Idag släpps Svensk Tidskrifts årsbok för 2024 – Brytningstider. Som vanligt innehåller den en text vardera av våra tjugo mest lästa författare under förra året, och blir en slags sammanfattning över det år som gått.
I debatten om höjda matpriser finns det de som ifrågasätter marknadens funktion och vill se statliga ingrepp. Tyvärr verkar denna brist på tilltro till marknaden gå över alla partigränser. Vi bör dock vara måna om att inte störa marknadens funktion med fri prissättning som förser varje butik med precis de varor vi önskar.
”Företagen kan inte i längden övertala konsumenterna att köpa varor som dessa tycker är för dyra och dåliga. Och varför skulle företagen satsa på dyrbara marknadsföringsåtgärder när det är så mycket lättare att lägga ned tillverkningen av produkten och i stället satsa på något annat. Konsumenterna köper bara vad de själva önskar, och vilka varor detta är kan bara de själva avgöra.”
Det politiska flödet rör sig allt snabbare. Varje dag – varje timme – ett nytt utspel. Det är snudd på omöjligt att följa med i svängarna. Förhandlingarna, intrigerna avvägandena. I alla fall om man har ett jobb att sköta, en familj att ta hand om, en fritid att fylla med glädje och mening. Någonstans måste flödet processas, granskas, kureras, ifrågasättas. Det är där ledarsidorna har sin roll.
Gösta Bagges skrift Frihet eller socialism som Svensk Tidskrift nu ger ut i nyutgåva var högerns valhandbok 1944. Valet handlade då om vilken väg Sverige skulle ta efter kriget och det har i efterhand visat sig varit en vattendelare.
Som medgrundare till tidskriften har Bagge förstås lämnat ett ordentligt avtryck i arkivet, och texterna finns som alltid fritt sökbara. Denna vecka vill vi med anledning av nyutgåvan av Frihet eller socialism dock lyfta några texter lite extra.
”För Sverige och de andra länderna runt Östersjön är utvecklingen i Ryssland av stor betydelse. Det påverkar vår utrikes- och säkerhetspolitik. Tongångarna från Moskva är inte alltför uppmuntrande.”
Nu är det bråttom för Friedrich Merz att bilda en regering som kan ta sig an Tysklands kriser. Det är inte bara Tyskland som väntar på ”Politikwechsel”, som det stod på valaffischerna, även EU behöver ett starkare Tyskland.
”Det är också det som ytterligare skiljer ut honom från andra: det eviga motståndet mot Vladimir Putin. Redan 2004 varnade han för den framväxande diktaturen. Han stöttade den orangea revolutionen i Ukraina. Han protesterade när Putin steg för steg underminerade mänskliga rättigheter och greps redan 2007 under en protest. Han skrev rapporter om ryska överträdelser i Ukraina. Och allt han gjorde gjorde han som en ledare, samtidigt som han stod sida vid sida med de människor som följde honom.”
Den senaste veckan har på många sätt känns som de där första dagarna efter den 24 februari 2022. Tvivel, förvirring och hopplöshet. Vad var det som hände? Och vad händer nu? Med Ukraina? Med Europa?