Jag har känt professor Michael Wolffsohn i mer än tre decennier. Wolffsohn har alltid varit optimist. En lycklig man, inte en alarmist. Men nu skriver han dessa skrämmande meningar: ”Har det judiska folket en framtid i Tyskland? Mitt svar blir: Med tanke på den långsiktiga demografiska utvecklingen och den antijudiska ideologi som följer med den, i mindre utsträckning än i de andra diasporastaterna.”
Historikern Katja Hoyers bok ”DDR bortom muren – Östtyskland 1949-90” är en bra bok. Det är en tegelsten som verkligen ger läsaren hela historien – inte bara muren, propagandan, idrottsundret och Stasi. Nästan.
Oförlåtligt är dock att vi inte parallellt med vårt hopp, våra diplomatiska propåer och våra varningar om sanktioner förberedde oss för det värsta. För det krig vi visste kunde komma. Det krig som nu är här. För vår underlåtelse betalar nu Ukraina, i blod och människoliv. I värsta fall med sin frihet.
Att den socialdemokratiske riksdagsmannen Jamal EL-Haj lämnar sitt parti och blir politisk vilde är ett faktum som lämnar flera frågor obesvarade. Det har uppenbart förekommit ett kvalificerat taktiserande i den socialdemokratiska hanteringen.
Efter östblockets fall lade vi ner alltihopa, men nu är det återigen krig i Europa och försvaret ska rustas och – överraskning – det är ungefär samma försvarsdebatt som under det kalla kriget.
Borde EU skaffa egna kärnvapen? Donald Trumps uttalande om att han skulle låta Ryssland göra ”vad fan de vill” med ett Natoland som inte, enligt Trumps sätt att se på saken, ”betalat in” tillräckligt till försvarsalliansen har gett nytt bränsle till frågan i Tyskland.
Företrädare för politiska partier har deltagit vid manifestationerna, förklarat att man absolut inte accepterar detta och att judar ska kunna känna sig trygga i vårt land. För att stå där igen några år senare efter nästa antisemitiska utbrott och säga samma sak.
”Historien om Sverige” är en seriös produktion där mycket energi lagts ned på att skapa en rättvisande bild av vår historia. Trots ambitionerna är det ändå lite för mycket ett enda partis historiesyn som präglar bilden av 1900-talet och vår egen tid. Som vanligt beskrevs vänstervågen på 1960- och 1970-talen som något som engagerade oerhört många. Så var det aldrig.
Vi talar om stormakters intressesfärer, då i synnerhet Rysslands. Kan man påverka grannländers inre förhållanden gör man detta. Gärna genom inflytandeoperationer, regelbundet genom finansiell hjälp till aktörer, om tillfället ges genom väpnade aktioner. Nej, inte nu, 2024, utan under slutet av 1700-talet.
Att få ägna sina dagar åt att förkovra sig i politik och samhällsutveckling, skattesystem och utrikespolitik, gråzonsproblematik och näringslivets förutsättningar är bland det roligaste man kan göra, men få förunnat. Möjligheterna ökar dock markant om man har tur och skicklighet att bli antagen till SNBs Skribentskola, och i helgen är sista chansen att söka till årets utbildning.
