Bengt Mollstedt; Människan i friskvården
1985
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
BENGT MOLLSTEDT:
Människan i friskvården
Ettfolks hälsotillstånd påverkas av
mångafaktorer och endast i liten
utsträckning av hur sjukvården är
utformad. Internationella
sammanställningar visar att dödlighet,
vårdkostnad och antalet läkare inte
samvarierar. En ”olämplig livsstil”
anses stå för ca 40 % av sjukligheten. I
denna artikel utvecklar Bengt Mollstedt
tankar om svenskförebyggande vård
och hur den kan ges på människans
villkor.
Bengt Mollstedt är vice ordförande i
landstingsförbundet.
Det är en allmän uppfattning att svensk
sjukvård är världsbäst och inte bör kritiseras. Det anses också att vår förebyggande vård inte kan ske på annat sätt än i
offentlig regi. Vi har bland den lägsta
spädbarnsdödligheten i världen och vi lever länge. Är det sjukvårdens förtjänst?
Knappast, ty sambanden är svåra.
Sjukvård ger inte hälsa
Ett folks hälsotillstånd påverkas av olika
faktorer t ex biologiska förutsättningar
bl a arv, människans vanor, miljön, kunskaper, ekonomi men i liten utsträckning
av hur sjukvården är utformad.
För att lyckas med förebyggande arbete krävs dock medicinsk kunskap och
den förvärvas från sjukvården. För att
framgångsrikt kunna bedriva prevention
t ex inom barna- och mödrahälsovård
krävs alltså tillgång på högkvalificerad
kunskap. Den får vi genom en välutvecklad forskning och utveckling inom sjukvården.
Vården i sig är dock mest till för att
lindra, bota och trösta.
I alfabetisk ordning kan följande sjukdomsgrupper vara av betydelse och krä-
ver förbyggande åtgärder: alkoholrelaterade sjukdomar, allergi, cancer, demens (främst åldersdemens), diabetes,
ledsjukdomar och mentalsjukdomar. Vå-
ra ”stora” dödsorsaker är hjärt-kärlsjukdomar, tumörer och ” våldsam död”.
I många fall kan dessa lidanden förebyggas, främst genom ändring av våra
vanor. Det bedöms att ”livsstilen” står
för över 40 % av sjukligheten.
Är vi världsbäst?
The Economist har publicerat nedanstående tabell från 1983. Av denna fram- 254
går att dödligheten, vårdkostnaden och
antalet läkare inte samvarierar.
Internationell jämförelse (dödstal 1983)
års- läkare döda
kostnad
USA $ /100000 /100000
USA 1500
Västtyskland 900
Frankrike 800
Japan 500
England 400
Sverige l 000
inv. inv.
192
222
172
128
154
240
435
584
380
266
579
535
Sammanställer man WHO:s och
OECD:s uppgifter om spädbarns dödlighet finner vi att Sverige, Finland och
Japan är lika låga. Men, andelen offentlig
verksamhet är helt annorlunda (bild 1).
Det går alltså att ordna förebyggande
vård utan offentligt monopol!
Kan och vill vi leva sunt?
Det är individen själv som har ansvaret
för sin hälsa. Samhället kan erbjuda baskunskap och en del yttre förutsättningar
men det är den enskilde som bestämmer!
För att fatta beslut om att sluta röka,
. • l
””lf”A~~4RN500DU~HE}·orf!Xfu~ V~t.tlf.l
~~ offtnt~ vetk6amhtt
”” ~
15
~ ®0)
~ @)\ F
15
®
10
0
”’ 6
%,.,
-’Pååham.,dDdli4Jhtl
dricka mindre alkohol, motionera mera
etc krävs motivation och kunskap. Det
är det viktigaste att samhället ger undervisning i skolan. Förstärk hälsokunskapen.
Attityder spelar stor roll, just nu är det
”inne” hos ungdomen att inte röka eller
dricka sprit. Hur har det blivit så? Inte är
det för att storebror Socialstyrelsen vill
så- nej, det är en attitydförändring. När
det sociala trycket fungerar så gör det så
även i positiv riktning.
Vi vill leva sunt – men det är individen som bestämmer.
I vissa fall räcker inte egenattityden,
då måste samhället stödja. Det finns en
rad åtgärder att ta till som prissättning av
jordbruksprodukter, beskattning av t ex
tobak, ransonering av alkohol och förbud mot narkotika. Hur sträng man är i
ett enskilt fall avgörs i demokratisk ord- 255
ning. Även lagstiftare kräver information
och därför behöver vi utökad hälsofostran.
Människan väljer
Basen för prevention är alltså medicinsk
kunskap och individens kunskap. Detta
skall betalas, och liksom all annan individuell sjuk- och hälsovård skall det täckas
av en försäkring.
En obligatorisk, livslång vårdförsäkring av västeuropeisk socialförsäkringstyp skall vara basen för finansieringen.
Inom denna finns utrymme för valfrihet
för den enskilde. Dessutom kan olika
vårdgivare stimuleras till en nyttig konkurrens.
I det systemet inryms all vård både
förebyggande och kurativ. Det ger
svenska folket en myndigförklaring
det är en viktig del i folkhälsan.
