Efter sin omvändelse till ekonomisk liberalism förklarar Heckscher vad staten måste göra för att marknadsekonomin skall fungera. Bland annat måste det finnas en rättsordning som skapar fundamentet för en möjlig marknadsekonomi. Staten och samhället måste också motverka monopol som sätter konkurrensen ur spel. Mindre uppmärksamhet har i vår tid ägnats åt Heckschers starka betoning av att en modern ekonomisk liberalism kräver stabilt penningvärde.
CNBC har kallat rymden för ”Wall Streets nästa biljonindustri”, Bank of America förutspådde att ”den växande rymdekonomin kommer att mer än tredubblas under det kommande decenniet och bli en marknad värd 1,4 biljoner dollar” och en studie från World Economic Forum från i april i år bedömer att rymdekonomin växer till ett värde av 1,8 biljoner dollar 2035. Morgan Stanley förväntar sig att en rymdbaserad verksamhet kommer att skapa världens första biljonär.
Budgetförhandling med sedvanlig kräftskiva står snart för dörren på Harpsund. Statens kärnverksamheter behöver prioriteras. Men lika viktigt är att hårt arbetande familjer ingjuts med energi och framtidstro genom tydliga skattelättnader. Förra årets besvikelse med fryst brytpunkt för statlig inkomstskatt kan inte upprepas.
I slutet av juni sade Svenska Dagbladets (SvD) USA-korrespondent Malin Ekman upp sig, med motivationen att hennes uppdrag i praktiken blivit omöjligt på grund av redaktionens föregivna ängslighet och försök att kontrollera hennes rapportering. Detta föranledde en kort, men i stora drag hälsosam, period av självreflektion kring hälsotillståndet på den svenska medie- och informationsmarknaden – även från undertecknad.
”Ungdomar och fattiga fortsätter att stå bakom Milei. De flesta av dem röstade på honom och de står fast vid sitt stöd.” Om de överhuvudtaget kritiserar honom, säger Etchebarne, så är det på sin höjd för att de tycker att han inte är tillräckligt radikal.
Historien är full av gråskalor och ideologiska låsningar som ibland gör det svårt att diskutera vad som format vårt land. Stormaktstiden är nog det bästa exemplet. Idag år 1709 förlorade Karl XII slaget vid Poltava i Ukraina. Det är nästan ingen som numera högtidlighåller det.
När Boris Johnson vann 2019 års val med en större procentuell andel än Margaret Thatcher såg det ut som om Torypartiet hade hittat ett recept för ännu ett decennium i regeringsställning. Valet, som stavade slutet för Labourledaren Jeremy Corbyn, var även det som senare kom att bana vägen för Keir Starmers partiledarskap.
När riksdagen röstade om DCA-avtalet borde det ha varit en snabb fråga att hantera. Trycka grön knapp, äta en mazarin och sen gå ut och fira att Sverige är lite mer ett normalt land. Det borde inte ha varit mer komplicerat än så. I stället blir det en debatt på närmare sex timmar.
Det nya Tyskland efter 1945 är ett historiskt mirakel. Hur kan något sådant vara möjligt? Ett av svaren heter – 20 juli. I år är det 80 år sedan attentatet mot Hitler genomfördes.
Dagligen stoppas högproduktiva nya affärsmodeller och uppfinningar från att nå marknaden på grund av svag rättssäkerhet i Sverige. Mycket kostsamma patenträttegångar skyddar gårdagens lösningar hos de etablerade företagen. Immaterialrätten fungerar inte i dagens Sverige och ytterst är det medborgarna som får bära kostnaden i form av svag tillväxt.