Carl Albinsson: Strukturreformer kan stärka kronan

Det är onekligen ett problem att kronan har tappat så mycket i värde på senare tid. Euron kostar nästan tolv kronor, vilket urholkar vårt välstånd, driver på inflationen och försvårar för handel och resande. Givet den uppkomna situationen är det inte så konstigt att den nygamla debatten om euron har tagit fart igen. När folk märker att kronorna inte räcker långt på semestern är det fullt naturligt att vårt val att stå utanför ifrågasätts.  

Men att kronan är svag just nu är inget hållbart argument för euron. För tio år sedan kostade en euro under nio kronor. Om kronan når samma nivåer igen om tio år bör alla som använder dagens växelkurs som ett argument för euron rimligen byta åsikt igen och vilja behålla kronan. Eller gäller växelkurs-argumentet bara när vår valuta är svag?

Det finns en rad goda argument för att byta ut kronan mot euron. Dagens svaga växelkurs är dock inte ett av dem. Då är det bättre att peka på att ett inträde i euron underlättar handel, minskar risken för spekulation och kan ge oss ökat inflytande i Bryssel.

I stället för att ägna sig åt en intern eurodebatt baserad på en svag kronkurs bör borgerliga debattörer öka trycket på regeringen att genomföra de reformer som krävs för att stärka tron på vårt land och därmed vår valuta. Kronkursen kan nämligen ses som ett mått på omvärldens förtroende för svensk ekonomi eller hur potentiella investerare ser på AB-Sveriges framtid. Tyvärr står våra aktier inte skyhögt i kurs just nu. Av goda skäl.  

Visst, våra offentliga finanser är starka, men den höga privata skuldsättningen är en risk som bland annat har uppstått på grund av en uselt fungerande bostadsmarknad. Därtill är vår välståndsutveckling blygsam och från politiskt håll saknas viljan att ta itu med de strukturella problem som hämmar ekonomin. Regeringens besked om att frysa brytpunkten för statlig inkomstskatt är bara ett av flera exempel på ekonomisk-politisk handlingsförlamning. Som lök på laxen har även den naiva alliansfriheten nu kommit i kapp oss och den inre säkerheten hotas av blodiga gängkonflikter och terrorhot.

Det finns alltså visst fog för att tron på AB-Sverige inte är så stark ute i världen. Riksbanken kan visserligen fortsätta höja räntan och visa att man inte längre eftersträvan en svag kronkurs, vilket kanske kan stoppa ytterligare värdetapp. Men nu måste även politikerna ta ansvar för kronans värde. Och då menar jag inte att strategin ska bygga på att finansministern försöker prata upp kronan genom att hävda att den är undervärderad. Kronan värderas på marknadsmässiga villkor, och eventuella uttalanden från den svenska regeringen lär knappast ändra marknadens syn på vår valuta långsiktigt.

Däremot har regeringen möjlighet att sjösätta reformer som stärker tron på AB-Sverige och som också kanske kan få kronan att lyfta. Att snabbt få in oss i Nato, pressa tillbaka gängvåldet och hantera terrorhotet med kyla är åtgärder som sannolikt skulle dämpa fallet här och nu. På lite längre sikt kommer det dock krävas strukturreformer som att avreglera hyres- och bostadsmarknaden, ta bort eller sänka skadliga marginalskatter, sänka bolagsskatten, öka produktiviteten samt stärka arbetslinjen genom att strama åt transfereringssystemen.

Kort sagt, reformer som får ekonomin och samhället att fungera bättre och lockar till sig investeringar. Det skulle lyfta Sverige och förhoppningsvis dra med sig kronkursen av bara farten. Därefter kan vi ta oss an eurofrågan från en styrkeposition.

Carl Albinsson är EU-ansvarig på Timbro