Per Anger; UD informerar om Raoul Wallenberg
1987
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
UllERATUR
PER ANGER:
UD informerar om Raoul Wallenberg
S
edan ett antal år tillbaka ger Utrikesdepartementets informationsbyrå ut en serie kallad ”UD informerar;;som behandlar olika aktuella utrikespolitiska frågor. (Kostnadsfritt från UD.)
Det har emellertid förelegat ett behov att
också presentera information av mera
speciellt slag, att från tid till annan publiceras iform av småskrifter i anslutning till
ovannämnda publikationer. Sålunda utgavs 1985 en skrift ”Mänskliga rättigheter – förfarandet enligt den europeiska
konventionen”.
Den nyligen utkomna skriften – nr 2 i
denna specialserie – handlar om Raoul
Wallenberg.
UD informerar: Raoul Wallenberg.
1987
Redan tidigare utgav UD två utförliga dokumentsamlingar – vitböcker – om
Raoul Wallenberg, en 1957 om de olika
vittnesmålen om hans fångenskap i Sovjetunionen, skriftväxlingen med Sovjetmyndigheterna etc samt en 1965 om efterforskningarna efter 1957. Dessa publikationer är emellertid sedan länge utgångna och för att tillgodose de ökade
önskemålen om information rörande
Raoul Wallenbergs person, hans gärning
och UD:s efterforskningar har föreliggande utgåva kommit till.
Den innehåller en god beskrivning av
Raoul Wallenberg och hans enastående
insatser för den judiska befolkningen i
Budapest under kriget samt en sammanfattande redogörelse för de viktigaste vittnesmålen och de svenska framställningarna till Sovjetunionen. Skriftens värde som
information om Raoul Wallenberg ökar
genom återgivandet i en bilaga av den av
honom utarbetade organisationsplanen
för judarnas räddning jämte arbetsordningen för verksamheten i de s k Svenskhusen. Innehavarna av de svenska
skyddspassen inkvarterades där under legationens beskydd. Wallenbergs egenskaper som skicklig och uppslagsrik organisatör framstår här i klar dager. Viktigt är
också att hans sista rapport från den 8 december 1944 om de ungerska judarnas
läge medtagits. Den avsändes till UD
strax innan sovjetarmen började belägra
Budapest och legationen blev avskuren
från omvärlden. Rapporten är ett skakande dokument. Wallenberg ger en autentisk beskrivning av de ohyggliga dödsmarscherna när judarna i vinterkylan
drevs till fots den 240 km långa vägen till
österrikiska gränsen.
Själv gav han inte upp utan fortsatte
mot alla odds sitt heroiska räddningsarbete under de sista veckorna, när de ungerska nazisterna (pilkorsarna) kunde härja fritt. Vad som sedan hände var ju att de
i mitten av december bröt sig in i svenska
röda korsets lokaler, bortförde personalen och den 24 december stormade legationen. Wallenberg undkom- han mötte
i stället sitt öde hos ryssarna.
Inom Raoul Wallenberg-Föreningen
är vi övertygade om att Raoul alltjämt är
vid liv i sovjetisk fångenskap. Svenska regeringen har tidigare förklarat att så länge
ingen bevisning föreligger om Raoul Wallenbergs död måste man utgå ifrån att han
fortfarande lever.
I den nu utgivna informationsskriften
uttalar utrikesminister Sten Andersson
att så länge ovissheten om Raoul Wallenbergs öde består kommer den svenska regeringen att fortsätta sina ansträngningar
att söka skapa klarhet i frågan.
PER ANGER:
UD informerar om Raoul Wallenberg
S
edan ett antal år tillbaka ger Utrikesdepartementets informationsbyrå ut en serie kallad ”UD informerar;;som behandlar olika aktuella utrikespolitiska frågor. (Kostnadsfritt från UD.)
Det har emellertid förelegat ett behov att
också presentera information av mera
speciellt slag, att från tid till annan publiceras iform av småskrifter i anslutning till
ovannämnda publikationer. Sålunda utgavs 1985 en skrift ”Mänskliga rättigheter – förfarandet enligt den europeiska
konventionen”.
Den nyligen utkomna skriften – nr 2 i
denna specialserie – handlar om Raoul
Wallenberg.
UD informerar: Raoul Wallenberg.
1987
Redan tidigare utgav UD två utförliga dokumentsamlingar – vitböcker – om
Raoul Wallenberg, en 1957 om de olika
vittnesmålen om hans fångenskap i Sovjetunionen, skriftväxlingen med Sovjetmyndigheterna etc samt en 1965 om efterforskningarna efter 1957. Dessa publikationer är emellertid sedan länge utgångna och för att tillgodose de ökade
önskemålen om information rörande
Raoul Wallenbergs person, hans gärning
och UD:s efterforskningar har föreliggande utgåva kommit till.
Den innehåller en god beskrivning av
Raoul Wallenberg och hans enastående
insatser för den judiska befolkningen i
Budapest under kriget samt en sammanfattande redogörelse för de viktigaste vittnesmålen och de svenska framställningarna till Sovjetunionen. Skriftens värde som
information om Raoul Wallenberg ökar
genom återgivandet i en bilaga av den av
honom utarbetade organisationsplanen
för judarnas räddning jämte arbetsordningen för verksamheten i de s k Svenskhusen. Innehavarna av de svenska
skyddspassen inkvarterades där under legationens beskydd. Wallenbergs egenskaper som skicklig och uppslagsrik organisatör framstår här i klar dager. Viktigt är
också att hans sista rapport från den 8 december 1944 om de ungerska judarnas
läge medtagits. Den avsändes till UD
strax innan sovjetarmen började belägra
Budapest och legationen blev avskuren
från omvärlden. Rapporten är ett skakande dokument. Wallenberg ger en autentisk beskrivning av de ohyggliga dödsmarscherna när judarna i vinterkylan
drevs till fots den 240 km långa vägen till
österrikiska gränsen.
Själv gav han inte upp utan fortsatte
mot alla odds sitt heroiska räddningsarbete under de sista veckorna, när de ungerska nazisterna (pilkorsarna) kunde härja fritt. Vad som sedan hände var ju att de
i mitten av december bröt sig in i svenska
röda korsets lokaler, bortförde personalen och den 24 december stormade legationen. Wallenberg undkom- han mötte
i stället sitt öde hos ryssarna.
Inom Raoul Wallenberg-Föreningen
är vi övertygade om att Raoul alltjämt är
vid liv i sovjetisk fångenskap. Svenska regeringen har tidigare förklarat att så länge
ingen bevisning föreligger om Raoul Wallenbergs död måste man utgå ifrån att han
fortfarande lever.
I den nu utgivna informationsskriften
uttalar utrikesminister Sten Andersson
att så länge ovissheten om Raoul Wallenbergs öde består kommer den svenska regeringen att fortsätta sina ansträngningar
att söka skapa klarhet i frågan.