Anders Ydstedt: Amerikansk kapitalism är inte den enda modellen

Janerik Larsson uppmärksammade nyligen i en krönika i Svenska Dagbladet debatten om den amerikanska kapitalismen, att MAGA-rörelsens är kritisk mot separering av ledning och ägande i publika företag. Det var Bloomberg-kolumnisten, den vanligtvis kloke och insatta Adrian Wooldrigde, som varnade för att amerikansk kapitalism står inför ett större hot än från kommunister, MAGA Wants to End Capitalism as We Know It.

Wooldridge skriver om Kevin Roberts bok ”Dawn’s Early Light: Taking Back Washington to Save” (Harper Collins 2024). Roberts är ordförande för Heritage foundation som tagit fram Project 25, planen som utpekas som manual för Trumps agerande som återvald president. Därför är Roberts tankegångar en nyckel till att förstå Trump.  

Kevin Roberts riktar i kapitlet ”The economy should serve the country, not the other way around” kraftig kritig mot hur företagsledare utan eget ägande håller på att förändra marknadsekonomin i USA. En elit med samma bakgrund och värderingar från prestigeuniversitet har enligt Roberts andra prioriteringar än USAs bästa. Frihetsgraderna är helt enkelt för stora när ägande och ledning är separerade. Roberts vill se en uppdelning av stora företag och att företag prioriterar att rekrytera internt framför akademiker från de fina universiteten.

Roberts må ha en viss poäng i att amerikanske VDar ibland agerar i strid med sina ägare, något som möjliggörs av den bolagsstyrning som gäller för noterade företag i USA och UK. Till skillnad mot i andra länder, som Sverige, har ägare i USA och UK inte samma inflytande över val av styrelser och lagstiftningen begränsar också möjligheten för stora ägarandelar. Det är detta som ger amerikanska VDar så mycket mer makt än anställda VDar i resten av världen.

Roberts beskriver i sin bok svepande att denna separation av ledning och ägande skulle vara en naturligt utveckling av kapitalismen. Detta är helt fel. Det var ett aktivt politiskt beslut som drevs fram av amerikanska populistiska rörelser i slutet av 1800-talet och framåt att begränsa koncentrerat ägande i noterade bolag. Målen var att USA inte skulle ha några ägardynastier som utmanade den politiska makten. Mest känt är kanske hur Standard Oil delades upp i flera bolag. Lite pikant är att dagens MAGA-populister vill dela upp stora amerikanske bolag på samma sätt som tidigare populistiska rörelser – men av motsatta skäl. Att den amerikanske utvecklingen att begränsa ägare var ett resultat av ett tydligt politiskt val beskrivs väl i Mark J. Roes ”Strong Managers Weak Owners – The Polical Roots of American Corporate Finance”.

Beklagligt är att Wooldridge sprider bilden av att den amerikanska modellen med stark separation av ägande och ledning som den enda kapitalistiska modellen och att hot mot denna modell skulle vara detsamma som hot mot all kapitalism. I resten av värden är det legio att ägare har inflytande över publika företag. I Sverige utser ägare valberedningar som föreslår styrelser och det är stämmor som utser både styrelser och revisorer. Det fungerar alldeles utmärkt och värt att notera är att många framgångsrika nya amerikanska företag väljer att låta grundare ha ett betydande inflytande även efter notering. Mer om detta finns beskrivet i Svenskt Näringslivs rapport För aktivt ägande. Paradoxalt nog hemfaller både Kevin Roberts och Adrian Wooldridge till samma amerikansk/brittiska blindhet för resten av världens kapitalistiska ägarmodeller. Till deras försvar kan dock nämnas att både Economist och FT är lika blinda. Kanske blir det denna okunskap och ointresse för hur resten av världen fungerar som sätter stopp för Trumps agenda?

För oss som förbluffats av Trumps närmast explosiva agerande kan Kevin Roberts bok ge förklaringar och då handlar det inte bara om innehåll utan språk och tonläge. För de som känner Heritage Foundation som den försiktiga konservativa tankesmedjan med en återhållsam retorik är Roberts bok en chockartad bekantskap. Boken är skrämmande aggressiv och full av hat, och direkt plågsam att läsa. 

Anders Ydstedt är styrelseordförande för Svensk Tidskrift