Händelser på hotell i bergstrakter omges inte sällan av en aura av mystik. När det gäller dylika händelser av betydelse för efterkrigstidens ekonomiska politik går tankarna i första hand till Bretton Woods i New Hampshire och Mont Pèlerin i Schweiz.
Beslutet att ansöka om medlemskap stärker Natos roll som Europas primära säkerhetsgaranti och -aktör. Det betyder dock inte att EU blir onödig på denna front – tvärtom. EU:s snabba reaktion på återinvasionen av Ukraina var ett bevis på vad som kan åstadkommas när medlemsländerna är enade.
När blir det på riktigt? När tar politiken och de system som ska värna vår trygghet signalerna om hot och krig på allvar? Det krävs uppenbarligen väldigt mycket för att få språkbruket och budgetprioriteringarna att gå någorlunda i takt.
Förespråkare för skattehöjningar hävdar att den högsta skattesatsen i USA och andra länder brukade vara mycket högre än vad de är idag (91 procent i USA 1961!) och ändå gick ekonomin fortfarande bra. Hur mycket sanning finns det i det argumentet?
We have become used to Putin and other Russian officials lying blatantly about everything all the time and we tend to ignore them with a yawn, but most Russians are inclined to accept much of it. They do not appear to blame Putin for his war on Ukraine. Instead, they seem to accept it as a natural catastrophe that just happened. In order to set the Russian mind right, Russians need to understand that the war in Ukraine is Putin’s fault.
Det måste vara risken för krig som definierar ett lands försvarspolitik. Inte förhoppningarna om fred. Det får inte vara uppfattningen om sannolikheten för krig som avgör försvarets storlek och utseende, utan omfattningen av hotet mot vårt land och samhälle. Under drygt tjugo år har svensk försvarspolitik följt den motsatta logiken.
Den 15 augusti 1945 kapitulerade Japan efter att ha orsakat stor förödelse och lidande i Östasien. Landet verkade hopplöst förvridet efter att militariserats under flera decennier. De allierade styrkorna under amerikansk ledning inledde en ockupation som inriktades på att försöka få Japan att gå från autokrati till att vara ett demokratiskt sinnat land. Många tvivlade på att det skulle vara möjligt, så indoktrinerad verkade den japanska befolkningen vara.
Sverige står med lägst tillväxt i EU, ett stort utanförskap och betydande förbättringspotential i offentlig sektor. Hushållens ekonomi pressas nu av prisstegringar och höga räntor. Under 1990-talskrisen sjösatte dåvarande Bildt-regeringen en Ekonomikommission för att ge nya reformförslag. Det är dags för ett liknande arbete i vår.
I Europa tror många att ”ren kapitalism” styr i USA, och att det inte är någon välfärdsstat. Det är tvärtom. Numera har välfärdsstaten och omfördelningen i USA nått sådana proportioner att man kan fråga sig om det fortfarande överhuvudtaget är vettigt för medelklassamerikaner att arbeta.
Det höga tonläget och viljan att gräva upp en gammal stridsfråga ska ses mot bakgrund av att det är val senare i höst. Högerpopulistiska PiS ligger mer eller mindre jämsides med liberalkonservativa Medborgarplattformen i mätningarna och den tuffa tonen mot Berlin är tänkt att mobilisera de egna väljarna.