Bertil Falk; Lagprövning av löntagarfonder
1984
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
BERTIL FALK:
Lagprövning av löntagarfonder
Företagareförbundet har stämt staten
för beslutet om löntagarfonder. Finner
man vid lagprövningen att denna lag
strider mot grundlagen kan staten
tvingas att återbetala de belopp
företagen betalt till fonderna. Vill
socialdemokraterna ha kvar fonderna
måste de då försöka få en
grundlagsändring till stånd.
Företagareförbundet har i alla
händelser pekat på möjligheten till
lagprövning och det torde följas av fler
liknande fall.
Bertil Falk är nattreporter på Kvällsposten i Malmö.
Företagareförbundet har på försommaren 1984 inlämnat en noga förberedd
stämning riktad mot den svenska staten.
Där ifrågasätts om riksdagens beslut om
införande av löntagarfonder verkligen
står i överensstämmelse med Svea rikes
grundlag.
Detta är redan i sig en mycket dramatisk stämning. Men den har implikationer, som faktiskt kan sträcka sig långt
utöver den stora sakfrågan, den som gäller löntagarfondernas grundlagsriktigheL
Vad företagareförbundet genom sin
advokat Göran Luterkort begär med sin
stämning är att en lagprövning ska göras.
Detta är mycket ovanligt i vårt land.
Vad är då lagprövning? Jo, det handlar
om möjligheten att gå till domstol och få
prövat om en av riksdagen stiftad vanlig
lag står i överensstämmelse med av samma riksdag stiftad övergripande lag, det
vill säga grundlag.
Att en lagprövningsrätt finns i vårt
land ansåg man under den stora författningsdebatten för några decennier sedan. Lagprövningsrätten finns också inskriven i regeringsformen.
Jag ska här inte gå in på löntagarfondsfrågan, utan istället ta upp vad resultatet
kan bli av företagareförbundets djärva
och nyskapande initiativ att stämma staten och kräva lagprövning.
Om det skulle vara på det sättet att
domsto~ finner att det är uppenbart att
löntagarfonderna strider mot regeringsformen och europakonventionen om de
mänskliga rättigheterna (som också åberopas i stämningsansökan), så innebär
det inte bara att staten måste betala tillbaka till företagen de pengar som betalats in till fonderna. Dessutom uppstår
frågan hur pass fåst socialdemokratin är
360
vid sina fonder.
Om socialdemokraterna vill ha kvar
fonderna trots att de enligt domstol står i
strid med den demokratiska grundlagen,
ja, då måste man från socialdemokratiskt
håll försöka få en grundlagsändring till
stånd.
En sådan ändring av grundlagen skulle
i sin tur innebära att man påböJjar en
övergång till ett annat politiskt system än
det som stadgas i nuvarande grundlag.
Om detta skulle bli en bieffekt av en
framgång i domstol för företagareförbundet, då skulle Sverige få uppleva den
förmodligen mest uppslitande politiska
striden i detta århundrade. Den skulle
utan tvekan överskugga både ATP-striden och de motsättningar som föregick
folkomröstningen i kärnkraftsfrågan.
Det är en sida av saken.
Inspiration åt andra
En annan sida av saken är inte lika dramatisk, men kan få ännu större betydelse
på sikt. Även om företagareförbundet
skulle förlora i domstol (och vi får, som
Göran Luterkort antagit, utgå ifrån att
hur det än går, så kommer frågan att
passera genom alla instanser upp till
HD), så kan förbundets initiativ komma
att fungera som inspiration, ja, en sorts
blåkopia för liknande aktioner i framtien
i andra frågor.
Det faktum att vi har lagprövningen
inskriven i grundlagen, men att lagprövning sällan begärs, kan till en viss
del bero på att förberedelsearbetet inför
en ny lagstiftning i allmänhet är ganska
grundligt med ett omfattande remissförfarande och granskning med hjälp av juridisk expertis i utskotten. De politiker
som sedan fattar besluten i riksdagen är
själva (och det oavsett öm de röstar ja
eller nej till en fråga) knappast motiverade för att i efterhand pröva det som de
redan i förväg ”lagprövat”.
. .. då skulle Sverige få upplem
denförmodligen mest uppslitande
politiska striden i detta århundrade.
Betecknande är också att det är en
organisation, företagareförbundet, som
funnit det i linje med sina stadgar att sia
vakt om företagsamheten i landet genom
att kräva lagprövning vid domstol.
