Arenaboom på bägge sidor Atlanten
Det råder arenafeber i Sverige. I Stockholm beräknas de två nya fotbollsarenorna tillsammans kosta sex miljarder kronor. Men landet är fullt av orter som bygger kostsamma anläggningar. Vi är dock inte ensamma om trenden. Johan Eriksson har studerat arenabyggen i USA och konstaterar att politikerna är ännu mer frikostiga med skattebetalarnas pengar där.
 |
|
|---|---|
|
|
Efter att 15 procent av de röstberättigade besökt valurnorna den 1 augusti stod det klart: Skattebetalarna i Nassau County, New York, var inte villiga att låna ut 400 miljoner dollar till miljardären Charles Wang för att bygga en ny arena till NHL-laget New York Islanders.
Islanders får vackert finna sig i att fortsätta spela i Nassau Veterans Memorial Coliseum, som invigdes 1972 (inom amerikansk proffidrott är det samma sak som stenålder). Arenan kallas elakt för ”The Mausoleum” och ligabossen Gary Bettman har dömt ut den som den sämsta proffsarenan i hela Nordamerika.
Ja, de blir i alla fall kvar i mausoleet fram till 2015. Så långt sträcker sig det nuvarande hyresavtalet. Därefter kan Charles Wang mycket väl flytta Islanders till Queens, Quebec eller Kansas City.
New York Islanders negativa besked är faktiskt ett sällsynt undantag i sportstaden New York.
* I 85 år spelade Yankees på legendariska Yankee Stadium. I 44 år spelade Mets på Shea Stadium. 2009 invigde bägge baseball-lagen varsin ny arena. Yankee Stadium kostade 1,6 miljarder dollar. Citi Field 800 miljoner.
* 2010 invigdes NFL-lagen New York Jets och New York Giants nya gemensamma arena i New Jersey. Arenan, som de närmaste 25 åren går under namnet MetLife Stadium, ersatte gamla Giant Stadium som revs innan den var betald. Kostnad för nybygget: 1,6 miljarder dollar.
* Anrika Madison Square Garden, hemmaarena för hockeyns New York Rangers och basketlaget New York Knicks har under sommaren och hösten genomgått första delen i en delrenovering för 850 miljoner dollar.
* Och nästa år står basketlaget New Jersey Nets nya hem i Brooklyn färdigt. Kostnad för Barclays Stadium: 1 miljard dollar. Den nuvarande hemmaarenan, Prudential Center i Newark, som delas med hockeylaget New Jersey Devils, är förresten bara fyra år gammal.
 |
|
|---|---|
|
|
Jaså, känns mönstret igen? Det är inte bara i Sverige det råder arenaboom. På andra sidan Atlanten är politikerna ännu mer frikostiga med skattebetalarnas pengar. På 20 år har det i USA och Kanada byggts 80 nya arenor till de fyra stora proffsligorna. Enbart åtta av dem har tillkommit utan offentliga bidrag.
Journalisten Neil deMause, som sedan 1996 granskat arenabyggen uppskattar att subventionerna från de amerikanska skattebetalarna under 2000-talet uppgår till i snitt två miljarder dollar om året.
– Borgmästare gillar att bygga saker och det är mycket lättare att bygga en arena än vad det är att öka anslagen till skolor och bibliotek. Även om det senare både är viktigare för samhället och något som folk hellre vill ha, säger Neil deMause.
Argumenten är exakt desamma som i Kristianstad, Falkenberg, Örnsköldsvik och Stockholm. En ny arena är bra för tillväxten, den gamla är omodern, arenan ”sätter staden på kartan”.
– Förr i tiden jagade borgmästare nya jobb genom att kasta en massa pengar på en ny fabrik. Det är den logiska föregångaren till vad som händer nu. Idrottslagen drar nytta av desperationen som råder och tar det hela till en ny nivå. Det alla kör med nu är att en ny retrodesignad anläggning mitt i stan kommer att bli en ”boost” för ekonomin. Man pratar hela tiden om de ekonomiska fördelarna med en ny arena. Hur den skapar jobb och förnyar staden. Men alla oberoende ekonomer kan enas om att det argumentet är någonstans mellan överdrivet och komplett nonsens.
 |
|
|---|---|
|
|
Ingen har hittills kunnat visa att ett idrottslag drar mer folk eller investeringar till en stad. De studier som gjorts säger att de flesta arenabyggen varken påverkar sysselsättning eller ekonomi, och i några fall verkar de till och med göra skada. När det gäller jobbskapande åtgärder kan ett enda jobb kosta så mycket som 250 000 dollar.
