Dags att fatta beslut om medlemskap i Stratcom
Genom ett svenskt medlemskap i Natos kommunikationscentrum, Stratcom, skulle vi kunna bli bättre på att motverka desinformation. Från regeringens sida sade man i höstas att samarbetet ska stärkas, men sedan dess har inte mycket hänt, skriver Hans Wallmark.
Lögnen och faktaförfalskningen undergräver och fräter. Den psykologiska krigföringen är ett allt mer effektivt vapen för att genom desinformation skapa oro och destabilisera såväl samhällen som stater. Därför var det glädjande när försvarsminister Peter Hultqvist i oktober berättade att Sverige skulle stärka samarbetet med Natos center för strategisk kommunikation (Stratcom) placerat i Riga. Sedan dess har inte mycket hänt. Försvarsministern kan trots återkommande frågor inte ge något svar när samarbetet ska formaliseras och regeringspartnern MP ställer sig tveksam till samarbetet.
När Krim annekterades 2014 kunde vi se hur Ryssland med hjälp av informationskrigföring lyckades skapa tveksamhet kring den ryska inblandningen. Det bidrog till att omvärlden var sen att reagera mot vad som hände. Ryssland anser att informationskrigföringen är så pass viktig att man i sin militärdoktrin har definierat den som den fjärde arenan för krigföring vid sidan av mark, sjö och luft. Även Isil/Daesh använder sig av psykologisk krigföring för att skapa stöd och ingjuta fruktan.
Ett sätt att stärka den svenska kompetensen på området är att gå med i Natos kommunikationscentrum, Stratcom. Genom ett svenskt medlemskap skulle vi dels kunna stärka den egna kompetensen och dels tillsammans med andra bli bättre på att identifiera och motverka informationskampanjer och desinformation som riktas mot Sverige och våra allierade.
De positiva signalerna från försvarsdepartementet i höstas har däremot inte resulterat i någon konkret handling. Frågan om Stratcom uppges beredas. Och nu är det februari. Miljöpartiets försvarspolitiska talesperson Jakop Dalunde har för sin del sagt att han hellre ser att Sverige samarbetar med EU istället för Nato när det gäller det psykologiska försvaret.
Miljöpartiets ovilja att samarbeta med Nato om det psykologiska försvaret ligger i linje med andra ställningstaganden som partiet har gjort. Flera MP-ledamöter har tidigare reserverat sig mot försvarsuppgörelsen. Bara för några dagar sedan uttalade MPs utrikespolitiska talesperson Valter Mutt i Proletären om samarbetet med Nato där han sa att värdlandsavtalet med Nato skulle öka risken att vårt territorium skulle kunna användas som utgångspunkt för Natoanfall mot andra länder.
Slitningar i regeringskretsen mellan S och MP får inte gå ut över strategiskt viktiga beslut som exempelvis att Sverige går med i Natos kommunikationscentrum. Att Miljöpartiet bromsar riskerar att Sverige tappar fart i arbetet med att stärka den svenska försvarsförmågan i en osäker tid. Det är dags att fatta beslut – i enlighet med vad försvarsministern sade sig vilja redan i oktober!
Hans Wallmark är riksdagsledamot och försvarspolitisk talesperson (M).