Är M ett liberalt eller liberalkonservativt parti?

På Moderaternas stämma i Västerås blåste nya, liberala vindar. Örjan Hultåker var på plats för Svensk Tidskrifts räkning och funderar över partiets framtid som liberalkonservativt.

Förra helgen höll Moderaterna partistämma i Västerås med starka liberala inslag. Många både observatörer och deltagare kände en stark vind i liberal riktning och en strävan efter frihet.

Tillbaka var stoltheten över att vara ett skattesänkarparti, helst det parti som vill sänka mest. Många talare framhöll att låga skatter har ett egenvärde, när de som arbetar får behålla mer av sitt arbetes frukter.

Man vågade åter lyfta fram betydelsen av dynamiska effekter, det vill säga uppfattningen om att skattesänkningar stimulerar ekonomin och därför i slutändan ger större skatteintäkter och mer pengar till välfärden.

Andra frihetsfrågor var frågan om alkoholförsäljning. Det fanns en nästan total enighet om att alkoholmonopolet måste luckras upp. Många talare ville ge konsumenterna mer makt att själva bestämma när och var de skall inhandla alkoholhaltiga drycker. Man vill lita på medborgarnas omdöme.

Public Service diskuterades också som en frihetsfråga. Kritik riktades mot den nya TV-skatten som ersatt den tidigare TV-licensen. En talare kritiserade TV-skatten som ett brott mot partiets arbetslinje med argumentet att den gör det mindre lönande att arbeta.

Partiledaren Ulf Kristersson lyfte i sitt stora stämmotal fram betydelsen av klassresor som en viktig komponent i ett liberalt samhälle.

Men Moderaterna brukar presentera sig som ett liberalkonservativt parti och liberalkonservatismen var länge en framgångsfaktor när partiet växte; från det att Gösta Boman tog över partiledarskapet och till grundandet av den borgerliga Alliansen.

Den konservativa aspekten avspeglades mindre än den liberala under stämman och i handlingarna. Det fanns ett motionsblock med rubriken ”Ett sammanhållet samhälle”, men de motionerna handlade väldigt litet om hur man vill organisera och skapa ett bra samhälle. De flesta motionerna i blocket var istället inriktade på frihetsfrågor av typ lägre skatt, avregleringar och avskaffat krångel; frågor som också de hör till den liberala aspekten.

Visserligen ventilerades frågor som arbetsförmedlingens närvaro i hela landet, ökat bostadsbyggande, kontanthantering och infrastruktursatsningar, men det är tekniska lösningar i ett samhälle som i sig inte beskrivs.

Förslagen i motionsavsnitten integration och välfärd berör samhällsorganisationen men handlar i många fall även om relationen mellan individen och staten eller i bästa fall om individens/medborgarens inplacering i samhället.

Allt detta är frågeställningar som helt klart hör hemma i ett liberalkonservativt parti. Vad som dock saknas är nya idéer och en vision om det samhälle som partiet skall verka för – förutom frihet för individen/medborgaren.

Hur vill Moderaterna utveckla Sverige på sikt? Enligt konservativt tänkande behöver ett samhälle gemensamma värderingar och normer för att bli starkt och hålla samman. Det gäller inte minst i ett land med starka inslag av multikultur.

Vilka institutioner vill partiet stärka för att skapa det samhälle som Moderaterna vill utveckla; är det parrelationer, familj, andra gemenskaper, eller vad? Vilka organisationer behöver stärkas för att skapa det samhället? Socialdemokraterna tror på starka fackföreningar, vad är Moderaternas alternativ?

Moderaterna håller på med ett programarbete och under stämman intervjuades några deltagare i den arbetsgrupp som arbetar med detta. Resultatet av deras arbete kan bli avgörande för om partiet skall förbli ett liberalkonservativt parti.

Om partiet skall fortsätta att vara liberalkonservativt måste gruppen lyfta fram den konservativa aspekten. Konservatism är inte bara försvar eller lag och ordning. Det behövs visioner.

Annars fortsätter Moderaterna att röra sig i renodlad liberal riktning och partiet blir ett av flera liberala partier, troligen det mest radikala. Om den trenden kan lyfta partiet opinionsmässigt är en öppen fråga.

Örjan Hultåker är docent och vetenskaplig ledare för SKOP-analys