Carl Albinsson: Svenskarna vill ha frihandel och sänkt skatt – inte Bryssels subventioner

EU-kommissionen vill stöpa om Europa till en grön planekonomi som svar på det amerikanska statsstödspaketet IRA. Men i Sverige tror vi inte att Bryssels företagssubventioner skapar tillväxt. I en färsk undersökning kan vi visa att svenskarna i stället vill ha mer frihandel och lägre skatter för att öka tillväxten.

I 30 år har Europas ekonomier dragit nytta av den inre marknaden. Tack vare EU-medlemskapet har svenska företag kunnat exportera sina varor och tjänster och därmed skapat jobb och välstånd här hemma. Handeln inom Europa har gynnat unionen som helhet och gjort EU till en starkare och rikare global aktör.

Tyvärr är Bryssel på väg att bryta med denna framgångsrika tradition av fri konkurrens. Nu ska i stället subventioner och planekonomiska produktionsplaner införas som ett svar på det amerikanska statsstödspaketet IRA.

De protektionistiska reformerna är väntade. Sedan britternas utträde ur unionen har marknadsekonomiska intressen tappat inflytande. Nu är det i stället planering och offentliga stöd efter fransk modell som ska frälsa Europa och rädda jobben i den globala konkurrensen. Det kommer inte att lyckas.

Vad som är positivt är att dessa massiva statsstöd och subventioner på EU-nivå saknar stöd hos svenska folket. I en färsk undersökning som Demoskop har gjort på uppdrag av Timbro kan vi visa att svenskarna föredrar frihandel och sänkta skatter före subventioner. Av de över 3 000 svarande uppgav bara fem procent att de tror att subventioner till företag skapar mest tillväxt på europeisk nivå.

I stället för företagssubventioner föredrar svenskarna mer frihandel och sänkta skatter. Nästan 40 procent anser att frihandel är det bästa receptet för tillväxt, och fler än var fjärde person anser att sänkta skatter är bäst för tillväxten. Bland borgerliga väljare är stödet för frihandel och sänkta skatter extra stort. Vår undersökning visar att svenska folket inte stödjer EU:s nuvarande inriktning där statsstöd och subventioner ska rädda konkurrenskraften.

Alla svenska partier bör ta intryck av opinionen och motarbeta EU-kommissionens subventionspolitik och i stället driva på mer frihandel och värna konkurrensen på den inre marknaden.

Det fungerar inte att använda skattemedel för att skapa konkurrenskraftiga företag och välstånd. Dessutom kommer Europa inte bli mindre beroende av omvärlden bara för att vi reser nya handelshinder. Protektionism kommer bara leda till att den gröna omställningen blir dyrare och tar längre tid.

Ska EU på allvar göra sig mindre beroende av auktoritära diktaturer som Kina och sänka kostnaderna för grön teknikutveckling behöver handeln mellan världens demokratier öka.

Mätningen visar även att regeringen har ett starkt stöd för att sänka skatterna i stället för att använda statsstöd som svar på IRA. Att tvinga ned det svenska skattetrycket i nästa nationella budget vore därför bättre än att slå in på en väg där politiker och myndigheter ska välja vilka företag som ska få statsstöd. Det slutar aldrig bra.

Att svenskarna är ett frihandelsvänligt folk som inte ropar på statsstöd när den globala konkurrensen hårdnar är en styrka. Alla regeringens ministrar som åker till Bryssel för förhandlingar kan, med opinionen i ryggen, försvara frihandeln och marknadsekonomin.

Regeringen gör klokt i att lyssna på svenska folket när EU-politiken utformas. Att våga säga nej till EU-kommissionens subventionspolitik och driva på för mer frihandel är Sveriges viktigaste uppgift i Bryssel under den här våren.

Carl Albinsson är EU-ansvarig Timbro