Bra att pengar hittar tillbaka till Sverige

Skatteparadis bidrar till att hålla nere skattetrycket – också till gagn för oss som inte nyttjar dem. Det menar Anders Ydstedt i en kommentar till Panamapappren.

2009 skrev jag ett kapitel i en vänbok till Janerik Larsson om de tre skattsökarna Obama, Merkel och Brown. Då handlade det om OECD som på uppdrag av stora länder med dålig ekonomi försökte stänga ned skatteparadis. Då som nu tycker väl alla att det är viktigt att vi bekämpar ekonomisk brottslighet. Men när media nu frossar i läckor från Panama och efterdyningarna av Uppdrag Gransknings genomgång av svenskar som tagit hem pengar från utlandet – så finns det ändå anledning att fundera mer principiellt på frågan om skatteparadis.

Med skatteparadis brukar man avse ett land som har fördelaktigare skatter, det kan handla om både nivå och utformning, och möjlighet att skydda och dölja innehavet av egendom. Efterhand har det i många så kallade skatteparadis byggts upp särskild kompetens på olika områden, exempelvis utgick många telekomföretags verksamhet från Luxemburg eftersom momsen var låg där. Detta gjorde att det byggdes upp kompetens för storskaliga billing-tjänster i Europa.

Låt oss börja med den kritiska granskningen av de som tagit hem pengar till Sverige. Att bryta mot lagar är aldrig rätt men man måste också komma ihåg att Sverige i många år hade en totalt repressiv beskattning av ägande. Den svenska arvsskatten kunde ödelägga familjeföretag. Arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatt gjorde att många entreprenörer lämnade Sverige med sina pengar och sina företag, en enorm förlust för Sverige. Arvsskatten försvann 2004 och förmögenhetsskatten 2007 men vi ser fortfarande sviterna av dessa skatter i brist på svenska privatägare på börsen och som affärsänglar.

I Uppdrag granskning drevs tesen att det är något skumt med självrättelse. Så är ju inte fallet. Alla kan göra självrättelse och när det gäller de som tar hem pengar till Sverige så får de betala skatt på inkomster sex år tillbaka plus ränta och pengarna finns sedan tillgängliga för investeringar här i Sverige. Att kräva extra straffskatt på kapital som tas hem vore helt fel. Andra länder välkomnar pengar som kommer tillbaka och både Italien och Tyskland har på senare år haft ”amnestiprogram” med extra skatterabatt för de som gjort självrättelser medan Sverige kräver att full skatt erläggs utan rabatter.

Vi vet nu att några rika personer uppenbarligen valde att bo kvar och verka i Sverige. De betalade skatt här men hade samtidigt en del av sina pengar utomlands som de inte betalade skatt för i Sverige – men på senare år sannolikt källskatt i andra länder. Frågan är vad som var värst för Sverige, de som stannade kvar och gömde en del av sitt ägande utomlands eller de som lämnade Sverige helt? Ingen lätt fråga.

Så här i efterhand får vi vara glada för att entreprenörer och pengar kommer tillbaka till Sverige. Det gör skillnad för entreprenörskap och jobb var investeringskapitalet finns.

När det gäller Panama och andra upplägg för att dölja egendomar är det delvis en annan historia. Här handlar det om att dölja tillgångar helt vilket för oss som bor i legalt stabila miljöer ofta, men inte alltid, är förbundet med olagligheter. I länder med tveksamma legala system är det dock förståeligt och försvarbart att entreprenörer tvingas skydda sina pengar utomlands. Tyska judar skyddade under 1930-talet sina pengar i Schweiz och idag skyddar välbärgade invånare i länder där kidnappningar är vanliga, till exempel i Sydamerika, sina familjer genom att gömma pengarna utomlands. Det är svårt att se något omoraliskt i detta.

Politiskt fokus riktas nu åter på skatteparadisen. EU-kommissionären Moscovici vill se en ny lista på skatteparadis. I Sverige har vi idag bättre villkor för ägande och informationsutbytesavtal med alla skatteparadis, så det som debatteras är huvudsakligen historia. Däremot är risken stor att politiker använder skandalerna till att driva harmonisering av skattenivåer vidare och begränsar möjligheterna till institutionell konkurrens. Det vore olyckligt även för oss som inte använder skatteparadis eftersom även vi har varit vinnare på att dessa håller nere skattetrycket.

Anders Ydstedt är styrelseordförande för Svensk Tidskrift.