Alarmerande utveckling för svensk export

Ny statistik visar att Sveriges exportandel av BNP sjönk med 1,2 procent under förra året. Därmed fortsätter den trend som påbörjades 2007. Sverige är ett högst mediokert exportland, menar Björn Lindgren, som efterlyser ett politiskt uppvaknande.

2012 är ännu ett förlorat år för svensk export. Värdet på exporten föll med 3,5 procent vilket fick exportandelen (export/BNP) att falla med över en procentenhet. Inom EU var det bara Luxemburg som hade en sämre utveckling.

I december visade Svenskt Näringsliv att Sverige är ett högst mediokert exportland. Trots att Sverige har många framgångsrika internationella företag hamnar vi först på 17 plats som exportnation bland EU-länderna. Denna paradox är en konsekvens av att företagen väljer att förlägga sin produktion där det är mest fördelaktigt för dem, där konkurrenskraften är som bäst. Ofta är det utanför landets gränser.

Ny statistik visar att exportandelen ökade i 20 EU-länder under 2012, var oförändrad i två länder och föll i fem länder. Sammantaget ökade EU-ländernas exportandel med en procent och Euroländernas exportandel ökade med 1,6 procent. I Sverige krympte exportandelen med 1,2 procentenheter och utvecklingen var därmed endast sämre i Luxemburg. Exportvärdet föll alltså med 3,5 procent.

Det som är mest oroande är att den svaga svenska exportutvecklingen under 2012 inte är en engångsföreteelse. Sedan finans- och skuldkrisen bröt ut har Sveriges exportandel fallit med nästan fem procentenheter. Ett större fall hittas endast för Luxemburg, som trots detta har den högsta exportandelen inom unionen, och för Finland, vars utveckling delvis förklaras av Nokias kräftgång.

Exporten till de så kallade PIIGS-länderna har fallit kraftigt men av Sveriges export går endast fem procent dit. Det oroar desto mer att exporten till Brics-länderna har fallit med 11 procent det senaste året.

De skandinaviska länderna är svensk exports viktigaste avsättningsmarknader. Nästan var fjärde exportkrona kommer från varor och tjänster som skickas till dessa länder. Inkluderas även Tyskland och Storbritannien framkommer att 40 procent av vår export går till våra närmaste grannländer.

Med en stor andel av exporten till dessa länder som har klarat sig relativt väl genom den europeiska skuldkrisen förväntar man sig att svensk export också skulle klara sig bättre än andra länder.

Norge och Storbritannien blir också allt viktigare avsättningsmarknader för svensk export. USA och Tyskland är fortfarande mycket viktiga men i allt mindre utsträckning. Denna utveckling gäller såväl det senaste året som under de fem senaste åren.

Sverige hade en kraftigt uppåtgående trend i exportandelen från början av nittiotalet fram till 2007, då finanskrisen bröt ut. Denna trend är nu både bruten och har vänt i en fallande trend i stället. På så sätt tycks Sverige faktiskt vara ett av de stora förlorarländerna till följd av finans- och skuldkrisen.

Konsekvensen av detta paradigmskifte är att exportsektorn inte längre är den drivkraft för tillväxt som den var under 15 år.

Det är dags för ett politiskt uppvaknade. Svensk export är liten till de sydeuropeiska länder, som drabbats hårdast av skuldkrisen, och borde därför klara sig bättre än i andra europeiska länder. I stället är det tvärt om! 2012 bekräftas denna trend ytterligare en gång.

En viktig faktor är arbetskraftskostnaderna. Nyligen presenterade Statistisches Bundesamt statistik som visar att arbetskraftskostnaderna är högre i Sverige än i något annat EU-land. Kostnaden är 42 euro för en arbetad timme i Sverige vilket är 11 euro högre än i Tyskland och 14 euro högre än snittet inom euroområdet.

Kronans förstärkning under 2012 är en av flera förklaringar till att varje arbetstimme är dyrare i Sverige. Allt pekar dock mot att kronan kommer fortsätta att vara stark och Sverige måste klara av att vara ett konkurrenskraftigt land under dessa förutsättningar. Arbetskraftskostnaderna kan därför inte fortsätta öka snabbare i Sverige än i omvärlden.

För att upprätthålla svensk konkurrenskraft krävs emellertid mer än en sund löneutveckling. Den sänkta bolagsskatten var ett viktigt steg men sådana steg tas också i andra länder. Senast är det Finland och Storbritannien som aviserat sänkt bolagsskatt.

Regeringen måste därför fortsätta med nya åtgärder för att förbättra förutsättningarna för de företag som investerar och satsar i verksamhet på svensk mark. Det stillestånd som gäckat företagarpolitiken under senare år riskerar att led till att företagen i stället förlägger nästa investering utanför landets gränser. Då kommer den negativa trend som svensk export är inne i att fortsätta även framöver.

Björn Lindgren är ekonom på Svenskt Näringsliv.