När nu företagareförbundet genom sin
åtgärd visar, att den här möjligheten
finns, kan vi i förlängningen av dess initiativ förvänta oss att flera, både enskilda och andra juridiska personer, upptäcker denna hittills outnyttjade möjlighet
att komma till rätta med diskutabla riksdagsbestut.
Starka skäl för prövning
Visserligen gäller det för var och en som
vill stämma staten, att lägga fram goda
motiv i sin stämningsansökan. Man kan
förvisso inte komma dragande med vilka
lösa boliner som helst. Det har inte heller
företagareförbundet gjort.
Det är i RF Il: 14 som lagprövningen
är inskriven. Där heter det: ”Finner
domstol eller annat offentligt organ att
en föreskrift står i strid med bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författning eller att stadgad ordning i något
väsentligt hänseende har åsidosatts vid
dess tillkomst, får föreskriften icke tilllämpas. Har riksdagen eller regeringen
beslutat om föreskriften, skall tillämpningen dock underlåtas endast om felet
är uppenbart.”
Det krävs alltså extra kraftfull bevisföring för att undanröja ett riksdagsbeslut som strider mot grundlag. Det
räcker inte att med riksdagen begått ett
fel. Detta fel måste vara uppenbart.
Advokat Göran Luterkort och företagareförbundet anser att felet är uppenbart när det gäller riksdagsbeslutet om
införande av löntagarfonder. Och visst
förefaller det ”uppenbart” att företagen
inte får någon som helst ersättning för
den expropriering som löntagarfonderna
innebär. Därmed skulle löntagarfonderna innebära en konfiskering, som
361
strider mot RF 2: 18.
Där heter det så här: ”Vaije medborgare vilkens egendom tagits i anspråk
genom expropriation eller annat sådant
förfogande skall vara tillförsäkrad ersättning för förlusten enligt grunder som
bestämmes i lag.”
Företagareförbundet åberopar bland
mycket annat just denna paragraf i RF i
sin stämningsansökan.
Företagareförbundet har i alla händelser satt en rejäl juridisk/politisk snöboll i
rullning. Den kan växa till ett snöskred.
Och oavsett vilket resultatet blir av ärendets domstolsbehandling kommer
företagareförbundets initiativ med största säkerhet att få konsekvenser, som
sträcker sig långt fram i tiden.
Lagprövning av löntagarfonder
Företagareförbundet har stämt staten
för beslutet om löntagarfonder. Finner
man vid lagprövningen att denna lag
strider mot grundlagen kan staten
tvingas att återbetala de belopp
företagen betalt till fonderna. Vill
socialdemokraterna ha kvar fonderna
måste de då försöka få en
grundlagsändring till stånd.
Företagareförbundet har i alla
händelser pekat på möjligheten till
lagprövning och det torde följas av fler
liknande fall.
Bertil Falk är nattreporter på Kvällsposten i Malmö.
Företagareförbundet har på försommaren 1984 inlämnat en noga förberedd
stämning riktad mot den svenska staten.
Där ifrågasätts om riksdagens beslut om
införande av löntagarfonder verkligen
står i överensstämmelse med Svea rikes
grundlag.
Detta är redan i sig en mycket dramatisk stämning. Men den har implikationer, som faktiskt kan sträcka sig långt
utöver den stora sakfrågan, den som gäller löntagarfondernas grundlagsriktigheL
Vad företagareförbundet genom sin
advokat Göran Luterkort begär med sin
stämning är att en lagprövning ska göras.
Detta är mycket ovanligt i vårt land.
Vad är då lagprövning? Jo, det handlar
om möjligheten att gå till domstol och få
prövat om en av riksdagen stiftad vanlig
lag står i överensstämmelse med av samma riksdag stiftad övergripande lag, det
vill säga grundlag.
Att en lagprövningsrätt finns i vårt
land ansåg man under den stora författningsdebatten för några decennier sedan. Lagprövningsrätten finns också inskriven i regeringsformen.
Jag ska här inte gå in på löntagarfondsfrågan, utan istället ta upp vad resultatet
kan bli av företagareförbundets djärva
och nyskapande initiativ att stämma staten och kräva lagprövning.
Om det skulle vara på det sättet att
domsto~ finner att det är uppenbart att
löntagarfonderna strider mot regeringsformen och europakonventionen om de
mänskliga rättigheterna (som också åberopas i stämningsansökan), så innebär
det inte bara att staten måste betala tillbaka till företagen de pengar som betalats in till fonderna. Dessutom uppstår
frågan hur pass fåst socialdemokratin är
360
vid sina fonder.
