Dagens frågor
1994
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
DAGENS FRAGOR
NATTLIGA SKATTIHÖJNINGAR
I
valrörelsens fårsta duell mellan
statsministerkandidaterna anklagade Ingvar Carlsson den borgerliga regeringen får att ha höjt skattema får vanligt folk. En lite ovanlig anklagelse får att komma från det hållet,
kan tyckas. ·
Men Bildt replikerade och sade att
skattehöjningarna var ett resultat av krisuppgörelserna, som ju även socialdemokraterna var med om att utforma. statsministern kunde ha tillagt, att det räckte
med att Ingvar Carlsson och hans partikamrater vistades i kanslihusets korridorer n~gra enstaka nätter, får att en ”vanlig
metallare” skulle clka ut får en skattehöjning p~ 6.000 kronor.
Vi frågar oss: hur skall det d~ inte ~
får den ”vanlige metallaren” om Ingvar
Carlsson & Co far permanent tillträde jag
dessa maktens boningar?
PC, CD och BMW
S
venska folket behöver nya mll
att sträva mot, 1950-talets duger
inte längre. Det hävdar Patrik
Engellau i en ny bok (se anmälan
i detta nummer). Han menar att det behövs n~t nytt efter WC, PV och TV.
Vad är det får fel p~ PC, CD och
BMW?
DAGINS CITAT
’Att överklassen kunde välja
friskolor i ett socialdemokratiskt Sverige var och blir
oundvikligt, men medelklassen och arbetarklassen ska ~ i den
enhetliga svenska kommunalskolan.”
Nalin Baksi, riksdagskandidat får socialdemokraterna i Stockholm, i Dagens
Nyheter den 2 maj. Tidningens reporter
refererar också i anslutning till intervjun
Baksis syn p~ föräldraskap:
”Kommer hon in i Riksdagen ska hon
bekämpa friskoloma med näbbar och
SvENsK TIOsKRIFT 145
klor – hon kan inte forstå varfor foräldrarna ska ha den makten över sina
barns framtid.”
DUBBIL OTUR
A
Ila är ense om att arbetslösheten i Sverige är for stor.
Regeringens lösning är att
skapa forutsättningar att
driva foretag och nyanställa personal. Socialisterna är övertygade om att en stor
offentlig sektor är vad som behövs.
Att socialdemokraterna beslutat sig for
att årets stora valfråga är arbetslösheten
kan ingen ha undgått att märka.
LO investerade i en vårkampanj med
stora affischer över hela landet. Överallt
mötte budskap som ”I borgerlighetens
Sverige kan man välja mellan arbetslöshet”.
Det hela blev dock något svårforstå-
eligt då arbetsformedlingen samtidigt på
affischtavlan intill uppmanade foretagen
att inte begära mer övertid av de anställda
utan i stället nyanställa for att möta den
ökade efterfrågan.
Samrna otur hade LO då de hängde ut
en banderoll på LO-borgen vid Norra
Bantorget i Stockholrn for att åskadliggöra den borgerliga regeringens formenta oformåga att bemästra arbetslösheten. På denna skulle man utmärka hur arbetslösheten forändrades månad efter
månad fram till valet i september.
Sedan början av året har den öppna
arbetslösheten i Sverige minskat med 80
000 personer och industrins orderingång
ökar.
Banderollen på LO-borgen har forsvunnit.
KONSIRVATIVA LIBIRALIR
A
tt skolpengen är en nagel i
ögat på socialdemokraterna
forvånar ingen. Blotta tanken att foräldrar och elever
numera har rätt att välja skola oberoende
av familjens ekonomi är en styggelse for
varje sann socialist.
Att folkpartiet liberalerna – som är
översvallande positiva till skolpengen –
jagar de fristående skolor som tar ut en
avgift for att fl verksamheten att gå runt
är däremot svårt att forstå.
De avgifter några av friskolorna tar ut i
dag är väsentligt lägre än vad foräldrarna
betalar for en daghemsplats.
Vid valet 1991 fanns det 18 fristående
skolor i Stockholrn. Till hösten är de 39
som bland annat erbjuder alternativ pedagogik, mer undervisning i olika språk, i
musik eller i andra konstnärliga ämnen.
