Dansk politik inget för den klene
Dansk borgerlig politik präglas av maktkamper och söndring genom delning. Folketinget har idag sju borgerliga partier men det kan bli fler. Det kräver starka nerver, konstaterar Janerik Larsson.
Dansk Folkepartis ledare Kristian Thulesen Dahl utmanas nu öppet av en av dansk högerpolitiks verkliga profiler, Morten Messerschmidt.
I somras utsågs utmanaren till vice ordförande i partiet och i en nyutkommen reportagebok, ’Kong Kristian – mennesket, magten og faldet’, redovisas den pågående maktkampen i detalj.
Thulesen Dahl misslyckades i förra årets valkamp och enligt vad Berlingske och Politiken redovisat är boken fylld av detaljer om det undermineringsarbete som därefter inleddes.
Politikens chefredaktör Christian Jensen skriver om reportageboken att Kristian Thulesen Dahl i den framstår som en ballongförare som efterhand slänger ut sandsäckar för att ballongen och han själv ska hålla sig i luften.
Till bilden hör att ekobrottsmyndigheten fortsatt utreder den tidigare EU-parlamentarikern Messerschmidts hantering av EU-medel. Ett åtal kan inte uteslutas.
Problemen i Dansk folkeparti ,som tidigare gett stöd i folketinget till borgerliga regeringar, underlättar inte den pågående krisen i det borgerliga lägret.
Den socialdemokratiska minoritetsregeringen ledd av partiordförande Mette Frederiksen utmanas i praktiken inte av oppositionen.
Det största partiet, Venstre, befinner sig fortsatt i den kris som utlöstes av den tidigare partiledaren och statsministern Lars Løkke Rasmussen som i en intervjubok precis före valet ifjol argumenterade för ett regeringssamarbete med socialdemokraterna. Han menade att samarbetet i hans borgerliga regering varit destruktivt.
Spärrgränsen till folketinget är 2% och det har lett till att det nu finns fler borgerliga partier där än någonsin. De slåss om väljarstöd men knappast om regeringsmakten.
Nyligen kom Løkke Rasmussen med en memoarbok. I den lämnar han öppet för om han ska återvända till politiken. För vilket parti frågar man sig.
Hans efterträdare Jakob Ellemann-Jensen är ifrågasatt och sannolikheten är stor att Danmark länge än får behålla sin starka socialdemokratiska statsminister. I Danmark är det enbart statsministern som kan utlysa nyval vilket innebär att ett sådant ska hållas senast fyra år efter valet 5 juni 2019.
En fråga är hur många borgerliga partier som kommer att ställa upp i nästa val.
Häromdagen presenterade sig ett nytt parti: Det Demokratiske Parti lett av Peter Hjorth. Han var i senaste valet kandidat för ”Partiet Klaus Riskær Pedersen”, som i dag heter ”Borgerlisten”. 2019 fick partiet 0,8% av rösterna.
Det nya partiet utlovar att man ska utveckla Grönland, skapa världens mest innovativa miljö i Danmark samt ge medborgarna gratis välfärdstjänster samt högre och tidigare pension.
I förra valet fick de båda borgerliga extrempartierna Nye Borgerlige lett av Pernille Vermund 2,4% och den från Sverige nyligen kände koranbrännaren Rasmus Paludans ”Stram kurs” 1,8%.
Dansk borgerlig politik kräver ledare med starka nerver…
Janerik Larsson är senior advisor för Stiftelsen Fritt Näringsliv