Andra Malmöbilder än kommunens



Det offentliga Sverige är upptaget av bilden av landet, länet, kommunen, staden. Hur många diskussioner eller debattinlägg har det inte varit? Sverigebilden blir föremål för rapporten, Malmöbilden likaså. Peter J Olsson har läst ”Malmö då och nu”, som ger en delvis annan bild av staden.

Inte minst Malmö har haft vissa problem med sin bild. Säger man. Kanske är det så att staden har ett antal stora problem som ger andra en något negativ bild: Stort utanförskap, fallande skattekraft och skolresultat, brottslighet med gängkrig som rasar och utkämpas med automatvapen, och en rasistisk serieskytt som härjade ett år.

Men Malmö är inte bara elände, brukar man som malmöbo få påpeka för bekanta i andra delar av landet och världen. Det är en storstad med tillväxt, och en stad som växer – hela nya, intressanta stadsdelar tillkommer.

En stad växer och förändras, då försvinner det gamla. Men lever i minnet hos de som växt upp eller bott i staden tidigare. Inte bara människorna byts ut mot nya generationer, hus rivs – ofta till människors missnöje, nya kommer till. Inte minst när äldre, ”mysiga” och mer utsmyckade byggnader ersätts av ”betonglådor” klagas det. Och Malmö har ingalunda handskats varsamt med sitt historiska byggnadsbestånd.

För det levande minnet finns ett stöd. Fotografier tas och bevaras i en allt större mängd. På Facebook är grupper där man delar och diskuterar gamla foton något av den nya hembygdsrörelsen. Sådana finns också vad gäller Malmö.

Malmö har ganska stora samlingar av äldre fotografier – många tillgängliga.

Journalisten Martin Andersson har nu gett en bok med ett antal sådana fotografier (Malmö då och nu, Historiska media, 2018). Det är en vacker blädderbok med fotografier och förklarande texter. Många av dem publicerade i Sydsvenskan under vinjetten ”Försvunna Malmö”.

Andersson vinklar det hela på ett sätt som Malmö stads informationsavdelning skulle gilla: Malmö var en kontinental stad och en industristad, nu är det en internationell stad. Men boken handlar om det gamla Malmö.

Här möter vi i stor utsträckning det borgerliga Malmö. De försvunna villorna vid Lundavägen och ”Zlatans hus” på Fridhem, vi påminns om den radikala drömmaren rådman Quensel och om köpmanna- och fabrikörfamiljerna Zadig, Moresco och Kockum. Sportens Malmö, och strandpromenadens och kallbadhusens Malmö.

Vi får möta ett antal viktiga kvinnor som bidrog till Malmös förvandling: landshövdingefrun Elvira De la Gardie, politikern Anna Stenberg, konstnärinnan Anna Boberg och många fler.

Det är en ytterst trevlig bok som bidrar till att öka känslan av närvaro i det förlidna Malmö. Det bildar därmed en grund för en förståelse av Malmös utveckling och de drivkrafter som kan hittas där. Just i denna bok kanske de inte utvecklas, det får bli andras uppgift, men den bidrar till att hålla Malmös fantastiska utveckling de senaste 150-200 åren i fokus.

Peter J Olsson är borgerlig skribent och chefsstrateg (M) i Region Skåne