Människan i friskvården
Ettfolks hälsotillstånd påverkas av
mångafaktorer och endast i liten
utsträckning av hur sjukvården är
utformad. Internationella
sammanställningar visar att dödlighet,
vårdkostnad och antalet läkare inte
samvarierar. En ”olämplig livsstil”
anses stå för ca 40 % av sjukligheten. I
denna artikel utvecklar Bengt Mollstedt
tankar om svenskförebyggande vård
och hur den kan ges på människans
villkor.
Bengt Mollstedt är vice ordförande i
landstingsförbundet.
Det är en allmän uppfattning att svensk
sjukvård är världsbäst och inte bör kritiseras. Det anses också att vår förebyggande vård inte kan ske på annat sätt än i
offentlig regi. Vi har bland den lägsta
spädbarnsdödligheten i världen och vi lever länge. Är det sjukvårdens förtjänst?
Knappast, ty sambanden är svåra.
Sjukvård ger inte hälsa
Ett folks hälsotillstånd påverkas av olika
faktorer t ex biologiska förutsättningar
bl a arv, människans vanor, miljön, kunskaper, ekonomi men i liten utsträckning
av hur sjukvården är utformad.
För att lyckas med förebyggande arbete krävs dock medicinsk kunskap och
den förvärvas från sjukvården. För att
framgångsrikt kunna bedriva prevention
t ex inom barna- och mödrahälsovård
krävs alltså tillgång på högkvalificerad
kunskap. Den får vi genom en välutvecklad forskning och utveckling inom sjukvården.
Vården i sig är dock mest till för att
lindra, bota och trösta.
I alfabetisk ordning kan följande sjukdomsgrupper vara av betydelse och krä-
ver förbyggande åtgärder: alkoholrelaterade sjukdomar, allergi, cancer, demens (främst åldersdemens), diabetes,
ledsjukdomar och mentalsjukdomar. Vå-
ra ”stora” dödsorsaker är hjärt-kärlsjukdomar, tumörer och ” våldsam död”.
I många fall kan dessa lidanden förebyggas, främst genom ändring av våra
vanor. Det bedöms att ”livsstilen” står
för över 40 % av sjukligheten.
Är vi världsbäst?
The Economist har publicerat nedanstående tabell från 1983. Av denna fram- 254
går att dödligheten, vårdkostnaden och
antalet läkare inte samvarierar.
Internationell jämförelse (dödstal 1983)
års- läkare döda
kostnad
USA $ /100000 /100000
USA 1500
Västtyskland 900
Frankrike 800
Japan 500
England 400
Sverige l 000
inv. inv.
192
222
172
128
154
240
435
584
380
266
579
535
Sammanställer man WHO:s och
OECD:s uppgifter om spädbarns dödlighet finner vi att Sverige, Finland och
Japan är lika låga. Men, andelen offentlig
verksamhet är helt annorlunda (bild 1).
Det går alltså att ordna förebyggande
vård utan offentligt monopol!
Kan och vill vi leva sunt?
Det är individen själv som har ansvaret
för sin hälsa. Samhället kan erbjuda baskunskap och en del yttre förutsättningar
men det är den enskilde som bestämmer!
För att fatta beslut om att sluta röka,
. • l
””lf”A~~4RN500DU~HE}·orf!Xfu~ V~t.tlf.l
~~ offtnt~ vetk6amhtt
”” ~
15
~ ®0)
~ @)\ F
15
®
10
0
”’ 6
%,.,
-’Pååham.,dDdli4Jhtl
dricka mindre alkohol, motionera mera
etc krävs motivation och kunskap. Det
är det viktigaste att samhället ger undervisning i skolan. Förstärk hälsokunskapen.
Attityder spelar stor roll, just nu är det
”inne” hos ungdomen att inte röka eller
dricka sprit. Hur har det blivit så? Inte är
det för att storebror Socialstyrelsen vill
så- nej, det är en attitydförändring. När
det sociala trycket fungerar så gör det så
även i positiv riktning.
Vi vill leva sunt – men det är individen som bestämmer.
I vissa fall räcker inte egenattityden,
då måste samhället stödja. Det finns en
rad åtgärder att ta till som prissättning av
jordbruksprodukter, beskattning av t ex
tobak, ransonering av alkohol och förbud mot narkotika. Hur sträng man är i
ett enskilt fall avgörs i demokratisk ord- 255
ning. Även lagstiftare kräver information
och därför behöver vi utökad hälsofostran.
Människan väljer
Basen för prevention är alltså medicinsk
kunskap och individens kunskap. Detta
skall betalas, och liksom all annan individuell sjuk- och hälsovård skall det täckas
av en försäkring.
En obligatorisk, livslång vårdförsäkring av västeuropeisk socialförsäkringstyp skall vara basen för finansieringen.
Inom denna finns utrymme för valfrihet
för den enskilde. Dessutom kan olika
vårdgivare stimuleras till en nyttig konkurrens.
I det systemet inryms all vård både
förebyggande och kurativ. Det ger
svenska folket en myndigförklaring
det är en viktig del i folkhälsan.