Kent Zetterberg; Aspekter på den svenska frihetstraditionen
1987
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
DEBATT
KENT ZETTERBERG:
Aspekter på den svenska
frihetstraditionen
P
rofessor Sten Carlssons artikel om
den svenska frihetstraditionen visar
hur viktigt det historiska långsiktsperspektivet är i denna fråga. Hans uppdelning i olika frihetsbegrepp som fysisk
frihet, nationell frihet och andlig frihet liksom ”bondefriheten”, vilken måste ses
som särpräglad för den svenska utvecklingen sedd mot en europeisk bakgrund,
är mycket värdefull. Balansgången mellan
individens rättigheter och statens/statsmaktens krav har alltid varit central i den
svenska utvecklingen och fått sitt främsta
uttryck i rättsstatsiden.Här ingår Sverige i
en allmän västeuropeisk utveckling där
dock Sverige, som professor Carlsson visar, uppvisar en del originella drag. När
det gällt den nationella friheten har statsmaktens krav i krig och orostider givetvis
varit överordnat, helt enkelt därför att
man måste hålla ihop mot hotet och trycket utifrån. Den starka statsbyråkratin
och den lutherska ortodoxin har även i
normala tider spelat en stor roll som
normgivande för olika befolkningsgrupper. I detta sammanhang bör man inte
glömma bort att den svenska statskyrkan
än i dag är den största lutherska kyrkan i
världen och att den svenska statsförvaltningen fick en fast organisation redan på
1600-talet och tjänade som ett mönster
för många andra länder, bl a Peter den
stores Ryssland.
När det gäller att analysera den svenska frihetens (friheternas) ursprung och innehåll under skilda tidsepoker är detta ofta svårt att lösa metodiskt och teoretiskt;
kort sagt för vetenskapliga undersökningar är detta klassiska tvisteområden där
många skilda åsikter har luftats på basis
av en bred forskning inom olika ämnesområden. Ett exempel är den svenska författningsutvecklingen, där många forskare, med Fredrik Lagerroth i spetsen,
främst har betonat att det rört sig om en
originell, inhemsk utveckling med frihetstidens parlamentarism (ständervälde) och
1809 års regeringsform som tydliga exempel. Andra har valt att peka på inspirationen från utlandet, främst Frankrike
och USA. (Inflytandet från den nya republiken USA och dess författning är t ex
sannolikt underskattad.)
Den svenska bondefriheten är ett
mycket viktigt inslag i den svenska historien och har på många sätt varit bestämmande för den relativt fredliga inhemska
utveckling som vårt land har haft. Även
den gamla tryckfrihetstraditionen från frihetstiden och framåt – även om den periodvis varit hotad- och den jämförtmed
många andra länder goda undervisningen
och läskunnigheten i äldre tider, har varit
viktiga inslag i den svenska frihetstraditionen. Kyrkan, lokalsamhället och staten
gav medborgarna för sin tid goda möjligheter att odla egen jord, få viss utbildning
och få sina rättigheter tillgodosedda, vilket stimulerade en demokratisk frihetsutveckling – längt innan den politiska demokratins tid på 1900-talet. Den svenska
friheten är rotad i god jord.
KENT ZETTERBERG:
Aspekter på den svenska
frihetstraditionen
P
rofessor Sten Carlssons artikel om
den svenska frihetstraditionen visar
hur viktigt det historiska långsiktsperspektivet är i denna fråga. Hans uppdelning i olika frihetsbegrepp som fysisk
frihet, nationell frihet och andlig frihet liksom ”bondefriheten”, vilken måste ses
som särpräglad för den svenska utvecklingen sedd mot en europeisk bakgrund,
är mycket värdefull. Balansgången mellan
individens rättigheter och statens/statsmaktens krav har alltid varit central i den
svenska utvecklingen och fått sitt främsta
uttryck i rättsstatsiden.Här ingår Sverige i
en allmän västeuropeisk utveckling där
dock Sverige, som professor Carlsson visar, uppvisar en del originella drag. När
det gällt den nationella friheten har statsmaktens krav i krig och orostider givetvis
varit överordnat, helt enkelt därför att
man måste hålla ihop mot hotet och trycket utifrån. Den starka statsbyråkratin
och den lutherska ortodoxin har även i
normala tider spelat en stor roll som
normgivande för olika befolkningsgrupper. I detta sammanhang bör man inte
glömma bort att den svenska statskyrkan
än i dag är den största lutherska kyrkan i
världen och att den svenska statsförvaltningen fick en fast organisation redan på
1600-talet och tjänade som ett mönster
för många andra länder, bl a Peter den
stores Ryssland.
När det gäller att analysera den svenska frihetens (friheternas) ursprung och innehåll under skilda tidsepoker är detta ofta svårt att lösa metodiskt och teoretiskt;
kort sagt för vetenskapliga undersökningar är detta klassiska tvisteområden där
många skilda åsikter har luftats på basis
av en bred forskning inom olika ämnesområden. Ett exempel är den svenska författningsutvecklingen, där många forskare, med Fredrik Lagerroth i spetsen,
främst har betonat att det rört sig om en
originell, inhemsk utveckling med frihetstidens parlamentarism (ständervälde) och
1809 års regeringsform som tydliga exempel. Andra har valt att peka på inspirationen från utlandet, främst Frankrike
och USA. (Inflytandet från den nya republiken USA och dess författning är t ex
sannolikt underskattad.)
Den svenska bondefriheten är ett
mycket viktigt inslag i den svenska historien och har på många sätt varit bestämmande för den relativt fredliga inhemska
utveckling som vårt land har haft. Även
den gamla tryckfrihetstraditionen från frihetstiden och framåt – även om den periodvis varit hotad- och den jämförtmed
många andra länder goda undervisningen
och läskunnigheten i äldre tider, har varit
viktiga inslag i den svenska frihetstraditionen. Kyrkan, lokalsamhället och staten
gav medborgarna för sin tid goda möjligheter att odla egen jord, få viss utbildning
och få sina rättigheter tillgodosedda, vilket stimulerade en demokratisk frihetsutveckling – längt innan den politiska demokratins tid på 1900-talet. Den svenska
friheten är rotad i god jord.