Redaktionen

Ideologiernas kamp är över. Drygt trettio år sedan östblocket rämnade och, för att parafrasera den så ofta missförstådda Francis Fukuyama, historien tog slut, tar Fredrik Segerfeldt med sina läsare på en resa ut i världen. Hur står det egentligen till i de där länderna vi mest hör om sporadiskt på nyheterna? Varför har Marocko och Algeriet egentligen valt så olika vägar? Hur kom det sig att det blev krig i Jugoslavien? Varför finns inga pytonormar i Laos? Frågor som dessa försöker Rikslarm i Georgien och andra berättelser om världen svara på.

Ekonomhistorikern Rikard Westerberg kom förra året ut med boken ”Sista striden det är” som för första gången skildrar vad som hände med fonderna efter den stora demonstrationen den 4 oktober 1983, hur de infördes och till slut avskaffades. Svensk Tidskrift fick ett samtal med honom om bland annat varför han skrev boken.

Förståelsen av naturen förutsätter kännedom om det språk som används för att beskriva den. Det naturvetenskapliga språket innehåller mängder av universella symboler, namn och begrepp som underlättar internationell kommunikation mellan såväl forskare som intresserade amatörer. Men denna mångfald skulle bli förvirrande utan strukturer, i vilka teorier, kunskaper och fakta dessutom ordnades på ett systematiskt och begripligt sätt. I det följande uppmärksammas ett antal briljanta vetenskapsmän som skapade sådana system.