Blir det splittrade majoriteter i USAs kongress?
Med fem dagar kvar till mellanårsvalet i USA leder Demokraterna i opinionsmätningarna till representanthuset samtidigt som Republikanerna verkar kunna behålla sin majoritet i senaten. Men det finns många osäkerhetsfaktorer, skriver Örjan Hultåker.
Valdeltagandet i USA är betydligt högre då nationen samtidigt har presidentval och val till kongressens båda hus än vid mellanårsval när det bara är val till kongressen.
I senaste presidentvalet 2016 när Donald Trump valdes till president var valdeltagandet 56 procent. I senaste mellanårsvalet 2014 var det 36 procent som röstade.
Det gäller för de stora partierna att övertala sina väljargrupper så att de går till valurnorna. Det brukar uttryckas som att partierna måste entusiasmera sin bas. Med bara drygt en tredjedel som röstar har detta stor betydelse på marginalen.
I den avgående senaten har Republikanerna en svag majoritet om två mandat. Där finns 51 republikaner. Demokraterna är 47 men två oberoende ledamöter brukar rösta med dem, vilket ger 49. Bland annat är Bernie Sanders som utmanade Hillary Clinton om demokraternas presidentnominering oberoende när han sitter i senaten.
Enligt RealClear Politics sammanvägning av flera opinionsundersökningar så kommer Republikanerna att behålla sin majoritet i senaten och utöka den med ett mandat till 52 mot 48 för Demokraterna. Analytikerna bedömer att det inte finns några osäkra valkretsar i årets senatsval.
Av särskilt intresse kan vara Texas där media har ägnat mycket uppmärksamhet åt Demokraternas Beto O´Rourke som utmanar Republikanernas sittande Ted Cruz. O´Rourke har i media framställts som ett liberalt framtidshopp på samma sätt som man brukar beskriva Frankrikes sittande president Emmanuel Macron. O´Rourke har också presenterats i media som mannen som skulle kunna göra det omöjliga, nämligen vinna ett senatsval i Texas. Enligt de sammanvägda opinionsmätningarna leder dock Ted Cruz med 51,2 procent över Beto O´Rourkes 44,7 procent.
Det innebär att president Trump kommer att kunna räkna med stöd för sin kandidat om det blir aktuellt med ytterligare nomineringar till USAs högsta domstol.
När det gäller valen till representanthusets 435 platser så sker de i enmansvalkretsar vilket gör det svårt att förutsäga resultatet utifrån nationella opinionsundersökningar. Enligt RealClear Politics sammanvägning av flera opinionsinstitut har dock Demokraterna en ledning inför valet till representanthuset om fem dagar.
Bland personer som tror att de kommer att rösta, det vill säga likely voters, leder Demokraterna (49,4 procent) i sammanvägningen med 7,5 procentenheter över Republikanerna (41,9 procent). Men variationen är stor mellan de olika opinionsinstituten. Enligt ABC News och Washington Post är Demokraternas ledning 11 procentenheter. Enligt Rasmussen är ledningen bara tre procentenheter.
Enlig RealClearPolitics har Demokraterna 173 säkra mandat samt 30 som i varierande grad lutar åt Demokraterna, totalt 203 demokrater. Republikanerna har 150 säkra mandat och 45 som lutar åt det partiet, totalt 195 republikaner.
För en majoritet i representanthuset krävs 218 mandat vilket gör att båda partierna, även Demokraterna måste vinna ett antal av de osäkra så kallade toss-up valkretsarna. I dagsläget finns det 37 sådana valkretsar och Demokraterna behöver bara vinna 15 av dem för att vinna majoritet. Republikanerna behöver vinna 23 för att behålla sin nuvarande majoritet.
I det förra valet till representanthuset vann Republikanerna 241 platser och Demokraterna 194.
Mellanårsval är beroende på valdeltagandet alltid osäkra och tenderar att bli en förtroendeomröstning om den sittande presidenten och dennes politik. Så blir i synnerhet fallet när presidenten är så kontroversiell som Donald Trump.
I Rasmussens mätningar av presidenternas popularitet är Trumps approval rate nu -1, det vill säga att det är fler som tycker illa om hans politik (50 procent) än som gillar den (49 procent). Frågan är vilka av grupperna som i störst utsträckning kommer att gå till vallokalerna.
I samband med att senaten godkände Brett Kavanaugh som ledamot av högsta domstolen ökade stödet för Republikanernas kandidater till representanthuset och det vägde till exempel jämnt mellan kandidaterna i Rasmussens väljarbarometrar.
Högsta domstolen upplevs som viktig i synnerhet bland traditionella republikaner och den frågan kan gynna Republikanerna om Trump lyckas lyfta den inför valdagen.
Grundtipset inför tisdagens val den 6 november är att Republikanerna behåller sin majoritet i senaten men förlorar den i representanthuset.
Dock, som alltid med lågt valdeltagande och många osäkra valkretsar är det bäst att gardera för utgången i representanthuset. Även om Demokraterna skulle vinna så kan marginalerna bli betydligt mindre än vad som mäts av opinionsinstituten veckorna före valdagen.
Örjan Hultåker är docent och vetenskaplig ledare hos SKOP