Danne Nordling; Makten och Machiavelli
1987
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
DANNE NORDLING:
Makten och Machiavelli
D
en politiskamaktens grundvalarär
inte självklara. I Sverige har vi
länge undvikit att diskutera de
fundamentala politiska frågorna. Det är
därför desto mera välkommet att Anders
Ehnmark nu utkommit med en bok om
Nieola Machiavelli. Denna essä kan förhoppningsvis ses som början till något
mycket större än problematiken kring
kuppmakarnas eller rebellernas maktövertagande i äldre tiders småstater eller
dagens u-länder.
Anders Ehnmark: Maktens hemligheter.
En essä om Machiavelli. Norstedts 1986
Som bekant är den vanligaste tolkningen
av Machiavelli (1469-1527) att han gav
råd till en blivande furste hur denne effektivast skulle erövra och behålla den politiska makten. För att erövra makten får
inte något vara främmande för fursteaspiranten: intriger, våld, korruption, förräderi, lönnmord, list och lögner. För att behålla makten bör fursten placera sina åtgärder någonstans i mitten av intervallet
att vara fruktad men inte hatad av undersåtarna.
En annan tolkningstradition går ut på
att Machiavelli är en sanningssägare och
att han avslöjar maktsträvarnas teknik.
Om målen är bra eller ej lämnas därhän
men Machiavelli anses stå på folkets sida
mot tyrannerna. I modern tappning går
detta synsätt f ö igen i Edward Luttwaks
bok ”Statskupp – En praktisk handbok”
från 1968. statskuppens demokrat~sering
skulle vara ett intresse för varje liberalt
tänkande indbid.
En tredje aspekt på Machiavelli som
Ehnmark först på senare år kommit fram
till är skillnaden mellan befrielse och frihet. Exemplet Polen visar enligt Ehnmark
att 1900-talssocialismen tagit slut. Får
man tro Machiavelli kommer nya revolutionärer att ta makten i ett evigt kretslopp.
Frihetens framtid förefaller förvisso dyster, men rimligtvis borde det finnas ett
hopp kvar om maktsträvarnas cykliska
kretslopp kan brytas.
”Detfinns ingen annan rätt än den makten gör – annars bara tänkt rätt, obeväpnade profetors rätt”, skriver Ehnmark
om Machiavelli. Detta har full relevans i
dagens utvecklade samhälle där vi bara
behöver exkludera de mera våldsamma
delarna av Machiavelli. ”Politiken är krigets fortsättning med andra medel” är
Ehnmarks turnering av Machlavellis
tankegångar i ”Om krigskonsten”. På den
tiden var politik ett spel med symboler,
som måste kunna lösas in i våld, i analogi
med sedlar som löstes in i guld. Slutsatsen,
som ligger i det faktum att guldmyntfoten i
dag är avskaffad, drar dock inte Ehnmark.
Pappersmyntfot och demokrati kan
fungera utan att det betyder att Machiavelli är obsolet. Finns det någon annan
legitimitet för majoritetens rätt än devisen
”makt är rätt”? Fortfarande gäller
Machlavellis påpekande om glömskan
som den faktor som skapar varaktig legitimitet. ”Först då minnetavhur maktenskapades har bleknat, kan staten få stadgan
hos en legitim stat”, skriver Ehnmark.
Dagens politiska system i Sverige medger att den som behärskar sin Machiavelli
också kan erövraoch behålla makten. Men
problemet som varken Machiavelli,
Ehnmark eller de svenska grundlagsfäderna kunde bli kvitt kvarstår: varför skullede
som är mest machiavelliska också vara de
som borde styra över andra människor?
Ehnmarks bok är (m uppfordran till
141
principiellt politiskt tänkande. Den re- rade läsare – särskilt på den borgerliga
kommenderas till alla ideologiskt intresse- sidan.