Att använda offentliga medel till arenabyggen är inget annat än att skänka pengar till dollarmiljardärer. Så enkelt är det. Och ägarna skrattar hela vägen till banken. Förutom att de i snitt får 65 procent av kostnaden i gåva av skattebetalarna är det inte ovanligt att de får behålla alla intäkter för biljetter, parkering, reklam och namnrättigheter.
Hur kan det få fortsätta så här?
 |
|
|---|---|
|
|
En anledning är att de amerikanska proffsligorna fungerar som karteller som kontrollerar både utbud och efterfrågan. I NFL spelar de 32 lagen 16 matcher i grundserien varje säsong. Precis lagom många, eller få, för att hålla intresset uppe.
De städer som inte är villiga att hosta upp pengar till en nya arena riskerar helt enkelt att bli utan ett lag. Oftast stannar det vid hot, men det är inte helt ovanligt att lag flyttar om de kan få en gynnsammare överenskommelse i en annan stad.
Politiker är rädda. Och ägarna är inte sena att utnyttja detta. Mario Lemieux, gammal storspelare och ägare till hockeylaget Pittsburgh Penguins, har förklarat hur det gick till när han fick staden att ge klartecken till en ny arena.
”Vårt mål var hel tiden att stanna i Pittsburgh. Resorna till Kansas City och Las Vegas och andra städer var bara för att åka iväg någonstans och äta en god middag … Det var en möjlighet för oss att öka pressen, och vi visste att det skulle fungera”.
På samma sätt ägnade George Steinbrenner årtionden åt att hota New York-borna med att han skulle ta med sig sitt Yankees till New Jersey om han inte fick en ny arena. Till slut betalade det sig riktigt bra. Räknar man in alla kostnader i nya Yankee Stadium: mark, flytt, rivning av den gamla arenan och byggandet av fem stora parkeringsgarage kostade projektet 2,3 miljarder dollar. Drygt en miljard av dem hämtades ur skattebetalarnas fickor.
Påtryckningar från fanatiska fans tillsammans med den vitt spridda missuppfattningen att det lönar sig att ha ett proffslag, leder till att städerna fortsätter att bjuda över varandra. I vissa fall har städer (Kansas City och Oklahoma City) byggt arenor på ren spekulation, utan att ens ha ett lag som kan tänkas fylla arenan.
Fansen gynnas inte heller av utvecklingen, även om de fått fler mugghållare och bättre mat på arenorna. De lag som flyttar in i nya arenor höjer i snitt biljettpriserna med 41 procent. Det betyder att de flesta amerikanska skattebetalare knappast längre råd att gå och se lagen i arenorna som de själva betalt!
En hyfsad matchbiljett går loss på minst 200 dollar. En parkeringsplats kan ofta kosta minst lika mycket. Och väl inne på stadion tar de 40 dollar för en keps. Tolv dollar för ett glas vin. Och tio för en öl.
Lagen kommer hela tiden på nya sätt att tjäna pengar. Under senaste Super Bowl i Arlington, Texas, kostade det flera hundra dollar att se matchen – utanför arenan från en storbildskärm!
– Det måste vara den bästa affärsidén någonsin. Det verkar inte spela någon roll vad de gör, folk verkar betala ändå, säger Neil deMause.
Där har vi roten till problemet. Så länge fansen och skattebetalarna inte sätter ner foten kommer vansinnet att fortsätta. Kanske har Amerika något att lära av väljarna på Long Island?
Källor:
Mark Yost, ”Tailgating, Sacks, and Salary Caps: How the NFL became the Most Successful Sports League in History.” Kaplan Publishing, 2006
Neil DeMause & Joanna Cagan, ”Field of Schemes: How the Great Stadium Swindle Turns Public Money Into Private Profit.” University of Nebraska Press, 2008
Johan Eriksson är politisk redaktör för Norrbottens-Kuriren. Våren 2011 tilldelades han ett stipendium från Svenska institutet och 1976 års fond för personutbyte mellan Sverige och Förenta staterna för att studera amerikanska arenabyggen.