Om alla stockholmsbarn i fristående skolor skulle gå i kommunala skolor i stället
skulle stadens kostnader öka med 25 miljoner. Omvänt skulle det bli 400 miljoner billigare for Stockholrn om alla elever
gick i fristående skolor. Dessa flr nämligen endast 85 procent av den genomsnittliga kostnaden for en elev på respektive stadium.
146 SVENSK TIDSKiliFT
De fristående skoloma har däremot
kostnader som de kommunala inte har då
de miste betala moms och pensioner till
lärarna.
Köerna till dessa skolor är i allmänhet
långa. Föräldrarna har tydligen inget
emot att betala en mindre avgift for att
deras barn skall fa gå i den skola familjen
önskar.
Är det liberalt att hindra foräldrarnas
valfrihet?
KONSTIN ATT ANVÄNDA
STATISTIK
S
KTF – Sveriges Kommunaltjänstemannaforhund – har ägnat mycken möda åt att bevisa
att nedrustning pigår inom
bland annat skola och barnomsorg.
40 kommuner har intenjuats om planerade besparingar i ir. Detta har omräknats att gälla for hela landet. SKTF har då
tltt fram en genomsnittlig besparing pi
1.500 kronor per skolelev och 2.700 kronor per barn inom barnomsorgen.
Nigra kommuner tar stå i skarnvcln pi
grund av sina stora besparingar. Inte helt
förvinande iterfinns Haninge bland dem.
Besparingarna inom denna kommun
torde dock ha tungt vägande skäl.
Säger di siffrorna nigot om resultatet
av undervisningen eller kvaliteten i barnomsorgen? Naturligtvis inte di ingen vet
från vilken nivi man sparat, vad man sparat pi etc.
En lösryckt siffra som inte sätts i relation till nigot är ju helt ointressant.
Syftet med SKTF:s rapporter tycks
inte vara att ge kommunerna tips om hur
effektiviteten kan höjas utan att kvaliteten sjunker.
SvENsK TJOsKRIFT 147
NATTLIGA SKATTIHÖJNINGAR
I
valrörelsens fårsta duell mellan
statsministerkandidaterna anklagade Ingvar Carlsson den borgerliga regeringen får att ha höjt skattema får vanligt folk. En lite ovanlig anklagelse får att komma från det hållet,
kan tyckas. ·
Men Bildt replikerade och sade att
skattehöjningarna var ett resultat av krisuppgörelserna, som ju även socialdemokraterna var med om att utforma. statsministern kunde ha tillagt, att det räckte
med att Ingvar Carlsson och hans partikamrater vistades i kanslihusets korridorer n~gra enstaka nätter, får att en ”vanlig
metallare” skulle clka ut får en skattehöjning p~ 6.000 kronor.
Vi frågar oss: hur skall det d~ inte ~
får den ”vanlige metallaren” om Ingvar
Carlsson & Co far permanent tillträde jag
dessa maktens boningar?
PC, CD och BMW
S
venska folket behöver nya mll
att sträva mot, 1950-talets duger
inte längre. Det hävdar Patrik
Engellau i en ny bok (se anmälan
i detta nummer). Han menar att det behövs n~t nytt efter WC, PV och TV.
Vad är det får fel p~ PC, CD och
BMW?
DAGINS CITAT
’Att överklassen kunde välja
friskolor i ett socialdemokratiskt Sverige var och blir
oundvikligt, men medelklassen och arbetarklassen ska ~ i den
enhetliga svenska kommunalskolan.”
Nalin Baksi, riksdagskandidat får socialdemokraterna i Stockholm, i Dagens
Nyheter den 2 maj. Tidningens reporter
refererar också i anslutning till intervjun
Baksis syn p~ föräldraskap:
”Kommer hon in i Riksdagen ska hon
bekämpa friskoloma med näbbar och
SvENsK TIOsKRIFT 145
klor – hon kan inte forstå varfor foräldrarna ska ha den makten över sina
barns framtid.”
DUBBIL OTUR
A
Ila är ense om att arbetslösheten i Sverige är for stor.
