I mars 1946 avslutade den österrikiska avnazifieringsmyndigheten sina förhör med Karajan, som tilläts återuppta sitt arbete som dirigent. Kort därefter gav han sin första konsert med Wienerfilharmonikerna, men förbjöds vidare aktiviteter av den ryska ockupationsmakten. 1955 utnämndes Karajan till chefsdirigent på livstid för prestigeorkestern Berlinfilharmonikerna.
Sebastian Haffner växte upp med första världskriget i det Wilhelminska Tyskland. Som ung man upplevde han Weimarrepublikens kollaps och successiva övergång i nationalsocialistisk totalitär diktatur. I ”En tysk mans historia”, som nu sätts upp på Stockholms Stadsteater, beskriver han hur en ledande europeisk kulturnation väljer att ta vägen som leder mot avgrunden.
Ukrainakriget är ett sådant dagsaktuellt skeende, som dramatiskt har förändrat Europas och Sveriges säkerhetsläge. För Sveriges del innebär det att 200 år av framgångsrik neutralitetspolitik hastigt har övergivits. Alex Voronov tar sina läsare in i detta skeende genom att fokusera på de svenskar, som engagerat sig på den ukrainska sidan, både humanitärt och militärt.
Med början i oktober visar Livrustkammaren i Stockholm utställningen ”Slaget om Europa – Kriget och konsten under Trettioåriga kriget”. Utställningen fokuserar på kopplingen mellan kriget och konsten under åren då denna den moderna tidens första stora katastrof utspelade sig i Europa. De föremål som visas kommer från de egna samlingarna, från Historiska Muséet och från Skoklosters slott.
Södertälje tycks ha blivit en stad där gängvåldet kommer och går. Som ett oväder kan det plötsligt bli oroligt, för att sedan lugna sig under en längre period. Det är i alla fall det intrycket man får när man läser Länstidningens mångårige krimreporter Torbjörn Granströms reportagebok Kriget om Södertälje.
Uttrycket “Ett Sverige för vuxna” myntades av Horace Engdahl efter att han hade tillbringat två år i Berlin. Engdahl menade att man i Tyskland, till skillnad från Sverige, har ett öppet samtalsklimat där konformism eller åsiktskorridorer inte präglar samhällsdebatten. Samtalen är helt enkelt mer intellektuella och öppna. Philip Franzén försöker i sin bok avfärda den idén.
Ryssland begår dagligen vidriga våldsdåd i Ukraina. Men även den övriga fria världen utsätts för direkt och indirekt rysk aggression: cyberattacker, mord på enskilda, finansiering av propagandister och stöd till våldsamma extremistgrupper. Det kallas ofta hybridkrigföring. Måhända vore det rakare att kalla det terrorism. Oavsett vilket behöver Väst stärka sin avskräckande förmåga och höja priset för det ryska beteendet.
Badenoch vill börja med att tydligt lägga fast vad partiet står för – utan en tydlig ideologisk bas går det inte att varken få tillbaka väljarna eller lösa landets många problem. Hon fick kritik under den interna valkampanjen för att inte leverera svara på många centrala sakfrågor. Hennes svar var att man måste börja med en genomgång av de ideologiska utgångspunkterna – svar på detaljfrågor är nästa steg.
Rysslands fallerade krigsansträngningar i inledningen av första världskriget blev början på Romanov-dynastins fall. Tsar Nikolaj den andres försök till russifiering av habsburgska Galizien ekar än idag i Polen och västra Ukraina. Historien visar att ingen rysk härskare är immun mot militära och inrikespolitiska motgångar.
Rysslands historia har kanske skrivits om oftare än något annat lands, allt för att passa sittande regerings agenda. För att förstå landets agerande både historiskt och i nutid krävs insikt de ständiga historieförvrängningarna. Orlando Figes beskriver dessa förvrängningar utifrån nya perspektiv.