Dom i vänstern typ …
1996
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
GUNNAR FRÖROTH:
Dom l vänstern) typ…
E
rik Hörstadius,
obekväm socialdemokrat med KjellOlof Feldt som
styvfar, har gjort
något som kommer reta den
traditionalistiska falangen mom
socialdemokraterna. Han har skrivit
en bok om dem, och gett ut den på
Timbre.
Vi i vänstern, typ är en läsvärd
skildring av Det Stora Partiets inre
konvulsioner. Ett faktum som gör
boken intressant är att de närmaste
åren kan vara avgörande för
socialdemokratins fortsatta hegemoni
eller reducering. Under efterkrigstiden har partiet åtnjutit en unik
positition. Världens starkaste
socialdemokratiska parti med
världens starkaste fack och västvärldens största offentliga sektor i
ryggen…
Socialdemokratin skapade den
starka staten och med den ett helt
nytt väljarunderlag: en offentliganställd tjänstemannaklass. Där fanns
trygga jobb och pensioner att hämta.
Universiteten ställde om produktionen till att vid sidan av
Wallenbergsfårens ingenjörer försörja
offentliga sektorn med akademiker.
Den borgerliga basen av
privatanställda med insikter
marknadsekonomins funktionssätt
undergrävdes. Kommunisterna höll
man stången med hjälp av
utjämningspolitik
kommunist-retorik.
och
P åbörj ad reträtt
antiIdag, 1996, står socialdemokratin
klämd mellan ekonomiska realiteter
och sin politiska tradition. Under
Carlsson, Erlanders siste pöjk, har
reträtten påbörjats. Avregleringar av
valuta- och kapitalmarknad, EVmedlemskap, sänkta ersättningsnivåer
Vi i vä11stern, typ. Populi sm och traditionalism på 90-ta/et. Erik
Hörstadius, Timbro förlag, 1996.
SVENSK TIDSKR.IFT
i sociala försäkringar, privatiseringar
etc. Insikten om vilken politik som
krävs för att Sverige ska konuna
ikapp samtidens krav är dock inte
särskilt spridd utanför partihögkvarteret på Sveavägen.
Offentliganställda och fackföreträdare
mobiliserar mot den nya politiken.
Projektet slår tillbaka mot sm
skapare.
Hörstadius erbjuder en lättläst
inblick i vilka falanger som leder
kontrarevolutionen. Enstaka debattörer lustmördas. Hörstadius själv
tillhör dem som anser att en
modernisering måste till och han ger
epitetet ”återtågets dårar” åt dem
som tror att mer av 70-talets politik
är lösningen på Sveriges problem.
Hörstadius är pessimistisk om
partiets förmåga att anpassa sig till
den nya tiden. Han drar sanm1a
slutsats som undertecknad om Göran
Persson: skillnaden mellan honom
och Kenth Pettersson är att Persson
vill vrida tillbaka klockan
långsammare. Persson är ingen Blair,
45
han är en pragmatisk betongsosse.
Hörstadius tar i sin historieskrivning upp att socialdemokratin
ända sedan 1930-talet byggt mycket
av sin trovärdighet på att vara det
parti som klarar den fulla
sysselsättningen. Han går dock inte
vidare i analysen: vad händer i så fall
1998? Partiet går mot ett historiskt
nederlag. Deras standardknep, nya
BJÖRN JANSSON:
jobb i offentlig sektor, är inte ett
tillgängligt alternativ. Återstår alltså
att ge sig över på traditionellt
borgerlig mark och främja ny
sysselsättning i den privata sektorn.
De senaste åtgärderna inger en lätt
känsla av att betrakta en åsna i en
porslinsbutik. Höjda energiskatter,
återställd arbetsrätt, värnskatter och
tidigarelagd moms. Och sedan
forväntar de sig att fciretagama ska
leverera nya jobb. Obegåvat, typ.
Frågan är vad väljama kommer att
göra åt detta? Vänja s1g vid
arbetslösheten? Gå till vänster? Eller
rent av gå högerut, till partier som
har större trovärdighet när det
handlar om faretagarvänlig politik?
