Anders Ydstedt: Fri företagsamhet är viktigare än kanelbullar

Idag den 4 oktober är det på dagen 41 år sedan den stora demonstrationen mot förslaget om löntagarfonder. Många har nog glömt denna enorma manifestation för fritt företagande, en del har nog aldrig ens hört talat om den och alltför många försöker nu dölja historien genom att prata kanelbullar i stället.

Finns det verkligen mer att skriva om fonderna? En koll i dagens tidningar visar att 18 tidningar skriver om löntagarfonderna och 136 skriver om kanelbullarna (Retriever 2024-10-04). Och kanske kan man se det som att Sverige normaliserats. Fonderna infördes i mjukare form och avskaffades av regeringen Bildt 1991. Skattetrycket är idag 41,4 procent av BNP mot 49,8 procent 1991. Arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatten – som tillsammans med fondhotet fick företagare och kapital att lämna landet – är sedan länge avskaffade.

I Svensk Tidskrift har vi haft ett stort antal texter, gett ut böcker och inspirerat till fler. Det fortsätter också att komma viktig forskning, se exempelvis intervjun med forskaren Rikard Westerberg som kommit med nya insikter på senare år.

Viktigast är dock vad debatten om fonderna gjorde med Sverige. Jag har förmånen att träffa många tankesmedjor, institut och näringslivsorganisationer runt om i världen, nu senast denna vecka i Berlin. Vid något tillfälle kommer man då alltid in på det som skiljer Sverige, att näringslivets huvudorganisation är pro-market. Motståndet mot fonderna samlade och manifesterade svenskarna för fri företagsamhet och privat ägande. Denna seger måste vi fortsätta att hålla vid liv, inte minst eftersom vänstern aldrig ger upp, idag försöker de använda påstående om ekonomiska klyftor som en murbräcka mot äganderätten. Vi måste också hålla koll på EU-kommissionen som försöker sälja in statlig företagsamhet och koordinering av näringslivet. Förre ECB-chefen Mario Draghi konstaterar i en ny rapport helt riktigt att EU släpar efter i konkurrenskraft och tillväxt – men receptet är i stället för mer ekonomisk frihet ökad koordinering (coordination nämns 218 gånger i rapporten). Marknadsekonomin är i högsta grad utmanad av de som ser Kinas industripolitik som en förebild. Det som gjort västerlandet rikt, rent och framgångsrikt är frihet och marknadsekonomi. Bakom det som till synes ser ut om kinesiska framgångar ligger ett enormt slöseri med resurser, pengar och miljö.

I den politiska debatten har många i högern fullt upp med kulturkrig mot vänstern och glömmer ofta bort eller kanske till och med prioriterar ned värnandet av äganderätt och fri företagsamhet. Vänstern håller gärna högern sysselsatt med kulturkrig samtidigt som de aldrig ger upp ambitionerna att ta makten.

Jag har skrivit förr om hur fonderna och världens högsta skatter vaccinerade svenskarna mot socialism: ” Idag tillhör Sverige de länder som är mest positiva till marknadsekonomi. I Rainer Zitelmanns undersökning av befolkningens syn på marknadsekonomi i 32 länder som finns publicerad i boken Myter om Kapitalism (Svensk Tidskrift, 2023) hamnar Sverige på plats 7. Vi svenskar är inte heller särskilt avundsjuka. I Zitelmanns studie av olika länder i boken Förebilder och syndabockar (Svensk Tidskrift, 2022) är svenskarna det enda folk som motsätter sig extra höga skatter på rika. Något som det annars finns stöd för i de flesta länder.”

I grunden är vi svenskar således fortfarande ordentligt vaccinerade mot socialistiskt tänkande – men högern måste i högre omfattning börja bry sig om att försvara marknadsekonomin. Begränsar vi marknaden får vi inte bara sämre ekonomi, vi göder också populistiska krafter som påskyndar en sådan utveckling. Om vi som vet värdet av äganderätt och fri företagsamhet lutar oss tillbaka och äter kanelbullar kan dagens frihet också bli historia. En mycket sämre historia än den vi bör uppmärksamma idag. Skön helg!

Anders Ydstedt är styrelseordförande för Svensk Tidskrift