Den fortsatta kampen mot korruption

Segrar är ofta svåruppnådda när det gäller kampen mot korruption. Därför kan det vara lockande att vid sådana segrar, som vi under början av året har sett i bland annat Rumänien, njuta av stunden och konstatera att korruption är på tillbakagång. Men detta är ett fundamentalt misstag som vi inte har råd att begå menar Margareta Cederfelt, korruptionsarbetet är lika viktigt i medvind som i motvind.

Kampen mot korruption kan inte bara föras av politiker om vi ska lyckas med att hantera problemet. Korruption är särskilt svårt att handskas med då det ofta inte räcker med att korruption är rättsligt fel, det måste också anses vara fullständigt amoraliskt. På vissa håll kan detta innebära att en förändring av normer och värderingar bör ske. Det kan endast låta sig göras genom hårt arbete av vardagshjältar i samhällets alla delar. Här har vi alla en roll att spela. Ofta krävs det mod för att stå emot korrupta händelseförlopp, men det är möjligt att bekämpa korruption.

I Bukarest tog 600 000 medborgare till gatorna, vilket utgjorde de största politiska demonstrationerna i Rumänien sedan kommunismens fall. Rumänerna gav oss ett ansikte på den i övrigt något abstrakta frågan om korruption. Här fick vi se ett fall där det inte var några oklara uppgörelser bakom stängda dörrar som ledde till protester utan ett uppenbart försök från de politiska ledarna att ge sina kollegor ett fripass till att ta emot mutor. När allt var sagt och gjort fick hela Europa en viktig påminnelse om precis hur kraftfullt det kan vara när människor, i fredliga protester, tar ställning mot den korruption som drabbar dem. För när det gäller korruption är de stora förlorarna alltid dem som politiker ska jobba för, nämligen folket.

Korruption påverkar samhällets alla delar negativt. Det kan handla om korruption på hög nivå, där fiffel sker med offentliga medel, såväl som mer vardagliga former av korruption som att föräldrar behöver muta statligt anställda för att få den service som deras barn har rätt till. Eftersom korruptionen kan infektera alla nivåer är det logiskt att arbetet för att förhindra det måste vara en del i alla projekt. På samma sätt är det viktigt att bära med sig att korruption påverkar människor lika oavsett kön, social ställning och så vidare. Dessa perspektiv är av yttersta vikt att bära med sig om antikorruptionsarbete ska ha effekt.

Trots att Sverige har ett utvecklat rättsligt system och mycket goda förutsättningar för att både förhindra och hantera korruption är arbetet inte enkelt. Jag vet att korruptionsförhindrande åtgärder är ett notoriskt komplext område med ett nästintill ofantligt antal aspekter. Som är fallet med många problem inom politiken uppenbarar sig dessvärre inget självklart svar.

I Sverige upplever vi inte utbredd korruption, vilket avspeglas i bland annat Transparency internationals årliga korruptionsindex. Detta betyder dock inte att vi är oberörda vad gäller korruption. Om vi vidgar vyerna lite kan vi se att olika former av partiskhet, favorisering, eller jäv kan göra stor skada. Forskning visar att bara misstanken om att saker gått till på tvivelaktigt sätt allvarligt kan skada människors tillit till politiken och samhället. Detta är högst aktuellt med den växande populismen och spridning av missvisande information. Vikten av öppenhet och transparens blir därmed oerhört central för att var och en själva ska få möjlighet att se hur saker och ting går till.

Det är helt enkelt inte ett rimligt alternativ att nöja sig, vi kan alltid göra mer för att öka transparensen och bekämpa korruption. Vi måste se till att vi kontinuerligt arbetar mot att minska korruption så att det inte får utrymme att växa sig till ett ohållbart problem. Genom att göra det ger vi istället demokratin, rättigheter, rättssystemet och vårt samhälle i stort utrymme att blomstra.

Under det gångna året har jag, som ledamot i Organisationen för Säkerhet och Samarbete i Europas parlamentariska församling (OSSE PA), lagt fram ett förslag som syftade till att motverka korruption genom internationellt samarbete och ett vidgat antikorruptionsarbete. Tre gånger om året sammanträder över 300 parlamentariker från OSSE PA:s 57 medlemsländer från Nordamerika, Europa och Centralasien för utbyte och debatt kring politik och säkerhet, ekonomi, miljön och mänskliga rättigheter. Församlingen är ett viktigt forum när det gäller att uppmuntra till samarbete kring anti-korruptionsarbete. I en globaliserad värld där kriminalitet och korruption inte länge är rent landspecifikt är detta samarbete oerhört viktigt.

Ett led i det internationella samarbetet, som min resolution uppmanar till, handlar om att följa de spår som elektroniska överföringar av pengar lämnar. Dessa spår går ofta över landsgränser vilket givetvis medför att samarbete mellan länder blir ett vitalt led i att få fast förbrytarna. Förhoppningen är att OSSE:s medlemsstater ska kunna hjälpa varandra att återta de medel som genererats på korrupt vis. Därefter ska det vara möjligt att väcka åtal mot de banker som bistår i undangömningen av illegala tillgångar. Korruptionen måste utredas och de ansvariga få straffen som de förtjänar, något annat vore orimligt och helt oacceptabelt.

Samarbete mellan länder, civilsamhälle, företagsvärlden, forskningsvärlden, och inte minst media är fantastiskt viktigt. När vi arbetar tillsammans kan vi skapa det konsensus kring nolltolerans av korruption som är så viktig. Det är inte ett enkelt arbete men vi har alla ett ansvar att utifrån våra möjligheter och förutsättningar göra vårt yttersta för att bekämpa korruption.

I ett framtida perspektiv ser jag framför mig ökat internationellt samarbete för kunskapsutbyte. Genom att dela och främja goda exempel påminns vi om att framsteg sker. Det är möjligt att sätta stopp för korruption!

Margareta Cederfelt är riksdagsledamot (M) och vice ordförande i den svenska delegationen till Organisationen för säkerhet o samarbete i Europa (OSSE)