Blir 2021 bättre?

När 2020 övergick i 2021 var det färre fyrverkerier än vanligt. Fler satt hemma i små sällskap och skålade i champagne. Över världen gick nog också en samfälld suck. Äntligen skulle pandemiåret med allt vad det inneburit av död, omställningar och restriktioner kunna läggas till handlingarna. Stora förhoppningar knöts till det nya. Men bara några dagar in på 2021 så kunde en chockad värld följa upploppet i Washington DC framhetsat av president Trump – vars avgång var en del av de positiva händelser som skulle prägla det nya året, skriver Hans Wallmark.

Så vad kan egentligen vänta runt hörnet kommande 12 månader? Säkerligen mer kring pandemin och Covid-19. I Sverige har fler än 10 000 avlidit vilket innebär en person per tusen svenskar. WHO uppger att det handlar om 1,6 miljoner i hela världen och 70 miljoner som smittats. Trots att vaccineringen ger tillförsikt finns farhågor om konflikter och oenighet mellan och inom länder när frågor ska avgöras om vem, hur och när vaccinet ska ges. Till det kommer också de senaste årens desinformationskampanjer. Även om det på goda grunder går att skratta och skaka på huvudet åt en del av argumenten så påverkas människor också i välutvecklade välfärdssamhällen av vaccinmotståndet.

Konspirationerna och tokigheterna underblåses och sprids gärna av den fria världens motståndare. Vilket också visar att pandemin på inget sätt gjort gamla konflikter och världspolitiska motsättningar överflödiga. Tvärtom är det mesta sig likt som det var före det första utbrottet i Kina för ett år sedan men när väl de akuta åtgärderna för att bekämpa pandemin visat sig framgångsrika kommer det gamla att åter bli samtidens realiteter.

Inte bara konflikter kommer att tinas fram när vaccinet ser till att smittan lättar på sitt grepp. OS i Tokyo 2020 genomförs kanske istället nu 2021. Expo 2020 i Dubai 2021? Europamästerskapen i fotboll 2020 även i år? Några av dessa stora evenemang kommer inte ens att byta namn då reklamprylarna som är en viktig intäktskälla redan producerats. Det finns andra möten som också ställdes in eller flyttades fram som kommer att behöva hanteras. Exempelvis översynskonferensen om icke-spridningsfördraget NPT och FN:s klimatmöte COP26.

20 januari svärs Joe Biden in som ny president. Inte minst i Europa är det många som ser fram emot en förbättrad relation med USA. Som tidigare ordförande i senatens utrikesutskott och vicepresident under Barack Obama är han särskilt berest och med både goda insikter som kontakter på andra kontinenter. Det finns därför skäl att tro att Vita huset under hans ledning har ett annat internationellt perspektiv och kommer att värna Nato och inte överge WTO och WHO samt återvända till Parisavtalet. Det gäller därför att försöka fånga chansen att stärka och fördjupa viktiga samarbeten även om det också gäller att vara realistisk över vad som är möjligt. Trots fortsatt begränsat intresset från amerikansk sida gäller det ändå att exempelvis eftersträva ett brett frihandels- och investeringsavtal mellan EU och USA (TTIP). Den fria världen har också anledning att hoppas på att USA åter ska axla ledarmanteln och sy ihop den rättsbaserade världsordningen som vi alla behöver.

Med en ny president på plats finns ändå inga skäl att tro på en dramatiskt annorlunda Kinapolitik. Retoriken kan möjligtvis förändras. Men den mer utpräglade kampen kommer att bestå. Skillnaden är att där Trump ensamt boxade vilt med hjälp av handelshinder och strafftullar kommer Biden att försöka forma bredare koalitioner. Det kan mycket väl öka trycket mot nära vänner och allierade att samordna hållning och åtgärder. Joe Biden har också tidigare talat om en allians av den fria världens länder. I grunden något intressant och viktigt även ur ett svenskt perspektiv. Hur vi utifrån Norden och Europa i större utsträckning fördjupar våra relationer med USA och Kanada i väster och Sydkorea, Japan, Australien och Nya Zealand i väster. Och där Indiens roll som en viktig partner kan komma att understrykas.

Den första juli 2021 firar Kinas kommunistiska parti sitt 100-års-jubileum. En förövning till den riktigt stora festen 2049 då det är 100 år sedan Folkrepubliken Kina bildades efter maktövertagandet. Den nedsläckning av Hong Kong som nu med en förbluffande snabbhet genomförs med hjälp av de drakoniska säkerhetslagarna kommer onekligen att prägla 2021 och är en signal om allvaret i de hot som kontinuerligt riktas mot Taiwan.