Tiden bär alla svar.
Krigsherre till sen reträtt
ietnamkriget engagerade i början
av sjuttiotalet
över en halv
miljon amenkanska soldater, men till vilken nytta?
Uppbackad av Kina och
Sovjetunionen segrade Nordvietnam. USA tvingades under
forödmjukande omständigheter
retirera. Över två decennier har
passerat men de av kriget skapade
såren är fortfarande klart framträdande i det amerikanska samhället.
Ännu idag ställs många frågor.
Helgade ändamålen medlen? Vilka
var ändamålen och varfor sådana
medel? I boken In retrospect: the
tragedy and lessons of Vietnam
analyserar Robert S. MeNamara –
USAs forsvarsminister 1961-68
under presidenterna John F.
Kennedy och Lyndon B. Johnssonhändelsefcirloppet. Utgående från
forfattarens unika perspektiv
presenteras, kommenteras och
kritiseras viktiga beslut. Läsaren
guidas, ackompanjerad av det kalla
krigets vinande vindar, till platser där
presidenter, rådgivare och militärer
resonerar och agerar. Vi möter
komplicerade problemställningar,
……………………………………………………………………
In retrospect: the tragedy and lesso u s of Vietnam. Robert S.
McNamara , Times Books, Random House In c. 1995 .
46 SVENSK TIDSKRIFT
tarvande handlingskraft, korrekthet
och intelligens av stressade, splittrade
och ofullkomliga beslutsfattare.
MeNamara söker inte rättfårdiga
tvivelaktiga beslut eller handlingar,
snarare tvärtom. Kunskapsmässiga
fcirsummelser och/eller andra
tillkortakommanden – vilka betecknas som många – lyfts fram och
begrundas. Tveklöst överraskar forfattarens öppenhet. Politiker, om
MeNamara ursäktar uttrycket,
erkänner vanligtvis ogärna hopp i
galen (krigs)-tunna.
Inget val
Författaren slår fast att kommumsmens expansionssträvanden
Asien och övriga världen var orsaken
Dom l vänstern) typ…
E
rik Hörstadius,
obekväm socialdemokrat med KjellOlof Feldt som
styvfar, har gjort
något som kommer reta den
traditionalistiska falangen mom
socialdemokraterna. Han har skrivit
en bok om dem, och gett ut den på
Timbre.
Vi i vänstern, typ är en läsvärd
skildring av Det Stora Partiets inre
konvulsioner. Ett faktum som gör
boken intressant är att de närmaste
åren kan vara avgörande för
socialdemokratins fortsatta hegemoni
eller reducering. Under efterkrigstiden har partiet åtnjutit en unik
positition. Världens starkaste
socialdemokratiska parti med
världens starkaste fack och västvärldens största offentliga sektor i
ryggen…
Socialdemokratin skapade den
starka staten och med den ett helt
nytt väljarunderlag: en offentliganställd tjänstemannaklass. Där fanns
trygga jobb och pensioner att hämta.
Universiteten ställde om produktionen till att vid sidan av
Wallenbergsfårens ingenjörer försörja
offentliga sektorn med akademiker.
Den borgerliga basen av
privatanställda med insikter
marknadsekonomins funktionssätt
undergrävdes. Kommunisterna höll
man stången med hjälp av
utjämningspolitik
kommunist-retorik.
och
P åbörj ad reträtt
antiIdag, 1996, står socialdemokratin
klämd mellan ekonomiska realiteter
och sin politiska tradition. Under
Carlsson, Erlanders siste pöjk, har
reträtten påbörjats. Avregleringar av
valuta- och kapitalmarknad, EVmedlemskap, sänkta ersättningsnivåer
Vi i vä11stern, typ. Populi sm och traditionalism på 90-ta/et. Erik
Hörstadius, Timbro förlag, 1996.
SVENSK TIDSKR.IFT
i sociala försäkringar, privatiseringar
etc. Insikten om vilken politik som
krävs för att Sverige ska konuna
ikapp samtidens krav är dock inte
särskilt spridd utanför partihögkvarteret på Sveavägen.
