Edward Hamilton: Energikrisen en svart svan inför valrörelsen

De skyhöga elräkningarna som drabbar hushållen är en brutal påminnelse om sårbarheten i Sveriges energisystem. Inflationsspöket är tillbaka, vilket slår mot tillväxten. Vad händer om GAL-TAN helt plötsligt ersätts av plånboksfrågor? En svart svan är på väg att omkullkasta förutsättningarna inför valrörelsen 2022.

Teorin om svarta svanar lanserades för 15 år sedan av författaren Nassem Nicholas Taleb som ett sätt att illustrera oförutsedda händelser som får allvarliga konsekvenser och i väsentlig mening ändrar spelplanen över en natt.

Mycket av den politiska logiken inför valrörelsen 2022 har följt en röd tråd under det senaste decenniet: migration, trygghetsfrågor samt identitetspolitik. Nu vältras allt över ända när energikrisen övergår i en ekonomisk kris för svenska hushåll, konsumenter och för näringslivet.

Har inflationsspöket vaknat till liv? Tveklöst. Inflationen uppgår till 4,1 procent för december månad, enligt SCB. De skyhöga elkostnaderna är boven i dramat, liksom exploderande bensin- och dieselpriser. Låt ingen missta sig: krisen är resultatet av regeringens egenproducerade tillkortakommanden i energi- och skattepolitiken.

Ett annalkande inflationsspöke får tre omedelbara konsekvenser:

• Negativ reallöneutveckling. Sverige har sett en unik reallöneutveckling de senaste 25 åren med en ökning i storleksordningen 50 procent sedan industriavtalets tillkomst. Inflationen har stadigvarande legat under 2-procentmålet, vilket varit styråran för Riksbankens penningpolitik. Lönerna har stigit i snabbare takt än prisutvecklingen, vilket lett till högre reala påslag i lönekuvertet. Nu ser vi alltså en fördubblad inflationstakt än tidigare – den högsta på 28 år – samtidigt som nominella lönerna ligger stilla. Förlorare är alla som jobbar.

• Tänkta effekter av budgetsatsningar går om intet. Statsbudgeten innehåller en rad reformer med syfte att stimulera konsumtionen i sann keynesiansk anda och veva igång hjulen efter Corona-krisen. Nu kommer energipriserna på kort sikt att äta upp de mest synliga effekterna av reformerna som sjösatts. Magdalena Anderssons 72 miljarders valfläsk är redan borta från folks plånböcker – än mer från deras medvetande.

• Övervältring på priser i närliggande branscher. Typiskt sett tar det tre till fyra månader före kärninflation som energipriser att slå över på insatsvaror och försörjningskedjor.

Framåt andra kvartalet 2022 kan priset på livsmedelsprodukter skjuta i höjden på grund. Matinflationen kan komma att tydligt påverka hushållens kassor. Mer blodpudding och mindre godsaker framåt påskhelgen, således.

De största förlorarna på energikrisen är personer med lägre köpkraft: arbetarkollektivet och lägre tjänstemän ofta boende i bostäder med sämre förutsättningar att hitta alternativa energikällor och som redan har knapra marginaler.

När slår energikrisen med full kraft mot regeringen? Väldigt snart. Hur mycket än energiminister Khashayar Farmanbar försöker lugna väljarkåren om att det är kulturkrigets fel så verkar få tro honom.

Kommer regeringens panikartade helikopterpengar i form av 7 miljarder kronor i retroaktiv kompensation rädda situationen? Tveksamt. Förslaget förefaller vara förenat med osedvanligt byråkratiskt krångel, är orättvist utformat och dessutom betalas stödet ut extremt senfärdigt. Det är en klen tröst till konsumenter med knapra marginaler som får ligga ute med pengar under vintern.

För borgerligheten är det lovvärt att rikta in sig på att sänka elskatten. Nu föreslår oppositionen att elskatten ska sänkas tillfälligt. Men om den ändå tycks vara ett problem, varför inte helt sonika ta bort den helt?

Dessutom borgar situationen för nya konfliktytor med regeringen. Ur moderat perspektiv finns mycket att tjäna på att förflytta spelplanen bort från – brett definierat – kulturfrågor och mer mot den ekonomiska politiken.

Svarta svanar är extremt sällsynta. Ofta går det att se rationellt på dem i retrospektiv som självklara. Ingen borde dock egentligen vara förvånade över att energikrisen förr eller senare skulle slå till när kärnkraftsreaktorer lagts ned på löpande band. Men nu står vi här och svanarna lär flyga runt Rosenbad med allt snabbare takt ju längre in på året vi kommer.

Vissa politiska bedömare spelar ned frågan och säger att folk säkerligen glömt bort de skyhöga elpriserna lagom till valet. De kommer nog snart att omvärdera den uppfattningen.

Inflationen är här för att stanna ett tag. Och när var elpriserna som högst ifjol? I september.

Edward Hamilton är riksdagskandidat (M) i Stockholms Stad och egenföretagare