Regeringens lösning är att
skapa forutsättningar att
driva foretag och nyanställa personal. Socialisterna är övertygade om att en stor
offentlig sektor är vad som behövs.
Att socialdemokraterna beslutat sig for
att årets stora valfråga är arbetslösheten
kan ingen ha undgått att märka.
LO investerade i en vårkampanj med
stora affischer över hela landet. Överallt
mötte budskap som ”I borgerlighetens
Sverige kan man välja mellan arbetslöshet”.
Det hela blev dock något svårforstå-
eligt då arbetsformedlingen samtidigt på
affischtavlan intill uppmanade foretagen
att inte begära mer övertid av de anställda
utan i stället nyanställa for att möta den
ökade efterfrågan.
Samrna otur hade LO då de hängde ut
en banderoll på LO-borgen vid Norra
Bantorget i Stockholrn for att åskadliggöra den borgerliga regeringens formenta oformåga att bemästra arbetslösheten. På denna skulle man utmärka hur arbetslösheten forändrades månad efter
månad fram till valet i september.
Sedan början av året har den öppna
arbetslösheten i Sverige minskat med 80
000 personer och industrins orderingång
ökar.
Banderollen på LO-borgen har forsvunnit.
KONSIRVATIVA LIBIRALIR
A
tt skolpengen är en nagel i
ögat på socialdemokraterna
forvånar ingen. Blotta tanken att foräldrar och elever
numera har rätt att välja skola oberoende
av familjens ekonomi är en styggelse for
varje sann socialist.
Att folkpartiet liberalerna – som är
översvallande positiva till skolpengen –
jagar de fristående skolor som tar ut en
avgift for att fl verksamheten att gå runt
är däremot svårt att forstå.
De avgifter några av friskolorna tar ut i
dag är väsentligt lägre än vad foräldrarna
betalar for en daghemsplats.
Vid valet 1991 fanns det 18 fristående
skolor i Stockholrn. Till hösten är de 39
som bland annat erbjuder alternativ pedagogik, mer undervisning i olika språk, i
musik eller i andra konstnärliga ämnen.
Om alla stockholmsbarn i fristående skolor skulle gå i kommunala skolor i stället
skulle stadens kostnader öka med 25 miljoner. Omvänt skulle det bli 400 miljoner billigare for Stockholrn om alla elever
gick i fristående skolor. Dessa flr nämligen endast 85 procent av den genomsnittliga kostnaden for en elev på respektive stadium.
146 SVENSK TIDSKiliFT
De fristående skoloma har däremot
kostnader som de kommunala inte har då
de miste betala moms och pensioner till
lärarna.
Köerna till dessa skolor är i allmänhet
långa. Föräldrarna har tydligen inget
emot att betala en mindre avgift for att
deras barn skall fa gå i den skola familjen
önskar.
Är det liberalt att hindra foräldrarnas
valfrihet?
KONSTIN ATT ANVÄNDA
STATISTIK
S
KTF – Sveriges Kommunaltjänstemannaforhund – har ägnat mycken möda åt att bevisa
att nedrustning pigår inom
bland annat skola och barnomsorg.
40 kommuner har intenjuats om planerade besparingar i ir. Detta har omräknats att gälla for hela landet. SKTF har då
tltt fram en genomsnittlig besparing pi
1.500 kronor per skolelev och 2.700 kronor per barn inom barnomsorgen.
Nigra kommuner tar stå i skarnvcln pi
grund av sina stora besparingar. Inte helt
förvinande iterfinns Haninge bland dem.
Besparingarna inom denna kommun
torde dock ha tungt vägande skäl.
Säger di siffrorna nigot om resultatet
av undervisningen eller kvaliteten i barnomsorgen? Naturligtvis inte di ingen vet
från vilken nivi man sparat, vad man sparat pi etc.
En lösryckt siffra som inte sätts i relation till nigot är ju helt ointressant.
Syftet med SKTF:s rapporter tycks
inte vara att ge kommunerna tips om hur
effektiviteten kan höjas utan att kvaliteten sjunker.
SvENsK TJOsKRIFT 147