vallahennes mans öde. När hon gick fick hon dares kommenterade: ”Kanske han inte
tillsägelse att inte säga något till pressen ville utmana Fidels passionerade vrede”.
CARL JOHAN LJUNGBERG:
En okänd international
G
enom det svenska KDS litenhet
kan man lätt tro, att kristdemokratin internationellt sett skulle
vara betydelselös. Detta är dock fel. På
den politiska världskartan är kristdemokratin väl företrädd.
Nils Arb0l: Kristdemokraterna en
världsrörelse. Samhällsgemenskaps förlag 1987
Kristdemokratins rötter finns i 1800-talet, inte minst i katolicismens strävan att
skapa ett politiskt alternativ till socialism
och liberal ekonomism. I vår tid har en
”andra våg” av kristdemokratiska partier
grundats. Dessa uppstod ur önskan att
motverka politikens polarisering under
trycket av fascism och kommunism, och
söker idag utforma en ”tredje väg” mellan
höger och vänster. Kristdemokratin har
efter 1945 varit vital för många länders
återuppbyggnad och demokratiska revitalisering.
Om Kristdemokraterna en världsrörelse
handlar den danske författaren Nils Arb01s bok, som det KDS närstående Samhällsgemenskaps förlag nu översatt. I boken ges en värdefull översikt av kristdemokratins bakgrund och aktuella program i olika länder. Den inledande analysen är både elegant och insiktsfull. Arb0l
pekar på strävan att erbjuda ett klart,
etiskt grundat alternativ till de icke-konfessionella, på (relativt) distinkta yrkesgrupper byggda partierna. Familjen samt
tanke-, tros- och yttrandefriheten sätts i
centrum. Kollektivism och förstatligande
kritiseras. Ekonomisk frihet värdesätts,
men på flera håll har kristdemokrater
motarbetat stora företags makt och genomförtjordreformer. För en fri skola har
kristdemokrater till sist kämpat hårt.
Till kristdemokratins goda sidor hör
inflytandet från en lång kristet-klassisk
tradition i analysen av olika samhällsfrå-
gor. Till svagheterna hör en benägenhet
att något svepande avfärda andra alternativ till socialismen. ”Både liberalismen
och socialismen är böjda att uppfatta
människan som en rent fysisk individ,”
skriver t ex Arb0l. Gäller detta al/liberalism? Till skillnad från konservatismen
sägs kristdemokratin också vara en ”reformistisk och progressiv” rörelse. Men
ett grunddrag i modern konservatism har
ju ofta sagts vara ”att reformera för att bevara”!
Möjligen räcker den kristna grundvalen ändå inte helt till för att ge den moderna kristdemokratin full enhetlighet. Denna rörelse har också den dragits in i spänningsfältet mellan traditionell kristendom
och modernism, vilket medfört många
djupgående inkonsekvenser. De kristdemokratiska partierna har därför den samlande inspirationen till trots, också vä-
sentliga inbördes olikheter.