Därför finns globala implikationer i att Folkrepubliken Kina nu arbetar efter den fjortonde femårsplanen med dess långsiktiga mål. Vad som omnämns som ”dual-circulation” lär betyda ett mer inåtvänt Kina som fokuserar på den inre marknaden för att minska beroendet från utlandet. I välutvecklade ekonomier innebär detta en insikt om att det gäller att snabba på de egna stegen så att man inte blir alldeles omsprungen när det gäller ny teknik med allt från AI via fortsatt digitalisering till rymden.

Kina kommer under 2021 fortsätta att utmana grannländernas territoriella anspråk i Sydkinesiska havet och försöka öka sitt inflytande i Mellanöstern och Afrika. Huwaei har inte tappat ett enda kontrakt i Afrika sedan USA började bojkotta bolaget. Till det kan adderas en offensiv vaccindiplomati från Kina för att bättra på sin bild internationellt.

Moderaterna har i riksdagens utrikesutskott lyckats forma enighet bakom idéen om en oberoende granskningskommission kring Gui Minahi samt Dawit Isaak. Kinas ambassadör i Stockholm gav i en lång intervju i Expressen strax före jul sin syn på den kidnappade och fasthållne förläggaren. Sverige har inget med honom att göra, meddelades det frankt. Just därför är det så viktigt att på alla plan påminna om att Gui Minhai är svensk medborgare och därmed också en angelägenhet för hela EU!

2021 erbjuder möjlighet till ett annat firande. Men det är trots allt föga troligt att Putin och hans Ryssland kommer fira trettioårsjubileet för Sovjetunionens fall på samma vis som andra europiska länder. Ryssland har fortsatt att gå i motsatt riktning från Väst. Putin gav under 2020 sitt stöd till Belarus illegitime president Aleksandr Lukasjenko med de grava övertramp hans auktoritära regim står för. Trycket mot att inte spela ishockey-VM i Belarus kommer att öka. Kanske kommer pandemin att användas som ursäkt men alla vet att det handlar om att markera då ett folk slåss för sin frihet och rättfärdighet mot en regim som mördar, våldtar och uppvisar maktens arroganta grin.

Det är utmärkt att alla EU:s medlemsstater under 2020 lyckades ställa sig bakom en ”global EU-sanktionsregim mot kränkningar av och brott mot mänskliga rättigheter”. Det långa och krångliga namnet till trots innebär det i praktiken ett slags Magnitskijlagstiftning, i vart fall en sanktionsregim som innebär att den som jagar oliktänkande, torterar eller begår andra övergrepp i exempelvis Ryssland och Belarus nu kan komma att straffas med att få tillgångar låsta eller förvägras visum. Inte bara höjdarna utan även de personer som agerat redskap och hejdukar. Det är en styrka att EU kan göra detta tillsammans.

Vad Ryssland är kapabel till har ju visats. Putins mest fruktade kritiker Aleksej Navalnyj kollapsade under en flygresa, förgiftad med Novitjok, ett kemiskt stridsmedel som togs fram under sovjettiden. Därmed följs ett obehagligt mönster med mördade Alexander Litvinenko och förgiftade Sergei Skripal i Salisbury.

För Europa kommer Ryssland fortsatt att utgöra bekymmer och sannolikt i internationella sammanhang vara en ”spoiler”. Putin har också sett till att ändra konstitutionen som möjliggör för honom att sitta kvar som president till 2036.

Europa och EU har fortsatta interna bekymmer. Polen och Ungerns förhållningssätt till rättsstaten är mycket oroande och Cypern, Bulgarien och Malta har problem med yttrandefrihet och försäljning av pass till exempelvis ryssar. 2021 innebär också att EU och Storbritannien fullt ut måste finna formerna för samarbete och samverkan med avtalet på plats när Brexit nu är ett fullständigt faktum. Särskilt ur svenskt och nordeuropeiskt perspektiv är det viktigt att hålla UK nära resten av kontinenten. Nato kommer att bli ett ännu viktigare organ för just detta.

En av de stora och påverkande förändringarna blir också CDU:s val av ny partiledare. Europa kommer i närtid att få klara sig själv utan den trygghet, sans och balans som Angela Merkel, ”Mutti”, kommit att utgöra.

Kanske kommer fotbolls EM 2020 att spelas 2021 medan ishockey-VM 2021 inte alls blir av i år. Således: En hel del kommer att bestå. Det som hamnat i skuggan av pandemin kommer strax åter upp i ljuset genom vaccinet. Och den världen med sina problem, svårigheter och utmaningar kommer inte att vara radikalt annorlunda den tidigare. Vissa saker kan till och med ha skärpts och blivit skarpare och vassare. Det gäller inte minst den säkerhetspolitiska situationen. Sveriges försvars- och säkerhetspolitik måste anpassas efter det allt mer osäkra omvärldsläget. Då måste alla alternativ som stärker Sveriges säkerhet kunna övervägas.

Hans Wallmark är utrikespolitisk talesperson (M) och vice ordförande utrikesutskottet