Catta Neuding: En generation som inte böjer sig för ondskan

Mina barn växer upp i en helt annan värld än den jag själv gjorde. Som en del av Generation X, den sista generationen som minns en tid utan internet och mobiltelefoner, minns jag också något annat, nämligen en barndom präglad av trygghet. Hemma på min gata i stan – eller ja, min gata i förorten, faktiskt helt nära Malmvägen i Sollentuna där det numera skjuts och rånas så det står härliga till – stod bilen olåst på uppfarten, barn gick hem ensamma från skolan med nyckeln i en kedja runt halsen, och ingen visste vad ord som ”förnedringsrån” eller ”gängvåldtäkt” betydde.

Idag ser verkligheten annorlunda ut. Den generation som nu växer upp – Generation Z, födda mellan 1997 och 2012 – har kallats ”Generation Villebråd”, en träffande benämning myntad av Peter Santesson. De är en generation som fick uppleva chocken av trygghetens upplösning. Föräldrar som själva hade vuxit upp i en skyddad värld kunde plötsligt se sina barn bli rånade på sina jackor av tonårsgäng på väg hem från skolan.

Min generation kunde kosta på sig att läsa strökurser på universitetet, resa runt i världen och ”hitta sig själva”. Vi levde i större lyx än vi förstod. Vi behövde aldrig tänka på att en skolväska full av böcker skulle kunna fungera som en skottsäker väst vid en skolskjutning – ett tips som numera sprids på sociala medier av säkerhetsrådgivare.

Det är lätt att skylla denna förändring på politiker och systemfel, men vi föräldrar har också ett ansvar. Vi fostrades till att vara mjuka i en tid när det gick att vara det. Våra barn har inte den lyxen. Hårda tider skapar hårda människor, sägs det – men vad gör vi för att rusta våra barn för den verklighet de möter?

Vi kan inte skydda dem från allt, men vi kan rusta dem bättre. Kanske handlar det om att ge dem verktyg att hantera motgångar från tidig ålder. Inte genom att överösa dem med rädsla, men genom att stärka deras motståndskraft. Kanske innebär det att vi, istället för att trösta i tio minuter när de slår sig, lär dem att ta ett djupt andetag och räkna till tio. Inte lyfta upp dem i klätterställningen utan lära dem att klättra själva. Och kan de ta sig upp så ska de också kunna ta sig ner för egen maskin. Små steg i en riktning där de inte blir paralyserade av varje svårighet de möter.

Världen förändras inte bara genom politik eller aktivism. Den förändras också i det lilla – i hur vi uppfostrar våra barn, vilka värderingar vi lär dem och vilka verktyg vi ger dem för att möta den verklighet de växer upp i. Vi kan välja att rusta en generation som inte böjer sig för ondskan. Frågan är om vi är beredda att göra det.

Catta Neuding är tidigare programledare och teaterchef/SNB