Edward Hamilton: Frihetliga skattelättnader rätt i tiden
Budgetförhandling med sedvanlig kräftskiva står snart för dörren på Harpsund. Statens kärnverksamheter behöver prioriteras. Men lika viktigt är att hårt arbetande familjer ingjuts med energi och framtidstro genom tydliga skattelättnader. Förra årets besvikelse med fryst brytpunkt för statlig inkomstskatt kan inte upprepas.
De senaste årens lågkonjunktur pressar fortfarande hushåll och företag. En toxisk mix av hög inflation, höga energipriser, fallande reallöner och höga räntor har lagt en blöt filt över ekonomi och arbetsmarknad. Arbetslösheten spås öka under det kommande året.
Sverige går in i ett nytt läge i takt med att inflationen stabiliseras. Det möjliggör dels för Riksbanken att sänka räntorna under hösten, dels för regeringen att lätta på pengapungen och understödja en återhämtning. Konjunkturinstitutet (KI) spår ett reformutrymme om 50 miljarder kronor inför statsbudgeten 2025 (KI 7/8). Sannolikt är det för snålt räknat. S/ Mp-regeringens reformutrymme 2021 uppgick exempelvis till 100 miljarder kronor.
Hur ska pengarna fördelas?
”Investera i Sverige” har tyvärr kommit att bli ett nygammalt modeord i den ekonomiska debatten. Trots att begreppet är förknippat med vänster-keynesiansk ekonomisk politik används termen till både till höger och vänster.
Alla förstår att offentliga investeringar på allt från energi, infrastruktur, försvar och polis är nödvändiga. Det prekära säkerhetsläget inhemskt och internationellt talar för att fortsatta satsningar är viktiga. Men även försvaret och kriminalvården måste nu börja fundera på kostnadseffektiva reformer. Pengar växer inte på träd.
En borgerlig regering behöver i akt och mening visa att det spelar roll vem som styr. Förra årets budget präglades av samma offentliga investeringar som nu är på tapeten. Resultatet blev att kommuner och regioner blev överrösta av skattemedel till begränsad nytta.
De skattelättnader som lanserades i form av jobbskatteavdrag hösten 2023 var rätt och riktiga. Men signaleffekten åts upp av frysningen av brytpunkten för statlig inkomstskatt som irriterade borgerliga kärnväljare. Det får inte ske igen.
Nu har halva mandatperioden gått. Alltjämt finns betydande möjligheter för en borgerlig regering att visa på tydliga konfliktlinjer mot det socialdemokratiska alternativet.
Flera skattereformer är på remiss med tydliga meriter. Här finns bland annat förslag på ett jobbskatteavdrag på 8 miljarder kronor, frysning av indexering av elskatten, generösare expertskatt och sänkt flygskatt. Gott så.
Till yttermera visso ligger idéer om att förbättra möjligheterna för sparande genom att göra de första 300 000 kronorna i ett investeringssparkonto skattefritt. Reformer av RUT- och ROT-avdragen har kunnat underlätta livet för hårt arbetande familjer.
Om allt detta kan kombineras med slopad avtrappning av jobbskatteavdrag – en förändring som redan är remitterad – är mycket vunnet. Före mandatperioden är slut borde även en sänkning av bolagsskatten ligga på fatet, för att stärka Sveriges konkurrenskraft på längre sikt.
Arbetslinje, flit, sparande och företagande. Det är genuint borgerliga ingredienser som på riktigt kan vinna gehör i breda folklager. Och långsiktigt trygga välstånd och välfärd.
En borgerlig regering kommer aldrig vinna fighten om vem som satsar mest på offentliga investeringar. Frihetliga skattelättnader är borgerlighetens raison d’être.
Våga stå för det.
Edward Hamilton är styrelseledamot för M Östermalm (Oscar Norra) och egenföretagare