En av ”förtvivlans produkter” är ett försvinnande förtroende. Det inkluderar misstro mot att någon institution skulle tala sanning. Alla har en ondskefull agenda. Konspirationsteorier fyller tomrummet.
Men Linnés skaparkraft räckte inte för att ifrågasätta arternas beständighet. Han hävdade att ”vi kan räkna lika många arter nu, som skapades i begynnelsen”. Det förskaffade honom en oförsonlig fiende i den franske vetenskapsmannen Georges-Louis Leclerc, greve av Buffon. Men till Linnés förtjänst bör nämnas att han mot slutet av sitt liv ansattes av tvivel och i senare upplagor av Systema Naturae strök påståendet att alla arter var givna en gång för alla.
Akademiledamoten och professorn i analytisk filosofi Åsa Wikforss har kommit ut med en ny bok. Filosofiska klarlägganden – i en grumlig tid utkom i slutet av 2023 och är en omväxlande, men samtidigt upprepande, läsning. Boken är en sammanställning av Wikforss texter i tidningar, tidskrifter och rapporter. De flesta texterna kretsar kring Wikforss forskningsområden: kunskap och desinformation.
Ideologiernas kamp är över. Drygt trettio år sedan östblocket rämnade och, för att parafrasera den så ofta missförstådda Francis Fukuyama, historien tog slut, tar Fredrik Segerfeldt med sina läsare på en resa ut i världen. Hur står det egentligen till i de där länderna vi mest hör om sporadiskt på nyheterna? Varför har Marocko och Algeriet egentligen valt så olika vägar? Hur kom det sig att det blev krig i Jugoslavien? Varför finns inga pytonormar i Laos? Frågor som dessa försöker Rikslarm i Georgien och andra berättelser om världen svara på.
Ekonomhistorikern Rikard Westerberg kom förra året ut med boken ”Sista striden det är” som för första gången skildrar vad som hände med fonderna efter den stora demonstrationen den 4 oktober 1983, hur de infördes och till slut avskaffades. Svensk Tidskrift fick ett samtal med honom om bland annat varför han skrev boken.
Förståelsen av naturen förutsätter kännedom om det språk som används för att beskriva den. Det naturvetenskapliga språket innehåller mängder av universella symboler, namn och begrepp som underlättar internationell kommunikation mellan såväl forskare som intresserade amatörer. Men denna mångfald skulle bli förvirrande utan strukturer, i vilka teorier, kunskaper och fakta dessutom ordnades på ett systematiskt och begripligt sätt. I det följande uppmärksammas ett antal briljanta vetenskapsmän som skapade sådana system.
Nyligen fick regeringen två nya statsråd, men ingen av dem uppbär epitetet ”ecklesiastikminister”; ett ord som tillsammans med ”husförhör” och ”statskyrka” tillhör det förgångna. Något utanför vår tid, då i stället ord som ”koranbränning”, ”Hillsong” och ”reformförsamling” tagit deras plats. Under den gamla tiden fanns det ett stort maskineri för att valla in medborgarna religionens famn. I den nya tiden är maskinen programmerad för att optimera frihet från religionen. Ingen gång har maskineriet fungerat.
Svenska politiker debatterar ivrigt om hur samhället ska få bukt med den växande gängkriminaliteten. Olika förslag presenteras från vänster till höger och innefattar hemlig avlyssning, visitationszoner, straffskärpningar, skolkuratorer, fler fängelser, samarbete mellan olika myndigheter med mera. Men för att klara denna samhällsutmaning behövs också verktyg som delvis ligger utanför myndigheters domäner, på det mer privata planet.
När människor litar på varandra och samhällets institutioner är de mer benägna att samarbeta, engagera sig i det gemensamma och följa regler och normer. Det leder till högre välmående, minskad korruption och ökad ekonomisk tillväxt. I Grundbulten – Tillit och visionen om en liberal socialism utforskar statsvetaren Bo Rothstein en samhällsmodell där tilliten sträcker sig från det mellanmänskliga till det arbets- och näringslivsmässiga.
På många sätt var resultatet av svenskarnas val till Europaparlamentet en skräll. Övriga Europa röstade blått, Sverige röstade rött. Vårt land har bevisligen ett eget sätt att se på saker och ting. Hur står det egentligen till med den svenska EU-opinionen?