Därför är en global bolagsskatt en dålig idé

G7-länderna kom förra helgen överens om nya skatteregler som bland annat innebär en global miniminivå på bolagsskatt på 15 procent. Om detta skattesystem blir verklighet kommer det medföra en mängd problem, skriver Johannes Nathell.

Nyligen uppgav G7-länderna att de nått en överenskommelse rörande nya regler för hur multinationella företag ska beskattas. Bland annat innebär detta en global minimiskatt på bolagsvinster på 15%. Målet är att motverka skatteplanering och göra skattesystemet mer rättvist. De nya reglerna är dock allt annat än rättvisa och skulle medföra stora problem för Sverige såväl som för företag och länder världen över.  

TiIl att börja med kommer förslaget bidra till höjda bolagsskatter vilket vore skadligt för tillväxten framöver. Enligt OECD är nämligen bolagsskatten den mest skadliga skatten för tillväxten. Anledningen är att den minskar incitamenten för sparande och gör färre investeringar lönsamma. Därtill finns det bred forskning som visar att höjd bolagsskatt inte i första hand betalas av företagen utan istället av de anställda genom lägre löner och av konsumenterna genom högre priser.

Ett av syftena med det nya skattesystemet är att förflytta beskattningsrätten till länder där konsumtionen sker istället för där produktionen sker. Det är ett steg i helt fel riktning då det ger innovativa företag incitament att flytta sina kostnader för forskning och utveckling samt sin produktion dit försäljningen sker. För Sveriges del som exporterar en stor del av värdet som skapas här innebär det att lönsamma svenska startups skulle flytta till exempelvis USA eller Tyskland. Det vore dåligt för investeringar, vår konkurrenskraft och för tillväxten. 

Det nya skattesystemet riskerar att leda till en omfördelning av beskattningsrätten och skatteintäkter från små öppna länder med hög export till stora länder med stora marknader. Enligt en rapport från tankesmedjan ECIPE skulle ett förslag på en global minimiskatt leda till en omfördelning av kapital från frihandelsvänliga länder till länder som presterar betydligt sämre i termer av ekonomisk frihet och rättssäkerhet. Detta underminerar små länders attraktionskraft på den globala marknaden och eliminerar deras potentiella konkurrensfördelar. Med andra ord tyder mycket på att en global minimiskatt inte kommer leda till att utvecklingsländer får en större del av världens skatteinkomster, tvärtom är det de stora industriländerna som kommer tjäna på det.

Det huvudsakliga syftet med den globala minimiskatten är att stoppa det man kallar “aggressiv skatteplanering”. Det är därför relevant att ställa frågan i vilken utsträckning detta faktiskt sker. Världens länder ska enligt förespråkarna gå miste om 100-240 miljarder USD årligen vilket kan låta som mycket pengar, men det motsvarar alltså bara mellan 4-10% av de globala bolagsskatteintäkterna. Vidare utgör bolagsskatteintäkterna endast motsvarande 2 – 4% av BNP globalt och har gjort så de senaste 20 åren. I sammanhanget är det alltså ytterst små summor som förflyttas till skatteparadis. Att världens ledande ekonomier lägger så mycket arbete på att åtgärda något som i själva verket inte är ett stort problem är oroande. Särskilt när de förväntade vinsterna globalt, 100 miljarder USD årligen i bästa fall, är relativt små i sammanhanget.   

Utöver dessa problem kommer de nya reglerna öka kostnadsbördan för företag och bidra till att ett redan snårigt system blir än mer komplicerat. Dessvärre tyder det mesta på dessa regler, eller liknande, kommer gå igenom och införas på sikt. Arbetet framöver handlar därför om skademinimering, och förhoppningsvis kan Magdalena Andersson motarbeta överenskommelsen och förhindra att de allra skadligaste förslagen blir verklighet.   

Johannes Nathell är skattepolitisk sekreterare för Fria moderata studentförbundet