Japans nyvalde premiärminister Ishiba Shigeru har inte bara haft ett asiatiskt NATO som favoritprojekt, han har även argumenterat att Japan behöver omförhandla det bilaterala japansk-amerikanska avtalet om de amerikanska basernas status i Japan. En händelse som inträffade 2004 används för att visa hur problematiskt och ojämlikt avtalet är.
I mars 1946 avslutade den österrikiska avnazifieringsmyndigheten sina förhör med Karajan, som tilläts återuppta sitt arbete som dirigent. Kort därefter gav han sin första konsert med Wienerfilharmonikerna, men förbjöds vidare aktiviteter av den ryska ockupationsmakten. 1955 utnämndes Karajan till chefsdirigent på livstid för prestigeorkestern Berlinfilharmonikerna.
Sebastian Haffner växte upp med första världskriget i det Wilhelminska Tyskland. Som ung man upplevde han Weimarrepublikens kollaps och successiva övergång i nationalsocialistisk totalitär diktatur. I ”En tysk mans historia”, som nu sätts upp på Stockholms Stadsteater, beskriver han hur en ledande europeisk kulturnation väljer att ta vägen som leder mot avgrunden.
Ukrainakriget är ett sådant dagsaktuellt skeende, som dramatiskt har förändrat Europas och Sveriges säkerhetsläge. För Sveriges del innebär det att 200 år av framgångsrik neutralitetspolitik hastigt har övergivits. Alex Voronov tar sina läsare in i detta skeende genom att fokusera på de svenskar, som engagerat sig på den ukrainska sidan, både humanitärt och militärt.
”Vi kan inte gärna säga att vi är förvånade, tecknen på Rysslands förfall till en revanschistisk diktatur har kunnat skönjas länge. Och vad man planerat att göra med Ukraina har man talat öppet om i månader. Ändå hoppades vi, naturligtvis. Att de skulle backa. Att det inte skulle bli så allvarligt. Det är mänskligt. Oförlåtligt är dock att vi inte parallellt med vårt hopp, våra diplomatiska propåer och våra varningar om sanktioner förberedde oss för det värsta. För det krig vi visste kunde komma. Det krig som nu är här.”
Israeliska fotbollsfans och andra som sett ut som de skulle kunna vara israeler – eller judar – har i Amsterdam angripits av våldsamma grupper av unga män som under antisemitiska slagord jagat, misshandlat, rånat och förnedrat. Nederländerna skäms. Det borde fler göra.
Ett val är som en morgondimma. Det är först när solen går upp och dimslöjorna skingras som man kan urskilja vad som faktiskt har hänt. Dagarna före amerikanska presidentvalet visade alla opinionsmätningar att det var absolut jämt. Donald Trump hade en liten fördel, men den låg inom felmarginalen. Men nu när rösterna är räknade vet vi: Trump vann en tydlig och klar seger. Så hur förklarar man segern?
Den närmaste tiden kan bli avgörande för europeisk säkerhetspolitik, Ukraina, frihandeln och vår ekonomi. Nu är det viktigt att hålla huvudet kallt. Ett arbete måste ske för att bygga relationer med republikanska företrädare. Inga frågor kan vara heliga eller för perifera i det här läget: Har vi rätt diplomatisk personal? Har vi en realistisk Ukraina-strategi? Hur påverkar IF Metalls symboliska konflikt med Tesla Amerikas kanske näste näringsminister?
Förbundskansler Olaf Scholz höll ett aggressivt tal efter att han inverkan sparkat sin finansminister Christian Linder (FDP). Scholz är arg för att han vet att hans politiska karriär är över. Han och näringsminister Robert Habeck (de Gröna) vill till varje pris hålla fast vid en regering som förkastas av en majoritet av befolkningen.
Med stöd i den hemmasnickrade så kallade ”läckageteorin” – idén att legala vapen läcker till den undre världen genom stölder eller missbruk av licenser – har Polismyndigheten i decennier argumenterat för allt fler restriktioner för jägare och skyttar. Men forskning och statistik visar snarare på motsatsen: stölder är ovanliga, och jakt- och sportvapen är sällan eftertraktade av kriminella. Det är därför anmärkningsvärt att regeringens vapenutredning baserar sina förslag på denna teori. Lagstiftning bör grundas i verkliga förhållanden och inte i ogrundade eller motbevisade teorier.
