Amanda Wollstad: Kontanter en fråga om kontroll

Förra veckan stod Svensk Tidskrift värd för Free Market Road Show i Stockholm, i år med tema Cash is King. En kunnig panel diskuterade frågan om kontanternas framtid ur väldigt olika perspektiv, men samtliga oroar.  

I Sverige är det ofta tillgång som diskuteras. Alla kan och får inte skaffa bankkonto, swish och betalkort. Alla kan inte hantera digitala betalningar, praktiskt eller intellektuellt. Ett kontantfritt samhälle utestänger många människor från sådant som de flesta betraktar som självklart: en lunch på stan, en bussbiljett, en pocket i väntan på tåget, i värsta fall tillgång till livsmedel och mediciner.

För butiker och restauranger är det ofta ett enkelt val, strikt affärsmässigt. Kontanthantering innebär kostnader och risker, och när allt färre använder dem är det lätt att sätta upp en skylt om att man nu är ’kontantfri’. Ofta motiverar man det lite storebrorsaktiktigt med att man vill ’förenkla för kunderna’. Och visst är det enklare, för den som är bemedlad och betrodd.

Någon gång diskuteras också den personliga integriteten. Digitala transaktioner kan spåras. Det kan vara ett ganska abstrakt problem, som när våra inköps- och resmönster kan spåras av företag och stater – främmande eller den egna. Det kan också vara ett mycket direkt problem, som när en kontrollerande partner eller förälder kan spåra exakt var man varit och vad man gjort, ner till besök på vårdcentraler och apotek.

Beredskapsfrågan har gett debatten viss aktualitet, ett betalsystem som går att stänga ner med en välriktad hackerattack ligger inte riktigt i tiden och i tider av oro har redundans ett egenvärde. Det finns dessutom uppenbara fördelar med att kunna köpa mat och drivmedel även om kommunikationer och elnät ligger nere.

En dimension som kanske inte diskuterats lika mycket är möjligheten att inte bara övervaka, utan också styra digitala transaktioner. Svensk Tidskrift har tidigare kritiserat svenska banker för att försvåra och förhindra donationer till Ukraina med ursäkter som att förhindra penningtvätt eller, än värre, att man inte vill stödja militär verksamhet. Men att stödja ett demokratiskt lands rätt till försvar är naturligtvis fullt legitimt, och oavsett gränsdragningsproblematik inget banken bör bekymra sig om.

I dessa tider av skenande ’coprate responsibility’ riskerar vi att hamna i en situation där privata företag vill bestämma över vad du ska göra med dina pengar. Det krävs inte mycket konsekvenstänk för att förstå vad det riskerar att leda till.

Den gemensamma nämnaren är kontroll. Vem kontrollerar dina pengar, och vad du använder dem till?

Amanda Wollstad är chefredaktör för Svensk Tidskrift