Det framställs närmast som ett axiom att ekonomisk tillväxt är nödvändig för att säkerställa välfärden. Den traditionella tillväxtmodellen bygger på den enkla tanken att om en viss åtgärd ger en viss positiv effekt, så resulterar kraftfullare åtgärder i ökad effekt. Ökad tillväxt antas därför ge högre livskvalitet.
Det sägs ibland att Balkan har producerat mer historia än regionen själv kan hantera. Samma känsla får man ibland i Tyskland, inte minst i gränstrakterna i öster. Ett bra exempel är Görlitz i östra Sachsen, på gränsen till både Polen och Tjeckien.
Alla de stora ideologierna har sina ytterligheter. Socialismen har kommunism, konservatismen fascism och liberalismen libertarianism, även benämnd anarkokapitalism, som följeslagare. För den som finner det mödan värt att avsätta ett par timmar åt sistnämnda ”ism” kan Brian Dohertys lilla bok Modern Libertarianism: A Brief History of Classical Liberalism in the United States vara av intresse.
Bonhoeffer tog inte själv till vapen mot Adolf Hitler, men han ställde sig vid deras sida som var beredda att göra det. Jørgen Glenthøj cyklade inte bara ut med biskoparnas herdabrev mot judeförföljelsen. Han sprängde också rälsen för tyska trupptåg. Också det tillhör det kristna lidandet. Inte bara det nödvändiga och rättfärdiga ordet utan också den nödvändiga och rättfärdiga handlingen.
I tider av kris finns det politiker som visar imponerande karaktärsstyrka och i strid med dominerande tendenser i samhället bevarar sin integritet och liberal principfasthet. En sådan person var Ralph Lawrence Carr, som var Colorados guvernör 1939-1943, och som man kan läsa om i boken The Principled Politician: Governor Ralph Carr and the Fight Against Japanese American Internment
Tesen att falska faktapåståenden inte skyddas av yttrandefriheten är problematisk eftersom det under senare år har funnits en ökande tendens att förringa avvikande åsikter som ”hatpropaganda” och att presentera vissa åsikter som obestridliga sanningar, även när de inte är det.
Utan att förfalla till hjältedyrkan måste man konstatera att det är svårt att förstå hur Harrison kan vara så produktiv inom så många av historiens fält. Resultaten av arbetet blir i princip alltid imponerande. Kan det skapa stresskänslor hos oss vanliga dödliga? Definitivt. Det är dock ett pris vi får stå ut med att betala.
Relationen mellan människa och maskin har behandlats i en rad filosofiska, litterära och vetenskapliga verk, alltifrån antikens myter, exempelvis Hefaistos guldrobotar, till Mary Shelleys Frankenstein, ångmaskinernas epok och den nutida cybervärlden. Utvecklingen av denna relation har under senare år kulminerat i diskussionen kring artificiell intelligens.
Det är inte bara liberaler som är kluvna. Även vi som lyssnar på ”Krigshistoriepodden” har ibland svårt att bestämma oss. Är det främst en podd som sprider kunskap och tidvis även tänkvärda reflektioner över stridens egenskaper och konsekvenser? Eller överväger den överdrivet grabbiga tonen, de ständigt återkommande referenserna till alkohol och det inte sällan pinsamma språkbruket?
Det är med viss förväntan jag öppnar boken ”Den svenska radikalhögern – Från borggårdskrisen till Tidöavtalet” av Mike Enocksson. Den uppges på baksiden vara en en idéanalys av svensk radikalhöger som sträcker sig över de senaste hundra åren och gör sambanden tydliga.