Den Sociala Pelaren: Ett europeiskt självmål

Läs mer om vår serie om den Sociala Pelaren

EU-mötet i Göteborg om den Sociala pelaren var en snedtänkt reaktion på den politiska utveckling som i västvärlden bland annat resulterade i Brexit, menar Örjan Hultåker.

Direkt efter den brittiska folkomröstningen reagerade bland andra statsminister Stefan Löfven med strategin att EU måste göra mera för EU-medborgarna. Det var i linje med tidigare förslag från Socialdemokraterna och LO om ett socialt protokoll för ett socialt Europa.

Oberoende av om man vill välkomna en utveckling med en EU-politik för ett social Europa eller inte så är det en snedtänkt strategi för att stoppa den populism som resulterat i valet av Donald Trump som USA:s president eller som resulterat i populistiska valframgångar i flera europeiska länder.

I en globaliserad värld upplever många medborgare ett främlingskap i relation till centrala beslutsfattare som vill påverka hur de lever sina liv. Det gäller både påverkan från Bryssel och från Washington och ibland även från Stockholm.

På kort sikt kan det vinnas opinionsframgångar med ett möte som det i Göteborg om den Sociala pelaren om budskapet är att politikerna bryr sig.

Men på längre sikt riskerar arbetet med den Sociala pelaren att bli inte bara ett snedtänk utan även ett självmål som gynnar de populistiska krafter som initiativtagarna vill motverka. När förslagen om konkreta åtgärder presenteras är sannolikheten stor att åtminstone några populister i något av Europas hörn skall vinna framgångar genom att opponera.

Självmålet riskerar att föda ytterligare kritik mot etablissemanget långt från ”vanliga” människor.

Örjan Hultåker är docent och vetenskaplig ledare hos SKOP