Amanda Wollstad: Inför årsdagen av novemberprogromen jagas judar på Europas gator

Efter en match mellan Maccabi Tel Aviv och Ajax igår utbröt våldsamheter i Amsterdam. Israeliska fans och andra som sett ut som de skulle kunna vara israeler – eller judar – har på flera håll i staden angripits av våldsamma grupper av unga män som under antisemitiska slagord jagat, misshandlat, rånat och förnedrat.

Matchen i sig ska ha gått lugnt till och bortafansen ska ha kunnat lämna stadion under ordnade former. Ajax-fansen verkar inte ha haft någon framträdande roll i attackerna, och har inte heller någon historia av antisemitiskt agerande – snarare tvärt om. Det verkar i stället varit grupper av unga män som senare på natten attackerat Maccabi-fansen för deras kopplingar till israel – och andra som helt enkelt sett tillräckligt judiska ut.

Visst verkar några av de israeliska fansen betett sig precis så illa som fotbollssupporters ibland kan göra inför matchen. En palestinsk flagga ska ha ryckts ner, en annan kanske bränts, antiarabiska slagord ska ha skanderats. Men det ursäktar naturligtvis inte organiserade folkmobbar som söker judiska offer.

Nederländerna är i chock. Andra världskriget och förintelsen av den tidigare livliga och välintegrerade judiska befolkningen präglar fortfarande samhället i hög grad. Ockupationen drabbade Nederländerna hårt. Berättelserna om motståndsrörelsen, om de människor som gömde sina judiska grannar och vänner är högst levande och en mycket viktig del av historieskrivningen.

Även praktiskt lever krigsåren kvar i det nederländska samhället. Personuppgifter hanteras till exempel fortfarande med mycket stor försiktighet, eftersom de för tiden mycket detaljerade registren underlättade nazisternas kartläggning av misshagliga element under ockupationsåren.

Motsägelsefullt nog kan den ständigt närvarande historien också vara en bakgrund till det ganska säregna fenomen som har rapporterats i nederländsk media de senaste månaderna, om poliser som åberopar samvetsfrihet och därmed vill undkomma kommenderingar där de förväntas bevaka sådant de inte själv sympatiserar med – däribland judiska institutioner och aktiviteter, såsom förintelsemuseet. Polischefer har i nederländsk media erkänt att de ändrat scheman för att tillgodose sådana förfrågningar.

Enligt Amsterdams borgmästare har den polisiära uppladdningen inför gårdagens match varit massiv med nederländska mått mätt. 800 poliser och sex team med poliser speciellt utbildade att hantera folkmassor stod i beredskap. Uppenbarligen har det inte räckt. Uppgifter om att attackerna planerats dagarna innan på sociala media och att ett nätverk av taxi-chaufförer ska ha haft en samordnande roll utreds nu, och väcker frågor om hur det polisiära underrättelsearbetet har fungerat inför matchen.

Utredningar pågår. Rimligen omfattar de också hur man hanterar poliser som vägrar skydda nationella minoriteter av samvetsskäl. Förtroendet för rättsstaten står på spel.

”Vi svek det judiska samhället i Nederländerna under andra världskriget, och i går svek vi dem igen” ska Kung Willem-Alexander sagt i ett samtal med Israels president Isaac Herzog under förmiddagen. Samtidigt skickade Israel extrainsatta flyg för att ta hem sina medborgare.

Bara dagar innan minnesdagen av novemberprogromen jagar grupper av våldsamma unga män judar på gatorna i hjärtat av Europa.  Det är inte bara Nederländerna som har svikit.

Amanda Wollstad är chefredaktör för Svensk Tidskrift