Anders Johnson: Vem kan bli president?

Sammanlagt 79 personer har varit presidenter eller vicepresidenter i USA: 45 presidenter, varav 15 även har varit vicepresidenter. Därtill 34 som enbart varit vicepresidenter.

Konstitutionen ställer upp tre krav för att vara valbar till dessa ämbeten: att vara amerikansk medborgare sedan födseln, att ha fyllt 35 år, samt ha bott i USA i minst 14 år. Notera att det aldrig har funnits någon federal bestämmelse som utestänger kvinnor från federal rösträtt eller valbarhet.

Ofta hävdas felaktigt att kvinnlig rösträtt infördes i USA genom det 19:e konstitutionstillägget 1920. Men vad detta tillägg innebar var att delstaterna inte fick utestänga kvinnor från rösträtt. 15 delstater införde kvinnlig rösträtt före 1920.

New Jersey hade kvinnlig rösträtt 1776–1807. Därefter blev Wyoming Territory först i USA med att införa rösträtt för kvinnor 1869, vilket Wyoming har haft sedan dess. Detta var inte ett resultat av någon stark kvinnorörelse, utan tvärt om var det män som ville sätta kvinnor i rörelse. I territoriet bodde nämligen vid denna tid 6 000 män, men bara tusen kvinnor. En förhoppning var att fler kvinnor skulle lockas hit om de fick rösträtt.

Det har aldrig funnits något förbud för kvinnor kandiderar eller väljas till ett federalt ämbete. Victoria Woodhull i New York var den första kvinnan som kandiderade i presidentvalet, nämligen för Equal Rights Party 1872. Hon hade själv inte rösträtt eftersom New York införde kvinnlig rösträtt först 1917.

Bland de 79 personerna som har varit president eller vicepresident finns en kvinna, nuvarande vicepresidenten Kamala Harris (D). Hon är även en av tre ”non-whites”. De andra är Barack Obama (D), president 2009–2017, och Charles Curtis (R), vicepresident till Herbert Hoover (R) 1929–1933. Curtis tillhörde kawfolket.

Fem personer har valts till president trots att en annan kandidat fick fler röster i valet (men färre elektorsröster än motkandidaten): John Quincy Adams (DR = demokrat-republikan) 1824, Rutherford B Hayes (R) 1876, Benjamin Harrison (R) 1888, George W. Bush (R) 2000 och Donald Trump (R) 2016.

Tre gånger har valet av president eller vicepresident fått hänskjutas till kongressen eftersom ingen kandidat fick en majoritet av elektorsrösterna: Valen av Thomas Jeffersson (DR) 1800 och John Quincy Adams 1824 till president fick avgöras i representanthuset, och valet av Richard Mentor Johnson (D) till vicepresident 1836 fick avgöras i senaten. Presidentvalet 1800 avgjordes i representanthuset i den 36:e voteringen. I Johnsons fall var anledningen hans samvetsäktenskap med Julia Chinn som även var hans slav.

Av de 45 personer som har varit president i USA har 32 varit militärer, varav nio generaler. Den näst vanligaste bakgrunden är jurist, 27 stycken. Endast en hade doktorerat, nämligen Woodrow Wilson (D).

Alla presidenter utom fem hade valts till ett officiellt ämbete innan presidenttiden: 18 ledamöter av representanthuset, 17 senatorer, 17 delstatsguvernörer (och tre territorialguvernörer) samt 15 vicepresidenter. En av de fem som inte hade valts till något ämbete hade dock varit inflytelserik handelsminister, nämligen Herbert Hoover.

Av de återstående fyra presidenterna hade tre innehaft USA:s högsta militära position: Zachary Taylor (W = whig) i kriget mot Mexiko, Ulysses S. Grant (R) i inbördeskriget och Dwight Eisenhower (R) i andra världskriget. (Dessutom hade den partilöse George Washington varit överbefälhavare i frihetskriget, men han hade även en politisk bakgrund). Donald Trump är unik genom sin avsaknad av både politiska och militära uppdrag. Den ende av de fem ”icke-politiska” presidenterna som kan anses ha varit framgångsrik som president var Dwight Eisenhower 1953–1960.

Även om det juridiskt sett råder en strikt separation mellan stat och kyrka, är religionen i hög grad närvarande i amerikansk politik. Nästan alla presidenter har varit protestanter. Elva var episkopala (amerikans gren av anglikanska kyrkan), tio kalvinister, fyra metodister, fyra baptister och två kväkare. Ingen president har varit lutheran eller ortodox. Det närmaste en person med en religiös övertygelse utanför den etablerade kristendomen var när mormonen Mitt Romney (R) förlorade mot protestanten Barak Obama 2012.

James Polk (D) blev den förste metodisten i Vita huset 1845, Warren G. Harding (R) den förste baptisten 1921, Herbert Hoover den förste kväkaren 1929 och John F. Kennedy (D) den förste katoliken 1961. Kennedys religiösa tillhörighet ansågs försvåra hans möjligheter att vinna mot kväkaren Richard Nixon (R). Men för näste katolik, Joe Biden (D), var religionen knappast något problem.

Ingen president har sagt sig vara ateist. Men för Thomas Jefferson, James Monroe (D), Abraham Lincoln (R) och William Taft (R) är det oklart om de hyste någon bestämd religiös uppfattning, och i så fall vilken. Donald Trump måste betecknas som CINO (Christians In Name Only).

Fyra amerikanska presidenter har mördats: Abraham Lincoln 1865, James Garfield (R) 1881, William McKinley (R) 1901 och John Kennedy 1963. Fyra har avlidit under mandatperioden av andra skäl: William Harrison (W) 1841, Zachary Taylor 1850, Warren G. Harding (R) 1923 och Franklin Roosevelt (D) 1945.

Ingen vicepresident har blivit mördad, men sju har avlidit under mandatperioden. Vicepresident Aron Burr (DR) dödade Alexander Hamilton (F = federalist) i en duell 1804 och gick i landsflykt under mandatperioden, där han bland annat vistades i Stockholm.

En president och två vicepresidenter har avgått. John Calhoun (D) var vicepresident till Andrew Jackson (D) och ledande i en politisk konflikt om delstaternas rättigheter (”nullifikationskrisen”). Han avgick som vicepresident för att i stället bli senator 1832.

Spiro Agnew (R) avgick som vicepresident 1973 p.g.a. korruptionsanklagelser. Året därpå avgick president Richard Nixon. Detta betydde att USA 1974–1977 hade en president (Gerald Ford) och vicepresident (Nelson Rockefeller) som aldrig kandiderade i presidentvalet, utan i stället utsågs som vicepresidenter av kongressen på förslag av presidenten. Detta möjliggjordes genom det 25:e konstitutionstillägget (1967), vilket innebar att en ny vicepresident skulle utses om en vakans uppstod.

Den mest kortlivade presidenten var William Harrison som tillträdde 4 mars 1841, men avled 4 april. Den mest kortlivade vicepresidenten var William King (D) som svors in på Kuba 1853, där han vistades av hälsoskäl och avled 45 dagar senare.

Anders Johnson utkom nyligen med boken 50 historier om USA – Från Maine till Hawaii