Amanda Wollstad: Framtidshopp på FMRS

I onsdags bjöd Svensk Tidskrift som svensk partner in till Free Market Road Show i Stockholm. Temat var platt skatt och inte minst de närvarande ungdoms- och studentförbundsordförandena gav visst hopp om skattedebattens framtid.

Krassen Stanchev från universitetat i Sofia presenterade sin rapport, nyligen släppt av Skattebetalarnas Förening i Sverige, Flat-Rate Taxes on Income – Between Oblivion and Perspective. Rapporten hade också diskuterats under ett riksdagsseminarium samma morgon.

Sedan följde panelerna, och engagerade diskussioner om platt skatt i teori och praktik. En typ av diskussioner vi skulle behöva mer av i skattefrågor. Expertkommentarer om Sverige gavs av Skattebetalarnas chefekonom Erik Bengtzboe och Företagarnas Patrick Krassén, policychef och expert på skattepolitik som också skrivit en bok om platt skatt. Kommenterade gjorde också entreprenören Ivan Jovetic, som introducerade det moraliska perspektivet på skatt.

Inte minst förbundsordförandena Nike Öbrink (KDU), Linnea Dubois (FMSF) och Erik Berg (LUF), och SvDs ledarskribent Mattias Svensson gav visst hopp om framtiden för den svenska politiska debatten.

Skattefrågan har en moralisk dimension, det är lätt att glömma. Det handlar om att med tvång ta människors pengar för att finansiera gemensamma åtaganden. Det är inget som bör tas lätt på. Äganderätt, människors preferenser och prioriteringar bör inte tas lätt på.

De flesta är i stort eniga om att någon form av skatteuttag för att finansiera en stat är rimligt. Hur mycket, och vad det ska finansiera, är svårare. En nattväktarstat, med polis och försvar? Utbildning? Sjukvård? Bevarande av det kulturhistoriska arvet? Socialt arbete? Kultur, och i så fall vilken? Bibliotek? Var går gränsen? Och vem bestämmer det?

Någonstans är nog också de flesta överens om att det finns en gräns där skatteuttaget blir omoraliskt. Omoraliskt högt, eller omoraliskt för att medborgarna tvingas finansiera verksamhet de alls inte finansierar med. Var den gränsen går är dock minst lika omstritt.

Här blir skattedebatten i stället ofta moraliserande. Hög skatt, eller skatt på en viss typ av varor, inkomster eller tjänster får ett egenvärde. Skatt på lyxkonsumtion, på arv, gåvor eller förmögenhet är alla exempel på skatter som bidrar föga till statens finanser – eller till och med får ett negativ effekt på skatteinkomsterna – men som ändå förespråkas för att de skulle vara ”rätt”, eller ”rättvisa”.

Högern kan inte bemöta känsloargument med grafer, konstaterade panelen avslutningsvis.

I stället måste man lära sig att förklara det omoraliska i att ta medborgarnas pengar för att finansiera något annat än det allra nödvändigaste. Kanske ska man börja där, redan innan man beslutar vad det nödvändigaste är. En moralisk lafferkurva, om man så vill.

Amanda Wollstad är chefredaktör för Svensk Tidskrift