Demokratiunderskottet

Hur engagerar vi fler i demokratin? Hur får vi de som inte brukar delta i debatten och göra sin röst hörd att känna att det är meningsfullt att faktiskt göra det? Diskussionen om dessa frågor pågår ständigt på alla nivåer, men ofta på falska premisser. Det är inte fler demokratiprojekt vi behöver – utan mer demokrati, skriver Mats Fält.

Inte sällan slutar funderingarna på lokal nivå med mer eller mindre konstgjorda projekt. Projekt som försöker ge tillbaka en del av den makt som medborgarna saknar bakvägen. Istället för att sänka skatten, privatisera olika verksamheter och öka valfriheten införs kulturpeng eller organiseras brukarråd. Ungdomsråd är ett annat populärt exempel. Där är utgångspunkten lite annorlunda eftersom många ungdomar saknar rösträtt, men resultatet blir ofta tämligen misslyckat. Eftersom den representativa demokratin inte helt bör köras över och politikerna sällan vill släppa taget slutar det normalt med modeller för låtsasinflytande som få är intresserade av.

Den naturliga lösningen borde vara att montera ned de delar av vår offentliga sektor som inte behöver styras politiskt eller finansieras med skatter. Då blir det plötsligt lättare för politikerna att verkligen kontrollera det de ansvarar för och lättare för medborgarna att föra en dialog om de frågor där politiken har en naturlig roll. Dessutom skulle kunskapsgapet mellan politikerna och deras väljare krympa.

Samtidigt borde vi ge mer utrymme åt den politiska debatt som faktiskt redan idag intresserar ganska många – den debatt som är en självklar del av varje valrörelse. En viktig anledning till att vi har en ständig debatt om att engagera fler är att vi är ett av de länder som har längst tid mellan allmänna val. I Sverige röstar vi bara en dag vart fjärde år på alla tre nivåer: kommun, region och riksdag. Valen till Europaparlamentet tillkommer men de infaller bara vart femte år, engagerar inte lika många och präglas av en konstig blandning av europeiska och nationella frågor.

Om fler val är en bra modell för partiorganisationerna är mindre väsentligt. Mer demokrati och debatt borde inte vara negativt men visst blir det mer organisatoriskt komplicerat att samordna valrörelser som infaller varje år i någon del av landet. Svenska partier borde dock inte ha svårare än kollegorna i andra demokratier att hantera en situation där val är en naturlig del av vardagen.

Om vi var ett mer normalt land med val vart annat eller vart tredje år, helst även uppdelat på olika delar av landet, skulle vi inte behöva ägna lika mycket energi på konstgjorda demokratiprojekt. Då skulle Sverige med jämna mellanrum ha val i olika landsdelar som ständigt skulle ge bränsle åt debatten, på alla nivåer. Om man särar på riksdags-, region- och kommunalval får inte den nationella debatten samma dominerande ställning – även lokala frågor kan ta plats och spela en viktig roll för resultatet.

Så skulle vi på riktigt kunna stärka demokratin och engagera fler i debatten. Utan att hitta på ett enda nytt demokratiprojekt.

Mats Fält (M) är förtroendevald i Tyresö kommun