Christian Braw: Hjalmar Gullberg och diktens klang
Knappast har någon annan svensk diktare efter Tegnér kunnat tala så till hela Sveriges folk som Hjalmar Gullberg. År 2021 var det 60 år sedan han gick ur tiden, och Norstedts förlag markerade det med en ny vacker utgåva av Gullbergs Dikter. Volymen har just titeln Dikter, och den säger att detta inte är allt. Hjalmar Gullberg skrev mycket mer. Till det som inte finns med här finns den underbara dikten vid doktorspromotionen i Lund 1944. Han skrev också skämtsamma och underfundiga små lyriska hälsningar, som bland annat återfinns utspridda i Hjalmar Gullbergs-sällskapets skrifter.
Tungt vägande är hans översättningar av lyrik bland annat från grekiska. Till det främsta hör Romanos Julhymn från 500-talet, även utgiven av förlaget Artos. Den framfördes i Sveriges Radio juldagen 1941 i tonsättning av Hilding Rosenberg, en mäktig manifestation av tro mitt i världskrigets mörker. Den och flera av Gullbergs andra översättningar återfinns i volymen Sången om en son (1945).
Nyutgåvan av Dikter blir ett återseende med ord som blivit en del av svenskt språk och svenskt medvetande. Här finns hela texten till Förklädd gud, där nyckeln är orden:
Den regeln har ej blivit överträdd:
är Gud på jorden vandrar han förklädd.
I Dikter finns vi också finns den stora och enkla sanningen: ”Byta ett ord eller två/ gjorde det lätt att gå. / alla människors möte /borde vara så.” Här finns Strandtisteln: ”Lär mig att vara sällsynt…”
Här finns också dikter av outhärdlig smärta blandad med orubbligt hopp, till exempel Död amazon, skriven vid den tyska invasionen av Grekland och Karin Boyes självmord: ”Svärd som fäktar mot övermakten / du skall brytas och sönderslås…” Men den förlorade kampen mot övermakten är i framtidens ljus en seger: ”Hyllningskören skall evigt handla /om Leonidas nederlag.” Att Grekland var så närvarande i Gullbergs medvetande hör samman med att han, ett fosterbarn i en arbetarfamilj, hade fått gå i sin hemstads bästa skola, Malmö Latinskola, där han fått en grundlig klassisk bildning. Det var hans energiska och kloka fostermor, Elsa Gullberg, som såg hans unika begåvning och såg till att han kom till en stimulerande intellektuell miljö.
Den förra utgåvan av Dikter (1990)hade en värdefull efterskrift av Anders Palm. Denna efterskrift innehåller också en oerhört gripande dikt, som Gullberg själv aldrig publicerade, där han skildrar sin situation som fosterbarn: ”För att jag inte var som andra…” Tyvärr har Anders Palms efterskrift inte kommit med i den nya utgåvan. Däremot har den fått ett mycket intressant företal av Lotta Olsson. Hon är själv en förnyare av den formbundna lyrik som var Gullbergs eget främsta redskap. Lotta Olsson visar på något ständigt fascinerande i Gullbergs lyrik, något som den har gemensamt med all verklig, bunden lyrik. Det är dess naturlighet. Rimmen blir inte huvudsaken, de bara finns där, och de skapar en musikalitet hos orden, en klang, som gör att de förblir i minnet. Dikten blir en sång. Lotta Olsson skriver: ”… en enkel huvudregel: valet får aldrig märkas. Raden råkar bara avslutas med det ord den måste avslutas – och ser man på! Av en lycklig slump rimmar det också.”
Hjalmar Gullbergs första diktsamling, I en främmande stad (1927), börjar med ett mäktigt anslag: Vår Herre kallar diktaren till sin tjänst. Bilden är hämtad från kyrkklockornas kallelse till mobilisering 1914; Gullberg upplevde det som 16-åring. Nu rör vår Herre klockorna i diktarens själ till kamp för ”det rike som ingen har sett och ingen kan se”. Men Lotta Olsson kan berätta att debutboken möttes med oförståelse. Recensenten i Dagens Nyheter skrev: ”Det hela gör ett trasigt intryck… Här går vägarna i sicksack… man hittar ingen bestämd konstnärlig vilja.” Vad recensenten uppfattade som ”sicksack” var den gestaltning av den mänskliga tillvarons ambivalens, som ständigt finns närvarande hos Gullberg, de svängningar mellan djupt allvar och ironi, som kan rymmas i en och samma dikt.
Sven Stolpe har sagt: ”Det är med geniernas ögon vi ser.” Ett av dem är Hjalmar Gullberg.
Christian Braw är präst, teolog och författare