Det kommer en tid efter coronakrisen

Sverige håller andan. Dödstalen ökar och sjukvården kämpar för att hinna med. Ekonomin har tvärnitat. Stora insatser krävs här och nu för att undvika katastrof. Samtidigt måste vi klara av att blicka framåt, skriver Alexandra Ivanov.

Coronakrisen har dragit in över Europa, världen och Sverige med full styrka. Över 1400 svenskar har dött i sviterna av viruset och många fler har förlorat en nära. Tiotusentals människor jobbar hårt i vården och omsorgen för att trycka tillbaka sjukdomen samtidigt som sjukvården är tungt belastad på flera håll.

Världen var inte rustad för att möta en pandemi. I en tid när liv värderas högt, var vi inte förberedda. Nu jobbar många väldigt hårt för att ta oss ur detta på bästa sätt. Än finns inga svar.

Konsekvenserna är oöverblickbara. Vi vet inte hur det kommer att påverka världen – nej, det enda vi vet är att den kommer att påverkas. Hela samhällen har stängt ner, och murar rests mellan människor och länder. Hälsosamma företag går i konkurs och varje dag försvinner fler jobb. För ett par veckor sedan arrangerade Nationalekonomiska föreningen ett mycket tankeväckande seminarium om “De ekonomiska konsekvenserna av Coronaviruset”.

Så, världen har fullt upp. Fokus riktas på att lösa den omedelbara krisen. Stoppa smittspridningen, stärka upp sjukvård och rädda ekonomin. Men vi får inte heller glömma bort att det kommer finnas en värld efter coronakrisen.

Den världen kommer att så annorlunda ut. De krafter som nu är i rullning, är av den magnitud att kontinentalplattor flyttas.

Andra har redan varit inne på detta. För snart tre veckor sedan skrev Fredrik Erixon och Björn Weigel i Timbros nätmagasin Smedjan att “Coronakrisen kan leda till något bättre”. Texten underströk på ett skickligt sätt att krisen framförallt är ett examensprov för AB Svenska Staten. 

PM Nilsson har skrivit flera texter i Dagens Industri med betoning på ekonomin – och varnat för att “Där staten går in går det fria näringslivet ut”. Nilsson varnar elegant – och för en liberal hjärtgripande – för att 2020-talet riskerar att domineras av krav på vinstbegränsningar, utdelningsstopp och utökat statligt ägande.

Även vänsterdebattörer har nosat upp detta. Vänsterpartiet tog tillfället i akt och föreslog häromdagen lite 70-tals socialisering på DN Debatt. Med långtgående förslag på omfattande statligt ägande. Fler och mer intellektuellt lockande förslag kommer att tas fram.

När krisen har dragit över, då kommer idéstriden. Hur ska Sverige – och Europa – se på statligt ägande? Är det globaliseringen som har misslyckats, eller är det staten? Vem ska äga produktionsmedlen?

I den striden måste alla som tror på globaliseringens värdekedjor stå redo, och som tror på marknadsekonomins värdeskapande krafter. Då är det bättre att göra som Finland och ta hand om beredskapen nu.

Alexandra Ivanov är politisk sakkunnig till Ulf Kristersson och tidigare ledarskribent