ÅRSSAMMANKOMST
Föreningen Svensk Tidskrifts Vänners
årssannnnankonnst
tisdagen den 12 maj 1987 kl 18.15
Läkaresällskapet, Klara Östra Kyrkogata 10,
Stockholm
• Redogörelse för Svensk Tidskrifts verksamhet
• Middag
• Föredrag av Hans L Zetterberg
Anmälan per telefon 08-67 59 55
Makten och Machiavelli
D
en politiskamaktens grundvalarär
inte självklara. I Sverige har vi
länge undvikit att diskutera de
fundamentala politiska frågorna. Det är
därför desto mera välkommet att Anders
Ehnmark nu utkommit med en bok om
Nieola Machiavelli. Denna essä kan förhoppningsvis ses som början till något
mycket större än problematiken kring
kuppmakarnas eller rebellernas maktövertagande i äldre tiders småstater eller
dagens u-länder.
Anders Ehnmark: Maktens hemligheter.
En essä om Machiavelli. Norstedts 1986
Som bekant är den vanligaste tolkningen
av Machiavelli (1469-1527) att han gav
råd till en blivande furste hur denne effektivast skulle erövra och behålla den politiska makten. För att erövra makten får
inte något vara främmande för fursteaspiranten: intriger, våld, korruption, förräderi, lönnmord, list och lögner. För att behålla makten bör fursten placera sina åtgärder någonstans i mitten av intervallet
att vara fruktad men inte hatad av undersåtarna.
En annan tolkningstradition går ut på
att Machiavelli är en sanningssägare och
att han avslöjar maktsträvarnas teknik.
Om målen är bra eller ej lämnas därhän
men Machiavelli anses stå på folkets sida
mot tyrannerna. I modern tappning går
detta synsätt f ö igen i Edward Luttwaks
bok ”Statskupp – En praktisk handbok”
från 1968. statskuppens demokrat~sering
skulle vara ett intresse för varje liberalt
tänkande indbid.
En tredje aspekt på Machiavelli som
Ehnmark först på senare år kommit fram
till är skillnaden mellan befrielse och frihet. Exemplet Polen visar enligt Ehnmark
att 1900-talssocialismen tagit slut. Får
man tro Machiavelli kommer nya revolutionärer att ta makten i ett evigt kretslopp.
Frihetens framtid förefaller förvisso dyster, men rimligtvis borde det finnas ett
hopp kvar om maktsträvarnas cykliska
kretslopp kan brytas.
”Detfinns ingen annan rätt än den makten gör – annars bara tänkt rätt, obeväpnade profetors rätt”, skriver Ehnmark
om Machiavelli. Detta har full relevans i
dagens utvecklade samhälle där vi bara
behöver exkludera de mera våldsamma
delarna av Machiavelli. ”Politiken är krigets fortsättning med andra medel” är
Ehnmarks turnering av Machlavellis
tankegångar i ”Om krigskonsten”. På den
tiden var politik ett spel med symboler,
som måste kunna lösas in i våld, i analogi
med sedlar som löstes in i guld. Slutsatsen,
som ligger i det faktum att guldmyntfoten i
dag är avskaffad, drar dock inte Ehnmark.
Pappersmyntfot och demokrati kan
fungera utan att det betyder att Machiavelli är obsolet. Finns det någon annan
legitimitet för majoritetens rätt än devisen
”makt är rätt”? Fortfarande gäller
Machlavellis påpekande om glömskan
som den faktor som skapar varaktig legitimitet. ”Först då minnetavhur maktenskapades har bleknat, kan staten få stadgan
hos en legitim stat”, skriver Ehnmark.
Dagens politiska system i Sverige medger att den som behärskar sin Machiavelli
också kan erövraoch behålla makten. Men
problemet som varken Machiavelli,
Ehnmark eller de svenska grundlagsfäderna kunde bli kvitt kvarstår: varför skullede
som är mest machiavelliska också vara de
som borde styra över andra människor?
Ehnmarks bok är (m uppfordran till
141
principiellt politiskt tänkande. Den re- rade läsare – särskilt på den borgerliga
kommenderas till alla ideologiskt intresse- sidan.
ÅRSSAMMANKOMST
Föreningen Svensk Tidskrifts Vänners
årssannnnankonnst
tisdagen den 12 maj 1987 kl 18.15
Läkaresällskapet, Klara Östra Kyrkogata 10,
Stockholm
• Redogörelse för Svensk Tidskrifts verksamhet
• Middag
• Föredrag av Hans L Zetterberg
Anmälan per telefon 08-67 59 55