Årets valrörelse handlar kanske mer än någonsin om här-och-nu-frågor. Det är måhända rimligt med tanke på krig i närområdet och självskapade politiska kriser som gängskjutningar och elbrist. Samtidigt hade man ju kunnat önska sig att det fanns plats för några mer långsiktiga valfrågor. Därför har Svensk Tidskrift bett ett antal kloka personer att formulera sitt valmanifest för 2030.
För att ett land ska bli företagsamt och ta vara på människors idéer och skaparkraft krävs många saker. Bland dessa förstås de goda exemplen, människor som åstadkommer något och blir förebilder för andra. Men minst lika viktigt och på lång sikt helt avgörande är att skapa en insikt om den existentiella betydelsen av ett skapande Sverige. Hur det gör människor och samhälle bättre.
”Bildandet av en trepartiregering förutsätter att samtliga de inblandade partierna sätter samverkansmålet före enskilda ställningstaganden i olika sakfrågor. Så snart ett eller flera av samverkande partier sätter enskilda ställningstaganden före samverkan hotas rent definitionsmässigt denna samverkan. Om inte detta helt fundamentala förhållande framstår klart, finns det anledning att erinra om valet 1976, den därpå följande regeringsbildningen och vad som sedan hände.”
Med tanke på vad regeringen åstadkommit under de senaste åtta åren borde opinionsmätningarna visa något helt annat än dött lopp. Det är ett underbetyg för oppositionen och för borgerligheten. Men än är det inte över, och hoppet om ett maktskifte lever än.
Carl-Johan Westholms roll som idégivare till och organisatör av den våg av liberaliseringar som följde efter 1970- och 1980-talens extrema och misslyckade vänsterpolitik, med löntagarfonder och i vissa fall konfiskatoriska företags- och individskatter, kan knappast överskattats.
”Later, it was said that it was the high taxes that had made Sweden prosperous. The Democrat Vice President Hubert Humphrey (1965-69) visited Sweden and praised its system. Earlier, the Republican President Eisenhower (1953-1961) had pointed a finger at Sweden and its high rate of suicides. Both were more or less wrong, or ill-informed.”
Den kanske mest berömda passusen från Henry V är det tal Shakespeare låter kungen hålla inför slaget vid Azincourt, på Sankt Crispianis dag. Titelkaraktärens uppmaning till mod inför orimliga odds är lika tidlös som det slagfält som utgör bakgrunden, och i sitt gröna camouflage minner krigarkungen om en betydligt mer samtida krigstidsledare.
”Medan ’statsmaktens totala erövring’ på 30-talet eftersträvades av grupper som ville erövra statsmakten för att omvandla den till något icke-demokratiskt, så är idag statsmaktens totala erövring ett mål för de grupper som vill använda statsmakten för att ”demokratisera hela samhället” . Mot dagens demokrati med begränsad statsmakt står ”den totala demokratin”, dvs att alla beslut i samhället fattas kollektivt.”
Låt de dagspolitiska frågorna vila i sommar, om så bara för några dagar. Läs böcker i stället för tweets, långa artiklar i stället för korta. Fundera inte bara över hur makten skall vinnas, utan också över hur den ska användas – och varför. Vad slutmålet är, inte den 11 september utan om fyra år, tio år, hundra år.
Nu finns filmer publicerade från European Resource Bank Meeting som Svensk Tidskrift arrangerade tillsammans med Skattebetalarna och Austrian Economic Center. Se panelerna om välståndsskapande, liberalism och Johan Norbergs anförande här.