I Köpenhamn tågade tusentals danskar med facklor från synagogan till Folketinget för att minnas novemberpogromen. På andra sidan sundet, i Malmö, ställdes det mycket modesta offentliga högtidlighållandet in av säkerhetsskäl.
Den 20 november arrangerar Bohmanfonden och Svensk Tidskrift ett seminarium i Malmö kring antologin Vad skulle Bohman gjort? – Samtida röster i Bohmans anda. Vi hälsar våra läsare varmt välkomna!
”Lämnade i fred och i stort sett accepterade av sin omgivning, assimilerade sig många judar i flertalet länder under tiden fram till 1933. Många, speciellt de tyska judarna, blev goda patrioter och kämpade för ”sina” länder under Första Världskriget. Genom relativt låga födelsetal och blandäktenskap, samt att många lät döpa sig, minskade deras antal i nästan alla länder och det uttrycktes farhågor för deras totala försvinnande. 1939 anges deras antal i Europa dock fortfarande till 9,7 miljoner. I en tabell i bokens början listas antalet för varje land.”
Den 20 november arrangerar Bohmanfonden och Svensk Tidskrift ett seminarium i Malmö kring antologin Vad skulle Bohman gjort? – Samtida röster i Bohmans anda.
Svenska äpplen har i generationer varit en symbol för hösten och julen, ett tecken så gott som något på årstiderna skiftningar. Kanske är det något mer än produktionsvärden som riskerar att försvinna med de svenska odlingarna?
”I grunden kan kanske högtiderna förklaras med samma känslor, och samma behov. I de mörka höstnätterna känns den andra sidan nära, och behov uppstår att kommunicera med själarna som gått före. I vårt upplysta samhälle blir döden alltmer avlägsen, alltmer klinisk. Men vårt urmänskliga behov att förhålla oss till den har inte minskat.”
”Det finns ju en medveten avsikt med sådant tal. I botten på vad Elie Wiesel har kallat ”gettoiseringen” av Israel, dvs ansträngningarna att isolera landet från dess hemhörighet i den fria och öppna världen, ligger tanken att judarna inte behöver ett eget land. Den tanken kan segra endast om minnet görs kort och förfalskas.”
”Handhjärtan stoppar inte arteriella blödningar. Kärleksmanifestationer, om än fina och behjärtansvärda, gör inte den enskilde bättre lämpad att rädda liv nästa gång ett terrordåd inträffar.”
Det kommer fortfarande nya detaljer om vidden av de fasor som israel och dess folk utsattes för i lördags morse.
De är svåra att ta in, oavsett hur sakligt de presenteras. Det går inte att helt igenom förhålla sig professionell. Det går inte att förhålla sig neutral. Det som skedde i Israel går emot allt som är mänskligt, allt som är gott.
”Högerpartiets dåvarande ordförande Gösta Bagge tog då emot en grupp konservativa studenter som ville ansluta sig till partiet, men var skeptiska till partiets ställningstaganden i vissa frågor. Inte minst ville man se en mer aktiv socialpolitik och att partiet skulle ansluta sig till tankarna på välfärdsstaten, vilket också skedde några år senare. Bagge hälsade gruppen med orden ’Mina herrar, jag har själv aldrig egentligen tyckt om Högern!'”