Amanda Wollstad: Krisinsikten hos myndigheterna pinsamt dålig

I veckan började nyutgåvan av broschyren Om krisen eller kriget kommer dimpa ner i svenskarnas brevlådor. Den är tydligare än den förra, med större fokus på väpnad konflikt och nämner till och med risken för användandet av nukleära vapen. Trots det har den redan kritiserats för att inte vara tillräckligt tydlig – och att titeln snarast borde vara När krisen eller kriget kommer.

I veckan har det gått tusen dagar sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och det alldeles uppenbart blev krig i Europa, sedan en tid tillbaka med förstärkning av nordkoreanska styrkor på europeisk mark. I en intervju i Hufvudstadsbladet här om dagen konstaterade Överlöjtnant Joakim Paasikivi att tredje världskriget formellt redan börjat.

I veckan skadades också två undervattenskablar i Östersjön, den ena löper mellan Finland och Tyskland och bröts strax utanför Öland, den andra löper mellan Sverige och Litauen och skadades strax utanför Gotland. Båda incidenterna utreds som sabotage.   Pikant nog skedde det strax innan NATO-övningen Freezing Winds, där bland annat skydd av kritisk undervattensinfrastruktur ska övas, drog i gång i samma vatten.

Det är svårt att ta till överord om det säkerhetspolitiska läge Sverige befinner sig i. Den insikten når, tack och lov, allt fler. Men uppenbarligen inte alla.

I veckan kunde Expressen avslöja hur illa det egentligen verkar ha varit ställt på Lantmäteriet inför det att myndigheten hastigt stängde ner sitt öppna arkiv tidigare i år. Hemligstämplad information, inklusive hemliga uppgifter gällande fastigheter som används inom det militära och civila försvaret, och skyddade personuppgifter, ska ha funnits tillgängliga för direktnedladdning i myndighetens webbtjänst, öppen för privata kunder. Myndighetens kundtjänst ska också systematisk ha lämnat ut begärda handlingar helt utan säkerhetsprövning.

Bristerna i systemet ska ha varnats om internt upprepade gånger sedan åtminstone 2018, med rekommendationer om att stänga ner arkivet och ompröva tillgången, men styrelsen ska ha informerats först i våras. Då inga uppgifter loggats om vilka dokument som laddats ner är det ingen som vet hur stor skada som skett, men att registrera ett skalbolag och bli kund hos myndigheten är naturligtvis en smal sak för den som vill Sverige illa.

Naiviteten hos myndighetsledningen skrämmer. Trots upprepade larm har uppenbarligen ingen reflekterat över riskerna med att fritt ge vem som helst tillgång till uppgifter om skyddade installationer. I stället ska myndighetsledningen enligt Expressens granskning ha talat om vikten av att myndigheten har en ’riskaptit’ när det gäller utlämning av offentliga handlingar utan vidare prövning.

Det är som de senaste tio åren aldrig har inträffat. Transportstyrelseskandalen, kriget i Ukraina, det ökade spioneriet mot Sverige, påverkansoperationer, hybridhot och sabotage – inget av det verkar ha fastnat hos Lantmäteriets ledning. Medan delar av statsapparaten arbetar dygnet runt för att trygga Sveriges säkerhet står återigen en svensk myndighet helt öppet för en potentiellt synnerligen skadlig läcka av skyddsvärd information.

Det får helt enkelt inte ske. Läckan hos Lantmäteriet måste utredas och utmynna i kännbara konsekvenser för ledningen. Ett exempel måste sättas för övriga myndigheter och regeringen måste snarast tillse att rikets säkerhets sätts i första rummet även utanför de direkta beredskapsmyndigheterna – förslagsvis genom ett tydligt uppdrag i nästa års regleringsbrev.

Meningen med den svenska förvaltningsmodellen kan omöjligt vara att frifräsande myndighetschefer riskerar rikets säkerhet för att få ner handläggningstiderna.

Amanda Wollstad är chefredaktör för Svensk Tidskrift