Offentliganställda och fackföreträdare
mobiliserar mot den nya politiken.
Projektet slår tillbaka mot sm
skapare.
Hörstadius erbjuder en lättläst
inblick i vilka falanger som leder
kontrarevolutionen. Enstaka debattörer lustmördas. Hörstadius själv
tillhör dem som anser att en
modernisering måste till och han ger
epitetet ”återtågets dårar” åt dem
som tror att mer av 70-talets politik
är lösningen på Sveriges problem.
Hörstadius är pessimistisk om
partiets förmåga att anpassa sig till
den nya tiden. Han drar sanm1a
slutsats som undertecknad om Göran
Persson: skillnaden mellan honom
och Kenth Pettersson är att Persson
vill vrida tillbaka klockan
långsammare. Persson är ingen Blair,
45
han är en pragmatisk betongsosse.
Hörstadius tar i sin historieskrivning upp att socialdemokratin
ända sedan 1930-talet byggt mycket
av sin trovärdighet på att vara det
parti som klarar den fulla
sysselsättningen. Han går dock inte
vidare i analysen: vad händer i så fall
1998? Partiet går mot ett historiskt
nederlag. Deras standardknep, nya
BJÖRN JANSSON:
jobb i offentlig sektor, är inte ett
tillgängligt alternativ. Återstår alltså
att ge sig över på traditionellt
borgerlig mark och främja ny
sysselsättning i den privata sektorn.
De senaste åtgärderna inger en lätt
känsla av att betrakta en åsna i en
porslinsbutik. Höjda energiskatter,
återställd arbetsrätt, värnskatter och
tidigarelagd moms. Och sedan
forväntar de sig att fciretagama ska
leverera nya jobb. Obegåvat, typ.
Frågan är vad väljama kommer att
göra åt detta? Vänja s1g vid
arbetslösheten? Gå till vänster? Eller
rent av gå högerut, till partier som
har större trovärdighet när det
handlar om faretagarvänlig politik?
Tiden bär alla svar.
Krigsherre till sen reträtt
ietnamkriget engagerade i början
av sjuttiotalet
över en halv
miljon amenkanska soldater, men till vilken nytta?
Uppbackad av Kina och
Sovjetunionen segrade Nordvietnam. USA tvingades under
forödmjukande omständigheter
retirera. Över två decennier har
passerat men de av kriget skapade
såren är fortfarande klart framträdande i det amerikanska samhället.
Ännu idag ställs många frågor.
Helgade ändamålen medlen? Vilka
var ändamålen och varfor sådana
medel? I boken In retrospect: the
tragedy and lessons of Vietnam
analyserar Robert S. MeNamara –
USAs forsvarsminister 1961-68
under presidenterna John F.
Kennedy och Lyndon B. Johnssonhändelsefcirloppet. Utgående från
forfattarens unika perspektiv
presenteras, kommenteras och
kritiseras viktiga beslut. Läsaren
guidas, ackompanjerad av det kalla
krigets vinande vindar, till platser där
presidenter, rådgivare och militärer
resonerar och agerar. Vi möter
komplicerade problemställningar,
……………………………………………………………………
In retrospect: the tragedy and lesso u s of Vietnam. Robert S.
McNamara , Times Books, Random House In c. 1995 .
46 SVENSK TIDSKRIFT
tarvande handlingskraft, korrekthet
och intelligens av stressade, splittrade
och ofullkomliga beslutsfattare.
MeNamara söker inte rättfårdiga
tvivelaktiga beslut eller handlingar,
snarare tvärtom. Kunskapsmässiga
fcirsummelser och/eller andra
tillkortakommanden – vilka betecknas som många – lyfts fram och
begrundas. Tveklöst överraskar forfattarens öppenhet. Politiker, om
MeNamara ursäktar uttrycket,
erkänner vanligtvis ogärna hopp i
galen (krigs)-tunna.
Inget val
Författaren slår fast att kommumsmens expansionssträvanden
Asien och övriga världen var orsaken