Budgetfinten som blev ett tillskott

Försvarsuppgörelsen klar, kunde DN basunera ut i morse. Äntligen? Nja. Det regeringen och januaripartierna enats om är ungefär samma sak man enades om förra gången, och ”tillskottet” är felräkningspengar – bokstavligen. Amanda Wollstad är inte odelat imponerad, den här gången heller.

De 13 miljarder extra man pratar om är nämligen pengar för att kompensera för kostnads- och prisökningar. Det vill säga de pengar man tyckte var så självklara i förra uppgörelsen att man inte ens skrev in dem, och som finansen sedan strök – till högljudda protester från både januaripartierna och oppositionen. Nu rundar man istället finansdepartementet och skriver in pengarna som reda monetära tillskott – så Magdalena inte kan komma med TipEx-burken igen.

Något tillskott i egentlig mening handlar det alltså inte om. Allra minst de summor som skulle behövas för att i närtid nå den nivå alla egentligen är rörande överens om behövs för att värna Sverige.

Men det är något mer som skaver. Sedan tidigare har C, L och regeringspartierna S och Mp enats om att den tidigare höjningen ska finansieras av en bankskatt. Det ”tillskott” som utlovades idag vill man finansiera med en höjning av alkohol- och tobaksskatten. En finansiering krona för krona – men bara när det gäller Försvarsmakten.

För det första är det ett förljuget argument. Skatter kan inte öronmärkas på det sättet. Pengarna går till statskassan, och fördelas som vilka offentliga medel som helst. Vem tror egentligen att Försvarsmaktens anslag kommer att höjas om svenskarna plötsligt börjar kedjeröka?

För det andra är det en fullständigt oansvarig syn på det offentligas roll. Statens absoluta kärnuppgift är att garantera rikets säkerhet. Det är grunden i samhällskontraktet. Att en nation med skattenivåer som ligger bland de högsta i världen inte kan garantera rikets inre och yttre säkerhet med mindre än höjda straffskatter är anmärkningsvärt. Pengarna finns naturligtvis, det är ansvarskänslan som brister.

Återigen fattar man beslut utifrån gårdagens säkerhetsläge, medan dagens blir allt värre och ingen tyder på någon ljusning imorgon heller.  Och återigen skjuter man frågan på framtiden, lappar och lagar för att skutan inte ska sjunka i hamn men gör föga för att göra den sjövärdig.

Samtidigt ökar aktiviteten i vårt närområde – på, över och under den förrädiska Östersjön.

Amanda Wollstad är chefredaktör för Svensk Tidskrift