Om socialdemokraterna vill ha kvar
fonderna trots att de enligt domstol står i
strid med den demokratiska grundlagen,
ja, då måste man från socialdemokratiskt
håll försöka få en grundlagsändring till
stånd.
En sådan ändring av grundlagen skulle
i sin tur innebära att man påböJjar en
övergång till ett annat politiskt system än
det som stadgas i nuvarande grundlag.
Om detta skulle bli en bieffekt av en
framgång i domstol för företagareförbundet, då skulle Sverige få uppleva den
förmodligen mest uppslitande politiska
striden i detta århundrade. Den skulle
utan tvekan överskugga både ATP-striden och de motsättningar som föregick
folkomröstningen i kärnkraftsfrågan.
Det är en sida av saken.
Inspiration åt andra
En annan sida av saken är inte lika dramatisk, men kan få ännu större betydelse
på sikt. Även om företagareförbundet
skulle förlora i domstol (och vi får, som
Göran Luterkort antagit, utgå ifrån att
hur det än går, så kommer frågan att
passera genom alla instanser upp till
HD), så kan förbundets initiativ komma
att fungera som inspiration, ja, en sorts
blåkopia för liknande aktioner i framtien
i andra frågor.
Det faktum att vi har lagprövningen
inskriven i grundlagen, men att lagprövning sällan begärs, kan till en viss
del bero på att förberedelsearbetet inför
en ny lagstiftning i allmänhet är ganska
grundligt med ett omfattande remissförfarande och granskning med hjälp av juridisk expertis i utskotten. De politiker
som sedan fattar besluten i riksdagen är
själva (och det oavsett öm de röstar ja
eller nej till en fråga) knappast motiverade för att i efterhand pröva det som de
redan i förväg ”lagprövat”.
. .. då skulle Sverige få upplem
denförmodligen mest uppslitande
politiska striden i detta århundrade.
Betecknande är också att det är en
organisation, företagareförbundet, som
funnit det i linje med sina stadgar att sia
vakt om företagsamheten i landet genom
att kräva lagprövning vid domstol.
När nu företagareförbundet genom sin
åtgärd visar, att den här möjligheten
finns, kan vi i förlängningen av dess initiativ förvänta oss att flera, både enskilda och andra juridiska personer, upptäcker denna hittills outnyttjade möjlighet
att komma till rätta med diskutabla riksdagsbestut.
Starka skäl för prövning
Visserligen gäller det för var och en som
vill stämma staten, att lägga fram goda
motiv i sin stämningsansökan. Man kan
förvisso inte komma dragande med vilka
lösa boliner som helst. Det har inte heller
företagareförbundet gjort.
Det är i RF Il: 14 som lagprövningen
är inskriven. Där heter det: ”Finner
domstol eller annat offentligt organ att
en föreskrift står i strid med bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författning eller att stadgad ordning i något
väsentligt hänseende har åsidosatts vid
dess tillkomst, får föreskriften icke tilllämpas. Har riksdagen eller regeringen
beslutat om föreskriften, skall tillämpningen dock underlåtas endast om felet
är uppenbart.”
Det krävs alltså extra kraftfull bevisföring för att undanröja ett riksdagsbeslut som strider mot grundlag. Det
räcker inte att med riksdagen begått ett
fel. Detta fel måste vara uppenbart.
Advokat Göran Luterkort och företagareförbundet anser att felet är uppenbart när det gäller riksdagsbeslutet om
införande av löntagarfonder. Och visst
förefaller det ”uppenbart” att företagen
inte får någon som helst ersättning för
den expropriering som löntagarfonderna
innebär. Därmed skulle löntagarfonderna innebära en konfiskering, som
361
strider mot RF 2: 18.
Där heter det så här: ”Vaije medborgare vilkens egendom tagits i anspråk
genom expropriation eller annat sådant
förfogande skall vara tillförsäkrad ersättning för förlusten enligt grunder som
bestämmes i lag.”
Företagareförbundet åberopar bland
mycket annat just denna paragraf i RF i
sin stämningsansökan.
Företagareförbundet har i alla händelser satt en rejäl juridisk/politisk snöboll i
rullning. Den kan växa till ett snöskred.
Och oavsett vilket resultatet blir av ärendets domstolsbehandling kommer
företagareförbundets initiativ med största säkerhet att få konsekvenser, som
sträcker sig långt fram i tiden.