Seminarium i Malmö: Vad skulle Bohman gjort?
Den 20 november arrangerar Bohmanfonden och Svensk Tidskrift ett seminarium i Malmö kring antologin Vad skulle Bohman gjort? – Samtida röster i Bohmans anda. Vi hälsar våra läsare varmt välkomna!
Den 20 november arrangerar Bohmanfonden och Svensk Tidskrift ett seminarium i Malmö kring antologin Vad skulle Bohman gjort? – Samtida röster i Bohmans anda. Vi hälsar våra läsare varmt välkomna!
”Lämnade i fred och i stort sett accepterade av sin omgivning, assimilerade sig många judar i flertalet länder under tiden fram till 1933. Många, speciellt de tyska judarna, blev goda patrioter och kämpade för ”sina” länder under Första Världskriget. Genom relativt låga födelsetal och blandäktenskap, samt att många lät döpa sig, minskade deras antal i nästan alla länder och det uttrycktes farhågor för deras totala försvinnande. 1939 anges deras antal i Europa dock fortfarande till 9,7 miljoner. I en tabell i bokens början listas antalet för varje land.”
Den 20 november arrangerar Bohmanfonden och Svensk Tidskrift ett seminarium i Malmö kring antologin Vad skulle Bohman gjort? – Samtida röster i Bohmans anda.
Svenska äpplen har i generationer varit en symbol för hösten och julen, ett tecken så gott som något på årstiderna skiftningar. Kanske är det något mer än produktionsvärden som riskerar att försvinna med de svenska odlingarna?
Långläsning: Under de senaste veckorna med den våldsvåg som dragit fram har det blivit allt tydligare att tiden inte är på regeringens eller samhällets sida. Det är därför något av ett mysterium varför utredningen som ska göra en översyn av straffskalorna har fått en tidsram om två år. Det hade kunnat gå mycket snabbare att åstadkomma en förändring om man koncentrerar sig på det som måste göras.
LO brukar varje år göra ett indignationsnummer kring VD-lönerna och jämför då de bäst betalda VD:arna med en vanlig industriarbetares löner. De högsta ersättningarna väcker förstås både avund, förundran och en motiverad filosofisk fråga: Är någon verkligen värd 50 miljoner, eller 250 miljoner?
Magdalena Anderssons regeringsunderlag fortsätter vara totalt obegripliga inför väljarna. Som grädde på moset gick Andersson ut i Göteborgsposten och skyllde Sveriges negativa samhällsutveckling på den högermajoritet som funnits i riksdagen de senaste 20 åren. Det är tydligt att hon vill lämna den breda mitten och röra sig vänsterut.
En av de mest framgångsrika entreprenörer jag någonsin träffat säger om sig själv: ”Vad mig anbelangar är glaset alltid halvtomt.” Inte halvfull. Halvtomt. Det gör honom till ett undantag bland entreprenörer, men hans ganska pessimistiska inställning är förmodligen en av anledningarna till att hans företag har varit så framgångsrikt i ett halvt sekel i en extremt riskfylld bransch.
Raketer och rymdresor har genom åren dragit till sig åtskilliga udda gestalter. Några av dem har visat prov på enastående förmåga att anpassa sig till skiftande omständigheter.
När svenska media ska beskriva det politiska livet i USA blir det ofta fel. En av förklaringarna är de etiketter man sätter på olika aktörer. Den verksamheten styrs allt som oftast av den gamla vanliga principen att allt läskigt finns till höger på den politiska skalan. Ett tag var ”extremt konservativ” så vanligt att orden började bli meningslösa.