Allt eftersom den svenska ansökan har dragit ut på tiden har debatten om Nato kommit att handla om teknikaliteter och datum. När fattas beslut, vem ratificerar, vem filibustrar, när kan vi vänta oss nästa steg? Det är lätt att glömma vad den segdragna processen egentligen handlar om.
”Dessutom innebär det att åtta av nio länder runt Östersjön är med i både EU och NATO. Endast Ryssland skulle stå utanför. Det skickar en mycket tydlig signal till Putin att västvärlden är enade mot hans aggressioner och illegala invasioner.”
Imorgon är det två år sedan den fullständiga invasionen av Ukraina. I tisdags var det tio år sedan kriget började, med de gröna männen som siktades på Krim. I tio år har Ukraina slagits för sin frihet och sin överlevnad. De flesta av dem ensamma. Det är en skam resten av Europa kommer att få leva med i generationer.
Oförlåtligt är dock att vi inte parallellt med vårt hopp, våra diplomatiska propåer och våra varningar om sanktioner förberedde oss för det värsta. För det krig vi visste kunde komma. Det krig som nu är här. För vår underlåtelse betalar nu Ukraina, i blod och människoliv. I värsta fall med sin frihet.
Att få ägna sina dagar åt att förkovra sig i politik och samhällsutveckling, skattesystem och utrikespolitik, gråzonsproblematik och näringslivets förutsättningar är bland det roligaste man kan göra, men få förunnat. Möjligheterna ökar dock markant om man har tur och skicklighet att bli antagen till SNBs Skribentskola, och i helgen är sista chansen att söka till årets utbildning.
”Det tog mig åratal att inse att grunden till de ur näringslivsperspektiv ofta absurda politiska förslag som presenteras i allmänhet inte har sin rot i illvilja, utan i en hos de folkvalda fundamental okunskap om företagandets mest rudimentära villkor.”
Att en myndighet tar sig rätten att likställa en officiell underrättelsetjänst i ett demokratiskt och vänligt sinnat land, med vilket Sverige har ett omfattande underrättelsesamarbete, med terrororganisationer är en skandal.
Häromåret publicerade Svensk Tidskrift boken Gammal och ny ekonomisk liberalism av tidskriftens medgrundare professor Eli F Heckscher. Den nya upplagan innehåller ett förord av Anders Ydstedt samt ett efterord av Heckscherkännaren professor Benny Carlson som beskriver hur skriften togs emot av samtiden och hur Heckscher svarade på kritiken.
”Ofta är ambitionen att vara något av en andra ledarsida – ibland med tanken att eftersom ledarsidan är borgerlig behövs det en motvikt, och när ledarsidan är mer radikal för att det behövs en medvikt åt vänster.
Att detta förundrar många, kanske mest läsarna, är väl känt. Då och då kommer kritiken från kulturjournalistikens inre led.”
För en svensk är en finsk presidentvalskampanj en märklig upplevelse. Presidenten företräder hela Finland och lämnar av hävd partiboken bakom sig när han – eller hon – blir vald. Därför förefaller en stor del av kampanjen gå ut på att vara så vänlig och diplomatisk som möjligt mot sina motståndare.